Stolpe Stories

Johan Tobias Sergel var Sverige största skulptör genom tiderna, en pionjär inom nyklassicismen och en av de främsta i sin samtid. Men hur kommer det sig att han förblev okänd i världen men så hyllad i sitt hemland?  I detta avsnitt om två delar träffar Patrik Hadenius Magnus Olausson, docent i konstvetenskap, som under många år var samlingschef på Nationalmuseum och hann med att göra två utst...

Johan Tobias Sergel var Sverige största skulptör genom tiderna, en pionjär inom nyklassicismen och en av de främsta i sin samtid. Men hur kommer det sig att han förblev okänd i världen men så hyllad i sitt hemland?  I detta avsnitt om två delar träffar Yukiko Duke Magnus Olausson, docent i Konstvetenskap, som under många år var samlingschef på Nationalmuseum och hann med att göra två utställn...

Läsningens betydelse debatteras flitigt idag och många framhåller hur avgörande den är för vår utveckling som människor och medborgare. Att tidigt knäcka läskoden och få uppleva läsglädje spelar en avgörande roll. "Så är det med böcker – är de bra kan det vara rena dynamiten", säger karaktären Kurt i Jack Kerouacs roman På drift . Barnlitteraturen kastar ljus över frågor som rör kultur, konst och...

Vissa liv hade kunnat vara hämtade ur en spionroman. Karin Lannby rörde sig mellan politik och kultur, men också genom Stockholms nattliv under andra världskriget. Som ung reste hon till Spanien under inbördeskriget. Senare blev hon uppgiftslämnare åt den svenska underrättelsetjänsten under kodnamnet Annette. På krogar och mötesplatser där journalister, flyktingar och spioner rörde sig samlade hon...

En sommar i Stockholm. Hetta, stillastående luft och en dagbok där tankar får ta form. Hjalmar Söderbergs Doktor Glas är en av den svenska litteraturens mest omtalade romaner. I anteckningarna möter vi en läkare som iakttar sin omvärld, men också sig själv. Tankarna rör sig kring människolivets värde, kring skuld och ansvar – och kring en handling som långsamt närmar sig det otänkbara. I detta avs...

För många barn börjar mötet med det svenska språket i skolan. Därför spelar det stor roll hur det mötet ser ut. I denna essä skildrar Linnea Lindqvist och Jonna Bruce hur skolbiblioteket kan bli en del av undervisningens kärna, snarare än ett rum vid sidan av. Genom högläsning, poesiarbete och gemensamma läsprojekt får eleverna inte bara träna sin läsning, utan också möta ord, berättelser och samm...

Spioner förknippas ofta med hemliga möten och dolda nätverk. Men ibland börjar deras historia i en helt annan miljö, bland bokhyllor och arkiv. Thede Palm var bibliotekarie och historiker i Lund när Europa drogs in i andra världskriget. Snart kom han att arbeta inom den svenska underrättelsetjänsten, där analyser, rapporter och diskreta kontakter blev en del av arbetet. Efter kriget fick han en ce...

Från antikens myter till dagens fantasy har skogen varit en plats för både lockelse och fara – ett rum där människor möter väsen, ställs inför prövningar och förändras – på gott och ont. I detta avsnitt av  Veckans essä  undersöker vi gestaltningen av skogen i sagor och bildkonst, från bröderna Grimms mörka stigar till Tolkiens Fangorn och Astrid Lindgrens Mattisskog. Här finns 1800-tale...

Skogen har alltid varit mer än bara tysta träd och stigar. I detta avsnitt av  Veckans essä  vandrar vi in i en värld där gränser suddas ut – mellan natt och dag, mellan vad som är verkligt och det övernaturliga. Här möter vi älvkvarnar där älvorna malde säd, jordfasta stenar som markerade gränser och hade en magisk laddning, och träd som kunde ta emot sjukdomar för att hela den sju...

I den nordiska mytologin sträcker Yggdrasil sina grenar över världsalltet – här hängde Oden i nio dagar och nätter, genomborrad av ett spjut, för att vinna runornas hemligheter. Här springer även ekorren Ratatosk mellan topp och rot, bärande på bud mellan örn och drake. Men Yggdrasil står inte ensam i mytens skog. Vi stöter även på Mimers träd med sina läkande frukter och Leråd på Valhalls tak i v...

Deras namn lever kvar i veckodagar, ortsnamn och runristningar. I det sista avsnittet av  Veckans essä  möter vi asagudarna – de mäktiga, men inte allsmäktiga, gestalter som en gång formade människornas världsbild i det förkristna Norden. Genom fragment av berättelser, arkeologiska fynd och språkets minnen får vi glimtar av en annan tid, där gudar som Oden, Tor, Frej och Frigg var närvar...

De kunde stämma blod, se det fördolda och tala med makter bortom människans värld. I detta avsnitt av  Veckans essä  möter vi de trollkunniga personer som i folktron sades bära på särskilda krafter, antingen från födseln eller genom lärdom. De söktes upp vid sjukdom, olycka och sorg, men väckte också fruktan hos de oinvigda. Vi riktar även blicken mot naturen och specifikt trädens värld....

Skepnader skiftas, kroppar förvandlas och sömnen blir farlig mark. I detta avsnitt av  Veckans essä  rör vi oss i gränslandet mellan människa och djur, dröm och mardröm. Vi möter varulven, manbjörnen och maran, väsen som förkroppsligar rädslan för det okontrollerbara, det vilda och det främmande inom oss själva. Föreställningen att en människa kunde bli till djur finns både i myt och säg...

De slogs mot gudarna i mytologin och skrämde barn i folksagor. I detta avsnitt av  Veckans essä  möter vi jättar och troll, väsen som i berättelserna rör sig mellan blodiga strider och vardagliga sysslor. Föreställningarna om dem är mångskiftande. Jättarna framträder som uråldriga makter, fiender till asagudarna men också deras släktingar, med kunskap i trolldom och en omättlig hung...

Under våra fötter, i skogsbryn och under stenar levde enligt folktron de underjordiska. I detta avsnitt av  Veckans essä  möter vi vättar, vittror, älvor och de små under jorden – väsen som rörde sig nära människans värld men förblev osynliga för de flesta. De kunde vara hjälpsamma, men farliga om de blev störda. Offergåvor, viskade ursäkter och vördnad inför det okända var en självklar...

Han spelar i forsens brus och vakar över sjöar och älvar. Näcken, ett av folktrons mest gåtfulla väsen, kunde både förtrolla och förgöra. I detta avsnitt av  Veckans essä  stiger vi ner i de virvlande vattnens värld och möter en gestalt som i generationer väckt både rädsla och fascination. Vi får lära känna den lockande musikern, den lynniga läromästaren och det formskiftande väsendet so...

Vad döljer sig i skogens djup, i gruvans mörker och under havets yta? I detta avsnitt av  Veckans essä  möter vi de mytomspunna väsendena, rån, som vakar över naturens domäner och dess rikedomar. Ur Tora Walls bok  Folktrons väsen: Encyklopedi  får vi ta del av sägner där mötet med ett rå kunde innebära både förtrollning och fördärv. Lyssna och följ med in i en värld där n...

I essän ”Det ismailitiska sökandet efter gnosis” i antologin  Religion: i historia, samtid och framtid  redogör Malise Ruthven för sin tes om gnostiska idéer som en konstant i människans religiösa erfarenhet. Ruthven lyfter fram den ismailitiska teologin, som under sin klassiska period integrerade gnostiska och nyplatonska idéer i sin tradition. I ett fördjupande resonemang gör han en jä...

I essän ”Trettioåriga kriget: glappet mellan de officiella versionerna och ögonvittnesskildringarna” i antologin  Krig: hur konflikter format våra samhällen  skriver Dick Harrison om hur kriget har skildrats genom historien. Harrison menar att vår bild av kriget påverkas av urvalet etablerade källor, och han redogör för hur mångfald och bredd många gånger väljs bort till förmån för en re...

I Jessica Fraziers essä ”Religion som passion – förälskade gudar” i antologin  Religion: i historia, samtid och framtid  diskuteras olika uttryck för religiös kärlek. I en kristen, västerländsk historieskrivning har lidandet haft en framträdande position, men detta kontrasterar författaren med berättelser från exempelvis hinduism där religion ofta betraktats som ett område för intensitet...

Matthew Goodwin tar i essän ”Här är generation Z” i antologin  Samhälle i kris: vår förmåga till anpassning och omorientering  sin utgångspunkt i Napoleons tanke att man för att kunna förstå en människa behöver veta vad som hände i världen när hon var tjugo år. Goodwin redogör här för många av de utmaningar som generation Z, de som var i tjugoårsåldern under coronapandemin, ställs inför...

Reza Aslans essä ”Muhammed och den monoteistiska pluralismen" i antologin  Religion: i historia, samtid och framtid  analyserar profeten Muhammeds syn på hur de tre abrahamitiska religionerna – judendom, kristendom och islam – förenas i en och samma gemenskap: som Bokens folk. Aslan menar att Muhammed aldrig förespråkade den åtskillnad som hans senare skrift- och laglärda kom att predika...

I essän ”Londons sista stora pestutbrott” i antologin  Samhälle i kris: vår förmåga till anpassning och omorientering  belyser Vanessa Harding hanteringen av coronapandemin i ljuset av det stora pestutbrottet i London åren 1665 till 1666. Genom exempel på hur Londonborna reagerade på denna farsot, de konflikter som uppstod om styrning och hanterbarhet, kommunikationens betydelse, spännin...

Svante Nordins essä "August Strindberg - Ockultismens Zola" i antologin  Det esoteriska Sverige: Från Swedenborg till Strindberg  tar avstamp i den så kallade Infernokrisen, ett vägskäl i den store författarens liv. Böcker som  Inferno ,  Götiska   rummen  och  En blå bok  och pjäser som  Spöksonaten  och  Ett drömspel hade alla sin grund...

I Tom Hollands essä "Heligförklarandet av våldet" i antologin  Krig: hur konflikter format våra samhällen  tar han utgångspunkt i elamiternas revolt mot perserkungen Dareios I år 520  f. Kr . Dareios slog ner upproret med kraft och enligt Holland var det första gången i historien som högre makter användes som argument för våld. Dareios utlovade nämligen ”gudomliga välsignelser” till...