Stolpe Stories

De kunde stämma blod, se det fördolda och tala med makter bortom människans värld. I detta avsnitt av  Veckans essä  möter vi de trollkunniga personer som i folktron sades bära på särskilda krafter, antingen från födseln eller genom lärdom. De söktes upp vid sjukdom, olycka och sorg, men väckte också fruktan hos de oinvigda. Vi riktar även blicken mot naturen och specifikt trädens värld....

Skepnader skiftas, kroppar förvandlas och sömnen blir farlig mark. I detta avsnitt av  Veckans essä  rör vi oss i gränslandet mellan människa och djur, dröm och mardröm. Vi möter varulven, manbjörnen och maran, väsen som förkroppsligar rädslan för det okontrollerbara, det vilda och det främmande inom oss själva. Föreställningen att en människa kunde bli till djur finns både i myt och säg...

De slogs mot gudarna i mytologin och skrämde barn i folksagor. I detta avsnitt av  Veckans essä  möter vi jättar och troll, väsen som i berättelserna rör sig mellan blodiga strider och vardagliga sysslor. Föreställningarna om dem är mångskiftande. Jättarna framträder som uråldriga makter, fiender till asagudarna men också deras släktingar, med kunskap i trolldom och en omättlig hung...

Under våra fötter, i skogsbryn och under stenar levde enligt folktron de underjordiska. I detta avsnitt av  Veckans essä  möter vi vättar, vittror, älvor och de små under jorden – väsen som rörde sig nära människans värld men förblev osynliga för de flesta. De kunde vara hjälpsamma, men farliga om de blev störda. Offergåvor, viskade ursäkter och vördnad inför det okända var en självklar...

Han spelar i forsens brus och vakar över sjöar och älvar. Näcken, ett av folktrons mest gåtfulla väsen, kunde både förtrolla och förgöra. I detta avsnitt av  Veckans essä  stiger vi ner i de virvlande vattnens värld och möter en gestalt som i generationer väckt både rädsla och fascination. Vi får lära känna den lockande musikern, den lynniga läromästaren och det formskiftande väsendet so...

Vad döljer sig i skogens djup, i gruvans mörker och under havets yta? I detta avsnitt av  Veckans essä  möter vi de mytomspunna väsendena, rån, som vakar över naturens domäner och dess rikedomar. Ur Tora Walls bok  Folktrons väsen: Encyklopedi  får vi ta del av sägner där mötet med ett rå kunde innebära både förtrollning och fördärv. Lyssna och följ med in i en värld där n...

I essän ”Det ismailitiska sökandet efter gnosis” i antologin  Religion: i historia, samtid och framtid  redogör Malise Ruthven för sin tes om gnostiska idéer som en konstant i människans religiösa erfarenhet. Ruthven lyfter fram den ismailitiska teologin, som under sin klassiska period integrerade gnostiska och nyplatonska idéer i sin tradition. I ett fördjupande resonemang gör han en jä...

I essän ”Trettioåriga kriget: glappet mellan de officiella versionerna och ögonvittnesskildringarna” i antologin  Krig: hur konflikter format våra samhällen  skriver Dick Harrison om hur kriget har skildrats genom historien. Harrison menar att vår bild av kriget påverkas av urvalet etablerade källor, och han redogör för hur mångfald och bredd många gånger väljs bort till förmån för en re...

I Jessica Fraziers essä ”Religion som passion – förälskade gudar” i antologin  Religion: i historia, samtid och framtid  diskuteras olika uttryck för religiös kärlek. I en kristen, västerländsk historieskrivning har lidandet haft en framträdande position, men detta kontrasterar författaren med berättelser från exempelvis hinduism där religion ofta betraktats som ett område för intensitet...

Matthew Goodwin tar i essän ”Här är generation Z” i antologin  Samhälle i kris: vår förmåga till anpassning och omorientering  sin utgångspunkt i Napoleons tanke att man för att kunna förstå en människa behöver veta vad som hände i världen när hon var tjugo år. Goodwin redogör här för många av de utmaningar som generation Z, de som var i tjugoårsåldern under coronapandemin, ställs inför...

Reza Aslans essä ”Muhammed och den monoteistiska pluralismen" i antologin  Religion: i historia, samtid och framtid  analyserar profeten Muhammeds syn på hur de tre abrahamitiska religionerna – judendom, kristendom och islam – förenas i en och samma gemenskap: som Bokens folk. Aslan menar att Muhammed aldrig förespråkade den åtskillnad som hans senare skrift- och laglärda kom att predika...

I essän ”Londons sista stora pestutbrott” i antologin  Samhälle i kris: vår förmåga till anpassning och omorientering  belyser Vanessa Harding hanteringen av coronapandemin i ljuset av det stora pestutbrottet i London åren 1665 till 1666. Genom exempel på hur Londonborna reagerade på denna farsot, de konflikter som uppstod om styrning och hanterbarhet, kommunikationens betydelse, spännin...

Svante Nordins essä "August Strindberg - Ockultismens Zola" i antologin  Det esoteriska Sverige: Från Swedenborg till Strindberg  tar avstamp i den så kallade Infernokrisen, ett vägskäl i den store författarens liv. Böcker som  Inferno ,  Götiska   rummen  och  En blå bok  och pjäser som  Spöksonaten  och  Ett drömspel hade alla sin grund...

I Tom Hollands essä "Heligförklarandet av våldet" i antologin  Krig: hur konflikter format våra samhällen  tar han utgångspunkt i elamiternas revolt mot perserkungen Dareios I år 520  f. Kr . Dareios slog ner upproret med kraft och enligt Holland var det första gången i historien som högre makter användes som argument för våld. Dareios utlovade nämligen ”gudomliga välsignelser” till...

I Maurizio Virolis essä "Att lära av historien" i antologin  Om historien: att lära av det förflutna  funderar han kring vad och hur vi kan lära av historien. Är det till exempel så att historien alltid upprepar sig? Och vad i historien ska vi studera för att förstå vår samtid? Räcker det med att betrakta historien eller måste vi också tolka den? Dessa och andra frågor försöker Viroli be...

Tommy Kuuselas essä "Människan och djuret" i antologin  Folktro: en besjälad värld  diskuterar människans vilja att både förtrolla världen och avförtrolla den. Denna kraftmätning har pågått sedan antikens dagar och framför allt varit koncentrerad till människans förhållande till djur och natur. I essän får vi möta vitormen, vitterkon, bjäran och kyrkogrimmen och veta vilken roll djur, na...

Carina Burmans essä ”’Jag, liten pilgrim på jorden’ – Fredrika Bremers Palestinaresa 1859” i antologin  Svenskarna och det heliga landet  berättar om författaren Fredrika Bremer och hennes resa till Palestina. Bremer är en av den svenska kvinnorörelsens pionjärer, och bröt ny mark framför allt i sitt resande. Hon besökte Amerika och stora delar av den europeiska kontinenten men den resa...

I veckans avsnitt av  Stolpe Stories  gästas vi av Håkan Wahlquist som berättar om den svenske upptäcktsresanden Sven Hedin. Vi får höra om Hedins familjekansli, hans roll som fotograf och tecknare samt hur han använde kameran och ritstiftet som vetenskapliga verktyg under sina expeditioner. Du finner  Sven Hedin och hans tid och Bokförlaget Stolpes övriga utgivning hos  Bokus....

Hur har vi firat nyårsafton genom tiderna? I detta avsnitt av  Veckans essä  läser vi ur Tora Walls bok  Traditioner och högtider  och utforskar övergången från bondesamhällets enkla ritualer till borgerlighetens storslagna baler och middagar. Hör om ungdomar som sköt in det nya året vid kyrkklockorna, spådomar om framtiden och magiska riter under nyårsnatten. Från blysmältning...

Varifrån kommer våra älskade jultraditioner och varför förändras de? I detta avsnitt av  Veckans essä  läser vi ur Tora Walls bok  Traditioner och högtider  och fördjupar oss i julens kulturhistoriska rötter. Hör om hur borgerlighetens jul formade vår bild av högtiden och om traditioner som förenar det gamla bondesamhället med vår moderna tid. Från familjegemenskap till förände...

Vem var egentligen Lucia, och varför firar vi henne den 13 december? I detta avsnitt av  Veckans essä  läser vi ur Tora Walls bok  Traditioner och högtider  och dyker ner i berättelsen om den heliga Lucia, från hennes ursprung i Syrakusa till den magiska och mörka natt som omger luciatraditionen. Från uråldrig folktro om ondskans krafter som bekämpas av ljus till dagens luciatå...

Vem var Sankt Nikolaus, och varför firas han den 6 december? I detta avsnitt av  Veckans essä  läser vi ur Tora Walls bok  Traditioner och högtider  och dyker ner i berättelsen om barnens och sjömännens skyddshelgon. Sankt Nikolaus har lämnat ett varaktigt avtryck på hur vi firar och ger gåvor idag, från medeltida processioner med bockfiguren Krampus till nutida jultraditi...

Varför tänder vi adventsljus fyra söndagar i december? Och vad har en svensk ärkebiskop och tyska missionärer gemensamt med våra ljustraditioner? I detta avsnitt av  Veckans essä  läser vi ur Tora Walls bok  Traditioner och högtider  och fördjupar oss i adventets historia, ljusets symbolik och hur gamla seder fortfarande formar vårt sätt att fira jul idag. Du kan lyssna på&nbsp...

Begreppsparet Heligt och Profant har, så som det formulerades av Mircea Eliade i boken med samma namn, fått ett inflytande som knappast kan överskattas – även om det har förblivit kontroversiellt. Dess betydelse har inte bara påverkat religionsvetenskapliga diskussioner, utan också vår syn på den vardagliga erfarenheten av det heliga. I veckans avsnitt talar vi med Ola Sigurdson, professor i syste...

Att Gustav III var en egensinnig teaterkung är sedan gammalt. Men hans ivriga arbete med att rita och förfärdiga trädgårdar, slott och interiörer är förvånande nog nästan bortglömt. Inspirationen som den receptive kungen – som inte fogade sig efter professionella arkitekters smak – inhämtade vid resor till Italien, Frankrike och Ryssland innebar ett stilmässigt skifte i svensk arkitektur. Om detta...