Stolpe Stories

Varför sägs det att vissa sjöar kräver tre liv om året? Och vad var det egentligen som lurade under ytan? I det här avsnittet av Stolpe Stories samtalar Patrik Hadenius med folkloristen, författaren och berättaren Tora Wall. Utgångspunkten är hennes nya, rikt illustrerade bok om havet i folktro, sägner och sagor. Samtalet tar oss med till stranden, gränslandet där två världar möts och där allt kan...

Varför fanns psalmboken i fler svenska hem än Bibeln? Och vad säger den om makt, tro och tröst genom fyra sekler? I det här avsnittet av Stolpe Stories samtalar Yukiko Duke med Åsa Furuhagen, mångårig radiojournalist och programledare. Utgångspunkten är hennes nya bok "Makten och härligheten: den svenska psalmbokens historia". Samtalet handlar om hur psalmboken har varit både ett verktyg...

Varför kallar en av Sveriges ledande diabetesläkare motion för en mirakelmedicin, och hur lite motion räcker egentligen? I detta avsnitt av Stolpe Stories samtalar Patrik Hadenius med Kerstin Brismar, professor vid Karolinska Institutet och specialist inom endokrinologi och diabetes. Utgångspunkten är hennes nya bok "Motion", den tredje i serien "Hälsans hörnpelare". Det är ett...

Vad var det som fick det svenska skriftspråket att växa fram till ett enhetligt språk, och varför blev just den 15 augusti 1526 en vändpunkt? I det här avsnittet är Patrik Hadenius gäst istället för programledare. Yukiko Duke intervjuar honom om sin nya bok "Vasas testamente – en historia om språket vi kallar svenska", som kommer ut i år, exakt 500 år efter att Nya testamentet trycktes i svensk öv...

Varför har människan i över tre tusen år tecknat sina makthavare som åsnor, svin och parodier på sig själva – och varför känns behovet lika starkt i dag, i AI-genererade bilder och 3D-printade statyer? I detta avsnitt av Stolpe Stories samtalar Patrik Hadenius med Johan Hakelius, politisk chefredaktör på Fokus. Han är aktuell med boken "Nidbildens historia". Utgångspunkten är en 3500 år gammal klo...

Varför känns jugendstilens svängda linjer och sinnliga skulpturer fortfarande moderna, mer än hundra år efter att stilen blommade ut på knappt tjugo år? I detta avsnitt av Stolpe Stories samtalar Yukiko Duke med Martin Rörby, arkitekturhistoriker, ledamot av Konstakademin och känd folkbildare i radio och tv kring arkitektur- och byggnadshistoria. Utgångspunkten är boken " Jugend i Sverige: nyfiken...

Varför fortsätter vi drömma om paradiset, tusentals år efter att Adam och Eva lämnade Eden? I detta avsnitt av Stolpe Stories samtalar Yukiko Duke med Elisabeth Svalin Gunnarsson, författare, fotograf och kulturvetare. Utgångspunkten är hennes nya bok ”Paradis: en kulturhistorisk resa” där hon spårar föreställningen om paradiset som idé, symbol och dröm – från Edens lustgård och himmelriket, via p...

Yukiko och Patrik möter Francis J. Gavin Hur bör historien egentligen användas i politik och strategi – och varför görs det så sällan på ett fruktbart sätt? I detta avsnitt av Stolpe Stories samtalar Patrik med historikern och statsvetaren Francis J. Gavin. Med utgångspunkt i hans nya bok Tänka historiskt diskuterar Gavin hur ett historiskt tänkande kan fördjupa vårt omdöme och hjälpa oss att bätt...

Yukiko och Patrik möter David Thurfjell Vad gör människan till människa? För religionshistorikern Mircea Eliade var svaret enkelt: vår religiositet.   Eliade menade att vi rör oss mellan två sätt att vara i världen: det profana och det heliga. Mellan en linjär vardagstid och en cyklisk, gudomlig tid där det eviga sipprar in i tillvaron. Homo religiosus , den religiösa människan, kallade han o...

Länge har Sidenvägen fått äran för hur antikens idéer spreds. Men parallellt löpte en annan handelsrutt: en sjöväg genom Indien som spred inte bara varor utan också matematik, religion och konst. Spåren syns fortfarande: i siffersystemet vi använder dagligen, i Angkor Wats arkitektur och i buddhistiska statyer med hellenistiska lockar. Yukiko Duke och Patrik Hadenius samtalar om William Dalrymples...

Yukiko och Patrik möter Peter Haldén Östersjön är Europas minsta hav, och det har länge varit det mest förbisedda. Trots att det har format svensk historia i över tusen år har vårt fokus på nationella intressen gjort att vi ofta glömmer dess betydelse som geopolitisk region.   I det här avsnittet möter vi Peter Haldén, lektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan och huvudredaktör för boken...

Yukiko och Patrik möter Bengt Jangfeldt Capri är mer än en vykortsvacker ö – det är platsen där kejsar Tiberius styrde Romarriket, Axel Munthe byggde sin Villa San Michele och blev drottning Victorias livmedicus, och där svenska konstnärer, Lenin och författare som Graham Greene alla sökt sig till samma klippor. I det här avsnittet möter vi Bengt Jangfeldt, författare till "Capri: Kulturhistoriska...

Yukiko och Patrik möter Sten Widmalm Vilka dygder höll ihop det gamla bondesamhället? Och vad har tagit deras plats? I detta avsnitt samtalar Patrik Hadenius med Sten Widmalm, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet, som berättar om sitt bidrag till antologin "Dygder och dödssynder". Utgångspunkten är Sten Widmalms egen släkthistoria och Örskärsolyckan 1877, som målar upp det gamla bond...

Yukiko och Patrik möter Pehr Granqvist Vad händer när människan inte längre känner sig hel, utan splittrad mellan olika delar av sig själv? Vad händer i huvudet när människor bryter ihop – och vad kan få dem hela igen? I detta avsnitt samtalar Yukiko Duke med Per Granqvist, professor i psykologi vid Stockholms universitet, som berättar om sitt bidrag till antologin "Dubbelsjälen i religiös erfaren...

Johan Tobias Sergel var Sverige största skulptör genom tiderna, en pionjär inom nyklassicismen och en av de främsta i sin samtid. Men hur kommer det sig att han förblev okänd i världen men så hyllad i sitt hemland?  I detta avsnitt om två delar träffar Patrik Hadenius Magnus Olausson, docent i konstvetenskap, som under många år var samlingschef på Nationalmuseum och hann med att göra två utst...

Johan Tobias Sergel var Sverige största skulptör genom tiderna, en pionjär inom nyklassicismen och en av de främsta i sin samtid. Men hur kommer det sig att han förblev okänd i världen men så hyllad i sitt hemland?  I detta avsnitt om två delar träffar Yukiko Duke Magnus Olausson, docent i Konstvetenskap, som under många år var samlingschef på Nationalmuseum och hann med att göra två utställn...

Läsningens betydelse debatteras flitigt idag och många framhåller hur avgörande den är för vår utveckling som människor och medborgare. Att tidigt knäcka läskoden och få uppleva läsglädje spelar en avgörande roll. "Så är det med böcker – är de bra kan det vara rena dynamiten", säger karaktären Kurt i Jack Kerouacs roman På drift . Barnlitteraturen kastar ljus över frågor som rör kultur, konst och...

Vissa liv hade kunnat vara hämtade ur en spionroman. Karin Lannby rörde sig mellan politik och kultur, men också genom Stockholms nattliv under andra världskriget. Som ung reste hon till Spanien under inbördeskriget. Senare blev hon uppgiftslämnare åt den svenska underrättelsetjänsten under kodnamnet Annette. På krogar och mötesplatser där journalister, flyktingar och spioner rörde sig samlade hon...

En sommar i Stockholm. Hetta, stillastående luft och en dagbok där tankar får ta form. Hjalmar Söderbergs Doktor Glas är en av den svenska litteraturens mest omtalade romaner. I anteckningarna möter vi en läkare som iakttar sin omvärld, men också sig själv. Tankarna rör sig kring människolivets värde, kring skuld och ansvar – och kring en handling som långsamt närmar sig det otänkbara. I detta avs...

För många barn börjar mötet med det svenska språket i skolan. Därför spelar det stor roll hur det mötet ser ut. I denna essä skildrar Linnea Lindqvist och Jonna Bruce hur skolbiblioteket kan bli en del av undervisningens kärna, snarare än ett rum vid sidan av. Genom högläsning, poesiarbete och gemensamma läsprojekt får eleverna inte bara träna sin läsning, utan också möta ord, berättelser och samm...

Spioner förknippas ofta med hemliga möten och dolda nätverk. Men ibland börjar deras historia i en helt annan miljö, bland bokhyllor och arkiv. Thede Palm var bibliotekarie och historiker i Lund när Europa drogs in i andra världskriget. Snart kom han att arbeta inom den svenska underrättelsetjänsten, där analyser, rapporter och diskreta kontakter blev en del av arbetet. Efter kriget fick han en ce...

Från antikens myter till dagens fantasy har skogen varit en plats för både lockelse och fara – ett rum där människor möter väsen, ställs inför prövningar och förändras – på gott och ont. I detta avsnitt av  Veckans essä  undersöker vi gestaltningen av skogen i sagor och bildkonst, från bröderna Grimms mörka stigar till Tolkiens Fangorn och Astrid Lindgrens Mattisskog. Här finns 1800-tale...

Skogen har alltid varit mer än bara tysta träd och stigar. I detta avsnitt av  Veckans essä  vandrar vi in i en värld där gränser suddas ut – mellan natt och dag, mellan vad som är verkligt och det övernaturliga. Här möter vi älvkvarnar där älvorna malde säd, jordfasta stenar som markerade gränser och hade en magisk laddning, och träd som kunde ta emot sjukdomar för att hela den sju...

I den nordiska mytologin sträcker Yggdrasil sina grenar över världsalltet – här hängde Oden i nio dagar och nätter, genomborrad av ett spjut, för att vinna runornas hemligheter. Här springer även ekorren Ratatosk mellan topp och rot, bärande på bud mellan örn och drake. Men Yggdrasil står inte ensam i mytens skog. Vi stöter även på Mimers träd med sina läkande frukter och Leråd på Valhalls tak i v...

Deras namn lever kvar i veckodagar, ortsnamn och runristningar. I det sista avsnittet av  Veckans essä  möter vi asagudarna – de mäktiga, men inte allsmäktiga, gestalter som en gång formade människornas världsbild i det förkristna Norden. Genom fragment av berättelser, arkeologiska fynd och språkets minnen får vi glimtar av en annan tid, där gudar som Oden, Tor, Frej och Frigg var närvar...