Språket

I filmen Myglaren av Jan Myrdal och Rune Hassner hade Christer Strömholm huvudrollen. Filmen kom 1966, boken med samma namn följande år, och alltsedan dess har ordet myglare varit ett vanligt begrepp - numera vet väl alla vad en myglare gör, även om betydelsen kan vara svår att precisera. Ordboken (Svensk ordbok) säger så här: ”att agera i det tysta för att uppnå fördelar.” Men varifrån fick Jan M...

Hur mycket har det största minoritetsspråket påverkats av majoritetens svenska? Vår sverigefinska reporter Sanna Posti Sjöman lyssnar på andra generationen sverigefinnars språk och tonåringarna demonstrerar hur de blandar svenska ord och finska konstruktioner. Jarmo Lainio, professor i finska vid Mälardalens högskola, kommenterar och berättar om generationsskillnader i sverigefinnars språk. Veckan...

Observera att veckans tisdagssändning utgår! Årets sista upplaga av Språket ägnar sig åt lite nostalgi under decenniets sista dagar och ser vad som hänt tidigare års nya ord. Vi har läst i Språkrådets nyordslistor, som går tillbaka ända till 50-talet, och hittat ord från hushållsarbete, politik och tekniska landvinningar. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor som bland annat handl...

I julveckan handlar Språket om etymologier vi gärna vill tro på: fantasifulla, färgranna, fantastiska men tyvärr ofta felaktiga ordförklaringar. Professor Lars-Gunnar Andersson öppnar paket, diskuterar vanliga och ovanliga folketymologier och avslöjar: - lagom- kakofoni- ananas- marmelad- frälsa- spa- muck- fika- kärring- fogsvans- grötmyndig Dessutom återkommer vi till ämnet "får man börja en men...

I veckans upplaga av Språket låter vi blickarna svepa ut över världen och diskuterar släktskap mellan så geografiskt skilda språk som japanska och finska. De låter lite lika, tycker en lyssnare och professor Lars-Gunnar Andersson talar om äldre och nutida språkforsknings syn på likhet mellan språk. Den norske språkprofessorn Arne Torp ger dramatisk tolkning åt tusenåriga texter. Kort exempel i pro...

Språklagen har funnits i snart ett halvt år - har den haft någon betydelse? Ja, några myndigheter har fått tänka om och använder nu svenska i stället för engelska. Lena Ekberg, chef för Språkrådet, berättar om några principiellt viktiga avgöranden, men betonar att försvar för svenska språket inte innebär motvilja mot engelskan i alla sammanhang. Per-Owe Albinsson, talesman för det oberoende nätver...

I år är det hundra år sedan ordet gen myntades av den danske växtfysiologen Wilhelm Johannsen. Bengt Olle Bengtsson, professor i genetik vid Lunds universitet, spårar ordets användning sedan dess i både allmänspråk och fackspråk. Veckans program ägnas helt åt ord med historia och det hundraåriga ordet gen får då sällskap med det urgamla ordet skadda ’dimma’ med rötter i vårt gemensamma ursprung, i...

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det kom över 30 000 ester till Sverige kring andra världskriget. Många av dem och deras ättlingar talar ännu estniska, men det är ett språk som blandats med svenska och som på många sätt är annorlunda från språket i Estland. Språkforskaren Leelo Keevallik vid Uppsala universitet berättar om skillnader i ordförråd, grammatik och satsmelodi. Lyssnarfrågo...

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Denna vecka har programmet Språket det stora nöjet att tillkännage årets mottagare av Sveriges Radios språkpris. Klockan 13.20 tisdagen den 17 november hör du dem båda i Språkets förstasändning och samma tid presenteras de i text och bild här. Tillsammans illustrerar de både mångspråkighet och den språkliga bredd som finns i Sveriges Radios utbud. Avde...

Den franske statssekreteraren Jean-Louis Borloo kommer springande för att vara med på gruppbilden vid det informella EU-mötet i Åre tidigare i år. Lika gärna vill förstås alla deltagarna bli tolkade så att hela församlingen förstår vad de säger vid mötet. I veckans program diskuterar vi villkoren för och kraven på konferenstolkar eller, som man också kallar dem, simultantolkar. När Sveriges halvår...

Denna vecka utforskar programmet, med lyssnarnas hjälp, ytterligare ett område där ordrikedomen är enorm: lek och bråk där den ene faller i backen. ’Sätta krokben’ kan man säga i hela landet, men därutöver har lyssnare bidragit med över dussintalet synonymer. I Närke sätter man ’skorska’, i Stockholm heter det ’sätta pirra’, i Skåne har man det egna uttrycket ’lägga hilleben’.#text=3211609# Profes...

Fula ord är knappast välkomna i något klassrum, men på Ytterbyskolan i Kungälv norr om Göteborg är det inte bara förbjudet - det kan leda till att man får underkänt i ämnet samhällskunskap. Ändå hörs ord som 'skabb', 'hora', 'slampa' och 'jävla bög' som tillmälen och eleverna på skolan berättar vad de tycker om det. Lärarna Lotta Björkman och Pia Kangas vid Rytmus musikgymnasium i Stockholm berätt...

Det kan bli många och långa diskussioner om ett ords rätta betydelse och veckans lyssnarfrågor leder till nöjesfältet, ut på havet och in i barnkammaren. Vi talar om att ordet ’amma’ fått en ny, modern betydelse, att det inte är självklart vad som är en karusell och att båtar kan vara större än många tror. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om ordbetydelse. Det handlar också om...

Varför hittar vi så olika ord och läten när vi människor beskriver djurens läten? I Sverige stavar vi grisens läte ’nöff’, i USA ’oink’ och i Frankrike ’groin’. Och skriftbilden ger i sin tur färg åt människans härmande av djuren – eller är det tvärtom? Det är en av veckans lyssnarfrågor i ett program som handlar om ord: ord som saknas, upprör eller efterlyses. Apropå ord som upprör: Socialstyrels...

Ordspråk från Norrland berättar om rollfördelningen mellan könen i 1800-talets bondesamhälle.– Ja, åtminstone berättar de hur normerna såg ut, säger Daniel Andersson vid institutionen för nordiska språk vid Umeå universitet som studerat ordspråken för sin doktorsavhandling. Det är mannen som är försörjaren och hans val av hustru är viktigt, förmanade ordspråken som tycks nyansera bilden av en själ...

Skylten kräver frihet för Baskien och hölls upp i luften vid en olaglig demonstration i San Sebastian för några veckor sedan. Baskiens och Kataloniens egenart är ett av de hetaste debattämnena i spansk politik och i Baskien försvåras den politiska diskussionen av terrorismen och organisationen ETA, men det finns också demokratiska partier med långtgående krav på frihet för regionen. När spanjorer...

Anna Järvinen är en av flera unga artister som uppskattas både i Sverige och Finland, och kontakterna mellan Sverige och Finland har förändrats av en generation med ett mera gränslöst sätt att se på omvärlden. Det säger Leena Huss, som är professor vid Centrum för multietnisk forskning vid Uppsala universitet. Unga sverigefinnar är flerspråkiga och öppna för både finska, finlandssvenska och svensk...

Sedan Sverige och Finland blev medlemmar av EU har arbetet med att göra beslut och texter mera begripliga för medborgarna gått framåt. Det säger Karl-Johan Lönnroth, som är generaldirektör för översättningsverksamheten på Europeiska kommissionen. Här finns sedan länge synen att alla ska få ta del av, och kunna förstå, offentliga handlingar och flera europeiska länder följer nu svenskt exempel. Vad...

När är det bråttom med information på det egna språket och när kan man vänta? Veckans program gör nedslag inom två områden där språkval och språkpolicy kan få stor betydelse: sjukvården och företagsvärlden. Många svenska landsting tycker inte det är viktigt att informera på flera språk, visar en nyligen gjord studie. Men i Kronoberg har man tänkt på annat sätt och erbjuder patientinformation på we...

#bild=690353# Författaren Anita Salomonsson som är uppväxt i Hjoggböle utanför Skellefteå berättar om barndomens dialekt, om chocken att börja skolan med ett språk som inte accepterades av läraren och om hur denna dialekt, skelleftebondskan, senare fått nytt liv i och berikat hennes författarskap. Gutamålsgillet har haft årsmöte i Visby och dess ordförande Tommy Wahlgren berättar om det stora intr...

I Älvdalen samlas denna vecka dialektforskare från hela Europa för att utbyta erfarenheter från en nytt forskningsområde, dialekternas grammatik. -De skandinaviska språken utgör ett laboratorium för språkforskare, säger Henrik Rosenkvist vid Lunds universitet. De små skillnaderna illustrerar hur språk och dialekter på andra håll utvecklats. Att man valt att förlägga konferensen till Älvdalen i Dal...

Hur mycket engelska ska vi gå med i vårt svenska språk? Hur svåra ord får man använda i en kulturartikel? Och hur många nya ord kan den unga författaren krydda sin krönika med utan att tappa läsare? Många av sommarens lyssnarbrev som vi nu tar oss an handlar om svåra bedömningsfrågor. Kanske måste man själv bestämma vilka lyssnare eller läsare man vänder sig till, men gör man alltid ett aktivt val...

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Veckans program handlar helt och hållet om prepositioner, de små orden vi ofta blir oense om. Hur viktiga är de, egentligen? Lars-Gunnar Andersson diskuterar prepositioner i nya sammanhang och uttryck, liksom lokala och utmönstrade prepositioner. Hela listan av lyssnarfrågor i veckan:- arbeta mot, i två betydelser- om eller kring- mellan – till- omma, en gammal lokal preposition- en bok med Astrid...

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.