Språket

Alla sneddar vi i kurvorna och tappar en massa bokstäver på vanliga ord, det blir 'fralla' och 'fratt' i stället för 'för alla' och 'för att' och 'nattvis' eller bara 'natts' i stället för naturligtvis. Uttalsspaningar av många slag bidrar lyssnare till denna vecka. Det handlar om att spåra ursprung, om livskraftiga dialekter och, inte minst, om att slira i kurvorna och rationalisera bort många bo...

I säsongens sista program bidrar lyssnare från många hörn av Sverige med lokala uttal av ord. - Håller svarsordet "ja" på att försvinna, undrar en.- Har flickvännen fel när hon säger att "röret läker", undrar en annan. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar frågorna. - ”Jag lär ska upp på taket” – så kan man säga i ett band tvärs över Sverige, i Värmland, Hälsingland, Gästrikland- varför uttalas...

Vad kännetecknar språket i mäklarnas annonser? Kristina Larsson-Ekman har gjort en liten studie av denna genre och funnit skillnader i annonser från Stockholm och Göteborg. När talar man ett språk flytande? Veckans lyssnarfrågor, som får svar och kommentar av professor Lars-Gunnar Andersson, börjar bland de stora frågorna och slutar bland kanadagäss och graviditetssuttryck.- när talar man ett språ...

Denna vecka utgår tisdagssändningen av programmet. Språkets motsvarighet i norsk radio heter Språkteigen och Gøril Grov Sørdal som är redaktör talar om de starka känslor som ofta hörs i den norska språkdebatten. - Vi lever i den personliga frihetens tidsålder och det gynnar de norska dialekterna, säger Ruth Vatvedt Fjeld som är NRK:S språkvårdare för bokmål, det största av de två skriftspråken i N...

#HtmlBlob=5283# Ilska, förvåning, rädsla, irritation, glädje – vi kan uttrycka våra känslor med ord men också på många andra sätt, förstås. Lingvisten Åsa Abelin vid Göteborgs universitet har studerat prosodins roll i sammanhanget och funnit att vissa känslor uttrycker vi hellre med röst och tonläge än med ord.#link=204773# Språkteknologen Robert Eklund har studerat ”oflyt” i språket. Det som de f...

Är boken 10 millimeter tunn? Eller tjock? Hur undviker man dubbeltydiga frågor? Och varför säger vi ”din dåre”? Till veckans Språket har många lyssnare observerat grammatiska underligheter och professor Lars-Gunnar Andersson kommenterar. Från grammatik vänder vi blicken mot försäkringskassans broschyrer. Myndigheten förmedlar en konservativ bild av föräldraskap, säger Lena Lind Palicki som nyligen...

Susanne Rikner, komminister i Våmbs församling i Skövde, går en fortbildningskurs i konsten att predika och funderar mycket över predikospråket. Hur kombinerar man respekt för ursprungstexten med dagens människors behov av att förstå och identifiera sig med det sagda? Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor som också kommer in på ämnet språkhistoria och hämtar exempel från både hund...

Det finns inte många svenskättlingar kvar i den forna svenskkommunen Nuckö i Estland, men Leida Kuinberg minns både svensktider och den gamla dialekten som vi får anstränga oss att förstå. De flesta estlandssvenskarna lämnade landet efter andra världskriget, men spåren efter flera hundra år med svenskar märks ändå i bygden i dag. Leida Kuinberg bor granne med internateleverna på Nuckögymnasiet och...

Under en höstvecka 1938 besökte radiolegenden Sven Jerring svenskbygderna i Estland för reportageserien "Hos stamfränder i öster". Då fanns omkring 8000 estlandsvenskar i landet, i dag är det bara 300 som identifierar sig så. Vi har besökt de forna svenskbygderna i Estland drygt 70 år senare och i veckans reportage berättar 91-åriga Agneta Tomingas i Hapsal om barndomen på det då svensktalande Orm...

Språket besöker Lundtofte skola på Själland där danska tredjeklassare lär sig svenska rim och ramsor. Deras lärare är en av de ”språkpiloter” som utbildats i Nordiska Ministerrådets kampanj för språkförståelse, och hon tycker det är viktigt att barn tidigt kommer i kontakt med grannländernas språk. I höstas fick Sverige kritik i Nordiska rådet för att inte följa den nordiska språkdeklarationen där...

Tjafs, slafs, bjäfs, och plufsig - hur kommer det sig att så många ord med negativa associationer innehåller bokstavskombinationen -fs-, undrar en lyssnare i veckans program. Professor Lars-Gunnar Andersson diskuterar om motståndet är medfött eller kulturellt betingat.#bild=1023346# Intresset för att studera samiska ökar bland samiska ungdomar, berättar Ann-Hélen Laestadius med egna samiska rötter...

Nu ska Sveriges kommuner bli medvetna om sina skyldigheter mot minoritetsspråkstalare. Det säger Lennart Rohdin, chef för den nya Enheten för minoritetsfrågor. En enkät bland kommunerna visar att många missuppfattar eller försummar sina åtaganden mot talare av finska, samiska, meänkieli, romani chib och jiddisch - de fem nationella minoritetsspråken.#bild=1012546# Också estniskan, med lång närvaro...

Ja, den frågan kan man ställa sig när stavningar som ytterliggare och överrenskommelse är vanliga fynd i texter på nätet. Eller är det så att möjligheterna att lätt publicera sig inneburit att felstavarna syns mera än förr? Professor Lars-Gunnar Andersson diskuterar direkta felstavningar men även val mellan två möjliga alternativ. Vi uppmärksammar också att det gått tio år sedan Sverige fick fem o...

Använd gärna några bra finlandismer! Det säger chefredaktören for tidskriften Språkbruk i Finland, Charlotta af Hällström-Reijonen. En finlandism är ett uttryck som används i den svenska som talas i Finland, och i veckans program ger hon flera exempel: hoppeligen (förhoppningsvis), rådda och råddigt (skräpa ner, skräpigt), roskis (sopkorg) och det mer svårdefinierbara täckas, som i "jag täcktes in...

Tycker de flesta svenskar i dag att reportrar bör dua kungen? Ja, resultatet av en fråga till Språkets lyssnare tyder på det. 60 procent säger att de vill höra kungen tilltalas med ”du”, 35 procent föredrar ”kungen” och bara fem procent vill ha tilltalsordet ”ni”. I veckans program diskuterar professor Lars-Gunnar Andersson utvecklingen. Här i Sverige lärde sig tidigare generationer att lärare och...

Att läsa gamla släktbrev är något som många tycker är spännande och intressant. Men det är inte alltid så lätt att tyda gammal handstil och det kan också vara svårt att förstås vad den som skrev egentligen menade. I veckans program berättar historikern Britt Liljewall om det folkliga brevskrivandet. Hon är författare till boken Ack om du vore här. Medverkar gör också Per Clemensson på Landsarkivet...

Att använda metaforer ligger djupt i den mänskliga naturen och hör inte bara litteraturen till. En räv behöver inte vara ett djur med lång röd svans utan kan vara en liten skottkärra och sågbocken har fått namn av bocken med två horn. Annika Karlholm berättar om dessa och många andra djur som bidragit till det rika folkliga bildspråket. Ett lyssnarbrev: #text=3496602# Professor Lars-Gunnar Anderss...

När språket denna vecka diskuterar bestämningsord vi tvekar inför, kommer förstås en av programmets allra vanligaste frågor med: kan man säga ”ett rätt barn ” eller "ett rätt rådjur"? Professor Lars-Gunnar Andersson diskuterar små beskrivande ord och hur de bör behandlas. Samtliga frågor i veckans program:- ”min kära älskade make” men ”min kära älskade maka” – varför förändras inte ordet älskade?-...

Att kalla släktingar och nära bekanta för ”främmande” var vanligt överallt i Sverige. Det vittnar över hundra lyssnarkommentarer på Språket i Facebook om. Och fortfarande förekommer uttrycket i Norrland, säger lyssnare som medverkar i veckans program. Professor Lars-gunnar Andersson berättar avv uttrycket har gamla anor.(Länken här till höger går till Facebook-sidan som kan läsas av även icke-medl...

När ord vi haft sedan länge dyker upp i nya sammanhang, kan man bli osäker: har jag hittat en helt ny betydelse, används ordet fel i tidningen jag just läser, är det något jag ska försöka lära mig eller är det tidningsjournalisten som borde lära om? Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om ord vi ofta stöter på. Flera är modeord, flera har plockats upp av trendsättande verksamhete...

Lyssnarfrågorna i veckans program är denna vecka hämtade från äldre litteratur och ny tidningstext, från konstiga skyltar på stan och från livets viktiga högtider. Samtliga frågor som behandlas av professor Lars-Gunnar Andersson:- skidlöpare, skidåkare och prickfritt skytte- liten checklista inför tv-tittande under olympiska spelen- mera om gamla verbformer och om Frans G. Bengtsson- ”obehöriga äg...

Hur långa pauser tål vi? När talare från olika språk och kulturer möts gäller det inte bara att någorlunda behärska språkregler och ordförråd utan också att tolka de kulturella koderna rätt. I veckans program hör ni samtalsforskaren Gunlög Sundberg vid Institutionen för nordiska språk vid Stockholms universitet. Tillsammans med Claes Garlén har hon skrivit Handbok i svenska som andraspråk. Profess...

Är de trillade eller rullade? I veckans program handlar det om ordförståelse och köttbullarna får sällskap av annat sovel och av det gamla ordet buksorg när professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor. Hela listan på ord i veckans program:- buksorg- trilla eller rulla köttbullar- sovel- marmelad: ytterligare folketymologisk förklaring till ordet- "inte en fluga förnär”- varför ostlig vi...

Veckans program handlar om grammatik och om att följa sin språkkänsla. Oftast leder den rätt, men professor Lars-Gunnar Andersson talar om några områden där vår språkkänsla förändrats under senare år och som det därför kan bli diskussion kring. Det handlar också om hur vi kan hamna fel när vi avsiktligt vill använda ålderdomligt språk. Samtliga lyssnarfrågor:- sin/hans- stänga dörren eller bara st...

I filmen Myglaren av Jan Myrdal och Rune Hassner hade Christer Strömholm huvudrollen. Filmen kom 1966, boken med samma namn följande år, och alltsedan dess har ordet myglare varit ett vanligt begrepp - numera vet väl alla vad en myglare gör, även om betydelsen kan vara svår att precisera. Ordboken (Svensk ordbok) säger så här: ”att agera i det tysta för att uppnå fördelar.” Men varifrån fick Jan M...