Språket

En lyssnare ska hjälpa sitt barnbarn med grammatik men känner inte igen begreppen. Var tog dativobjekt och ackusativobjekt vägen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I dagens grammatik används termerna ”direkt objekt” och ”indirekt objekt” i stället för ackusativobjekt och dativobjekt. – En sak som gör grammatiken onödigt svår, det är att det råder sån här term- och begreppsförvirring, s...

Svenska språket är i ständig förändring och Språkets lyssnare är bra på att upptäcka nya konstruktioner, ordval och uttryck. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Våra lyssnare har väldigt finkalibrerad språkkänsla, säger Susanna Karlsson , docent i nordiska språk. ”Också inte” istället för ”inte heller” En lyssnare som undervisar i SFI lär sina elever att ”också” används i jakande satse...

Litteraturkritikern Mikaela Blomqvist och språkvetaren Ylva Byrman diskuterar svengelska, stilistik och språkfel i litteraturen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Jag tror att litteraturkritiker skulle vinna på att lära sig lite fler begrepp för att beskriva språket, säger Ylva Byrman , universitetslektor i svenska språket , apropå senaste tidens diskussioner på landets kultursidor....

De flesta ord går att förklara, men ibland går till och med Språkets lyssnare bet. Vi dyker ner i restmorfemens värld! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Jag tror att det kan vara lite roligt att prata om restmorfem, även om de flesta lyssnarna nog inte vet vad det är, säger Henrik Rosenkvist , professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet . Morfem är språkets minsta enheter so...

Från 2023. Innan Gustav Vasas bibel fanns ingen konsekvent stavning av det svenska språket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hör berättelsen om hur översättningen kom till och vem som var 1500-talets främsta influencer för bibelöversättare. – Martin Luthers bibel var ”the shit”, säger Henrik Rosenkvist , professor i nordiska språk, om vem som var den stora inspiratören bakom Gustav Va...

Hemliga språk har skapats för handel, gemenskap, lek och ibland brottslighet. Hör om månsing, rövarspråket, knoparmoj, fikonspråk och lingua ignota. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Rövarspråket, månsing och knoparmoj bygger till stor del på att man manipulerar ett befintligt språk genom olika tekniker: lägga till ljud, kasta om stavelser eller byta ut ord. Men hemliga språk följer sä...

Prefixet be- kan göra att ord byter betydelse, ändrar konstruktion eller förblir nästan desamma som tidigare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Prefixet ”be” kom in i svenskan under senare delen av 1300-talet. Vi lånade in många ord från tyskan som hade den här förstavelsen och sen började vi bilda egna be-ord, säger Ylva Byrman , universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs un...

Ungdomsspråk förändras ständigt när ord tappar i styrka och nya uttryck uppstår. Men flera av de ungas uttryck har använts sedan 1950- och 60-talet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Människor har en tendens att överdriva, och då devalveras de starka ordens värde, säger Ylva Byrman , universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Och hänvisar till en artikel skriven...

Hur kan mål betyda språk, mat och något att sikta mot? Svenskans homonymer bjuder på överraskande språkhistoria och märkliga sammanträffande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Homonymi, alltså ord som låter och stavas lika men har helt olika betydelser, förekommer i många språk. – Det går nästan inte att föreställa sig ett språk som inte har ord som låter lika som betyder olika saker,...

När politiker använder uttryck som vanligt folk, hårt arbetande människor, verklighetens folk eller hjärtlandet avslöjar de vilka väljare de vill nå. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I årets valrörelse hörs begreppet ”hårt arbetande människor”, framförallt från regeringen men också från oppositionen. – Begreppet har fått kritik för att det exkluderar de som har sjukpenning, pensionäre...

Alliansen, blågula laget och rödgrön röra – spelar det nån roll vad politiker kallar sig själva och varandra? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Partierna använder strategier för att beskriva egna samarbeten och sina politiska motståndares. Ibland funkar det bättre, ibland sämre. – Det är en kamp om vilka ord som får fäste och vilken benämning man får, säger My Rowhedder , inrikespoliti...

Stipuleras, erforderlig, hämsko och omdanas – är ord som hörs i Sveriges riksdag. Varför pratar politiker så gammaldags och vad vill de uppnå med det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det är ett gruppspråk, präglat av juridik och byråkrati, som ska signalera trovärdighet, säger Gunilla Almström Persson , docent i nordiska språk och retorikforskare vid Stockholms universitet . – Avsi...

Politiker har ändrat sitt sätt att prata. Hör om hur byråkratiska uttryck ersätts av TikTok‑språk och vardagliga formuleringar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – När trendord dyker upp i riksdagen hörs det direkt att de är inövade, säger Alexandra Carlsson Tenitskaja , politikreporter på Göteborgs-Posten. Hon tycker att politiker generellt är duktiga på att anpassa sitt språk mellan...

Hör om varför politiker har laddat ord som utanförskap, vandel och arbetarparti med nya och fler betydelser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Politiker tar ord och fyller dem med ny innebörd, inom språkforskning talar man om ockuperade ord och uttryck. Ett tydligt exempel är när Moderaterna 2006 började kalla sig det nya arbetarpartiet. – Det nya arbetarpartiet var oerhört provocerand...

Kvoteringssmocka och bensinpopulism politiker älskar att hitta på nya sammansatta ord. Vad gör det för debatten? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det är nästan alltid uttänkt skulle jag säga men de är olika duktiga på att få det att låta spontant, säger Anders Holmberg , politikreporter och programledare SVT . Exempel på sådana nybildningar är ”bensinpopulism”, ”antielektrifieringsp...

När politiker undviker frågor används talepunkter, nästan-svar och upprepningar. Språket i valrörelsen synar strategierna i intervjuer och debatter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det förekommer att politiker inte svara alls på frågor men vanligare är att de svarar något närliggande utan att ge ett tydligt svar. – En vanlig strategi är att svara med en princip i stället för att ge e...

Politiker svarar ibland medvetet vagt eller undvikande på journalisters frågor. Hör om metoderna och vad de egentligen menar i Språket i valrörelsen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – ”Frågan bereds” behöver egentligen inte betyda någonting alls, bara att inget finns att berätta, säger Fredrik Furtenbach , inrikespolitisk kommentator på Sveriges Radio . Andra exempel på svar som är v...

Om man utgår från de mejl som kommer in till programmet, så finns det en längtan efter logik i språket. Men språket är inte alltid logiskt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det finns vissa överensstämmelser mellan det talade språket och formell logik och det finns också vissa regelbundenheter i språket. Men språket är ju till viss mån ett naturligt fenomen som utvecklas hela tiden,...

Pappaskämt, ordvitsar och syftningsfel. Vi svarar på frågor om hur språket används när det ska vara roligt och bjuder på en och en annan vits. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Språket har vi för många olika saker, men en viktig sak är att leka, säger Henrik Rosenkvist, Professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. – Oftast är det ju så att är man säger ett skämt eller en vit...

Vi har tidigare pratat om artigheter i språket. Nu gör vi tvärtom och ger er ett (förhoppningsvis trevligt) program om otrevligheter i språket! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Jag tycker att det är otrevligt när den jag pratar med medvetet inte tittar på mig, säger Susanna Karlsson , docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet . – Och när någon bara svarar ”ja” eller ”nej” på...

En del titlar har feminina former såsom skådespelerska eller dansös, men inte bagare eller präst. Hör om varför vissa blir kvinnliga och andra inte. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det har varit olika principer över tid. Det är inte en gudagiven ordning, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Både de könade och neutrala titlarna har använts för a...

Det finns flera sätt att bilda nya ord på, och i svenska språket är det lätt att göra det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Man kan ju alltid ta ett lite ovanligt ord, till exempel ”ploj”, och sätta ihop det med ”kaka” - plojkaka. Det kanske ingen har sagt tidigare, säger Ylva Byrman , universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet . Att sammanfoga två ord till ett n...

Språkfel i välrenommerade medier kan vara mycket irriterande, vi grottar ner oss i rubriker, radioprat och artiklar som lyssnarna reagerat på. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I tidningar, radio och TV förväntas språket vara vårdat och korrekt, och så är det kanske inte alltid. Men har språket i medierna blivit sämre? – Det är svårt att mäta språks godhet eller dålighet. Men det är vä...

Många förknippar kanske småländska med Astrid Lindgren och karaktärerna i hennes böcker. Men går det att prata om en enda småländska? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det går mycket väl att tala om småländska som en dialekt men man måste fördjupa tanken litegrann, säger Gunlög Josefsson , professor emerita i svenska vid Lunds universitet . – Det finns stora skillnader inom Småland,...

Min mormor, född 1887 i Medelpad, använde ordet Lyssnarna undrar om äldre släktingars ord och uttryck och vi lär oss om häffel, speta och bissa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Många lyssnare funderar över ord eller uttryck som äldre släktingar använt, som idag kan verka utdöda. Men hur länge kan ett ord egentligen leva kvar? – Man brukar säga att ett språk försvinner på tre generati...