Språket

Uttalsfrågor kan man förenas kring, men också träta om. I veckans program talar vi om det svåra r-ljudet som låter på så många olika sätt och om u-ljudet som vi är ensamma om i Sverige och Norge. Professor Lars-Gunnar Andersson talar också om förhållandet mellan stavning och uttal och några underliga importer: vad gör det tyska ü-et i müslin och hur låter karaoke? Alla uttalsfrågor i veckans progr...

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Veckans program reder ut bakgrunden till flera populära ord och uttryck och då kommer Åsa-Nisse, frikyrkans vokabulär och sedan länge försvunna tekniska prylar med i samtalet. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor och återkommer först till #bild=475014#- fridens liljor- pengar i fickan så inte hundarna pissar på mig- bara förnamnet. Nya frågor:- nu föll tio-öringen ner- huvudbonad...

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Skolorna runt om i Sverige tillämpar en mängd olika metoder för att lära barnen läsa. Vi besöker en skola i Sundvall där två lärare berättar om sina olika arbetssätt. Men finns det någon läsinlärningsmetod som är den dokumenterat bästa? Nej, det gör det inte, säger Mats Myrberg som är professor i specialpedagogik vid Stockholms universitet. Däremot säger forskningen att lärarens kompetens är den a...

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Jojken har kallats samernas ljudande folksång, och finns många sätt att lyssna på och studera jojkar. Det säger Krister Stoor , lektor i samiska vid Umeå universitet. För sin avhandling ’Jojkberättelser’ som han lade fram förra året studerade han inspelningar med tre berömda syskon från Arvidsjaur som alla jojkade, Karin Stenberg, Nils Petter Stenberg...

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fyra-årige Danilo i Sundbyberg talar tre språk hemma: #bild=459481# spanska med mamma, serbiska med pappa och dessutom svenska när alla tre samtalar. Visst gör han misstag, men nu börjar de tre språken sätta sig tycker hans föräldrar, som blivit uppmuntrade från många håll att använda sina modersmål hemma. Micaela Sartori, med italienska föräldrar, bek...

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Språket den 1 juli 2009 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Västsverige, runt Göteborg, åker dialektforskare nu ut och spelar in ungdomars tal. Det blir sedan jämfört med inspelningar från deras föräldrars och mor- och farföräldrars generation. Vid Dialekt- ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg forskar man i hur de gamla landsbygdsdialekterna påverkas av närheten till en storstad....

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I några delar av Sverige talar man en dialekt som skiljer sig så starkt från svenskans grammatik och ordförråd att man mycket väl kan kalla den ett eget språk. En sådan dialekt är jämtskan, säger professor Lars-Gunnar Andersson i veckans program.#bild=422592# Jämtlänningen Bo Oscarsson helst vill kalla sitt modersmål för ’jamska’. Han har skrivit både...

När ord eller ett helt språk faller i glömska, då försvinner också värdefull kunskap som människor samlat under årtusenden.#bild=605734# I veckans program berättar Kerstin Ljungquist som driver Örtagården i Dals Rostock om vad några svenska växtnamn berättar om växtens forna, och ibland nutida, medicinska betydelse. Läs mera om:#link=142200##link=142201# #link=142728# Vi hör också språkvetaren Chr...

Lilletå, tilletå, tillerota, maggefru och den stora hästen – en av de många tåramsor som Språkets lyssnare skickat in under maj månad. Etnologen Annika Nordström har bläddrat i en samling av tusentalet tåramsor och berättar om de kategorier man i långa tider delat in tårna i. Visste ni att den fjärde tån nästan alltid har ett kvinnonamn, till exempel? Samtalsforskaren Charlotte Lundgren vid Linköp...

Det vanliga vardagliga, till intet förpliktigande pratet har en viktig funktion och det berättar om hur vi människor samspelar. Det säger samtalsforskaren Viveca Adelswärd som skrivit boken Till struntpratets lov. I veckans program besvarar professor Lars-Gunnar Andersson lyssnarfrågor om svåra val och rätt som blir fel. Veckans samtliga frågor:- om fel som blir rätt- 'stans största utval av baddr...

Är detta en äppleskrott eller en äppelskrutt? Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om små val - som kan vara svåra. Andra lyssnarfrågor:- medevitt och konkarong- varför heter det inte ’farster’ och ’morster’?- och varför ’mommon’ i bestämd form i stället för ’mormor’?- gå till station eller till stationen?- hur uttalas ’mögel’? I veckans program återvänder vi också till tungrots-...

I Språket i veckan handlar det bland annat om hur främmande språk kan ge vingar åt drömmar och fantasier - ni får träffa Diego Nuñez från Buenos Aires i Argentina som aldrig varit i Sverige men som lärt sig tala svenska med skånsk färgning för att låta som sin idol Marie Fredriksson. Veronica Lilja har träffat honom. Författaren Göran Hägg berättar om ett nyord han är förtjust i: bakfyra. På engel...

Veckans lyssnarbrev ställer många frågor och får svar av professor Lars-Gunnar Andersson som berättar om olika sätt att söka ursprunget till ord och uttryck och även spåra förändringar i betydelsen av dem.- hur har man använt ordet ’folkhem’ genom tiderna?- när blev det positivt att vara ’busig’?- ’begåvningsreserv’ i bokstavlig och ironisk bemärkelse- borde man inte bli smart av att vara ’bakom f...

Tungrots-r, det bakre, skorrande r-et, är inte ett uttal som alltid funnits i sydsvenska dialekter. Det kom för ett par hundra år sedan till Skandinavien – men varför? Arne Torp, professor i nordisk språkvetenskap i Oslo, kan berätta att det finns flera teorier. En är att det var en fransk kung med talfel som bidrog till spridningen av tungrots-r, men det stämmer inte, säger Arne Torp. Däremot vet...

Finska är Sveriges största minoritetsspråk, med omkring 300 000 talare, och det har talats finska i Sverige i minst 800 år. Många av dagens finsktalande kom till Sverige under 70-talet och idag har de barn och barnbarn i Sverige – vad händer då med språket? Vår reporter Lena Näslund har besökt familjen Wedenberg i Västerås för ett samtal om hur språket förmedlas över generationsgränserna. Professo...

Punktskriften uppmärksammas över hela världen i år med anledning av att det är 200 år sedan Louis Braille föddes i Frankrike. Han är upphovsmannen till det mest använda punktskriftssystemet som idag används av omkring ett par tusen svenskar. Vi har besökt den skola för synskadade i Paris där Louis Braille verkade som musiklärare vid mitten av 1800-talet. Veckans lyssnarfrågor är av ovanligt filoso...

Veckans program handlar helt och hållet om prepositioner, de små orden vi ofta blir oense om. Hur viktiga är de, egentligen? Lars-Gunnar Andersson diskuterar prepositioner i nya sammanhang och uttryck, liksom lokala och utmönstrade prepositioner. Hela listan av lyssnarfrågor i veckan:- arbeta mot, i två betydelser- om eller kring- mellan – till- omma, en gammal lokal preposition- en bok med Astrid...

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Veckans program diskuterar några språkvetenskapliga landvinningar, som maskinöversättning och syntetiskt tal, med anledning av den nyutkomna boken Tekniken bakom språket (Språkrådet 2008). Rickard Domeij, som är redaktör för antologin, säger att det behövs stora satsningar inom området för att inte talare av små språk ska bli missgynnade. Länk: #länk=130484#Länk: #länk=130488#Veckans lyssnarbrev s...