Stolpe Stories

I veckans avsnitt av Porträtt ur historien får vi höra berättelsen om Tsiang Tingfu, kinesisk politiker, diplomat och patriot. Han såg Stalins Sovjetunionen med egna ögon när han tjänstgjorde som ambassadör i landet, och han bevakade krigsutbrottet mellan Kina och Japan 1937. Han strävade efter förnyelse i Kina med kosmopolitiska förtecken men drevs till landsflykt av Maos revolution. Du finner Po...

Ibland firar vi högtider utan att veta riktigt varför. Julen har med Jesu födelse att göra, så mycket vet vi, men hur är det med till exempel nyårsafton och lucia? Och alla bortglömda traditioner som Mickelsmäss och domsöndag – varför var de så viktiga förr och varför försvann de? Folkloristen Tora Wall guidar oss genom levande och glömda traditioner. Du finner Traditioner och högtider och Bokförl...

Idag släpps det tredje avsnittet i poddserien Porträtt ur historien. Där får vi höra mer om Amanda McKittrick Ros. ”När tusen år gått tror jag att det fortfarande kommer att talas om mig.” sa hon självsäkert och det fick hon rätt i. Dock inte bara i positiva ordalag. I avsnittet får vi höra berättelsen om en författare som gick sin egen väg och som inte tvekade att ge svar på tal på dåliga recensi...

Människan har alltid varit fascinerad av naturen. Men varför började man samla på stenar, snäckskal och pressade växter? Och vem var det som hade råd att beställa rariteter från andra sidan jordklotet till sin samling? I det här avsnittet intervjuas författaren Clive Aslet om naturaliesamlandets spännande historia. Du finner Naturaliesamlandet i historien och Bokförlaget Stolpes övriga utgivning h...

Den här veckan får vi stifta bekantskap med den ryska ingenjören Konstantin Tsiolkovsky, som trots att han lämnade skolan 14 år gammal och döv blev en självlärd pionjär inom raketforskning. Poddserien Porträtt ur historien är baserad på den nyutkomna essäsamlingen Porträtt: Människor som formade sin samtid men som historien glömde. I 24 avsnitt får vi lära känna ett antal perso...

Vem är det egentligen som bestämmer världsordningen i en global tid? Henry Kissinger har tagit historien till hjälp för att reda ut maktspelen som formar vår värld. Exempel från konfucianismens Kina, Platons idévärld och Napoleonkrigens dramatik varvas med Kissingers egna erfarenheter som tidigare amerikansk utrikesminister och säkerhetsrådgivare. I det här avsnittet förklarar Mattias Hessérus mer...

Idag släpps det första avsnittet i poddserien Porträtt ur historien. Serien är baserad på den nyutkomna essäsamlingen Porträtt: Människor som formade sin samtid men som historien glömde. I 24 avsnitt får vi lära känna ett antal personer som spelat en avgörande roll från en undanskymd plats. Först ut är Maria Antonia av Bayern, kurfurstinna och kompositör, målare och poet, som både s...

Det kan tyckas självklart att den mest kompetente ska ha jobbet. Men en gång i tiden var principen om meritokrati något ytterst revolutionärt, och det är sällan helt enkelt att avgöra hur man ska omsätta principen i verkligheten. Adrian Woolridge berättar i detta avsnitt mer om meritokratins historia och framtid och varför det ständigt skiftar i innebörd. Du finner Meritokrati: Idén som förändrade...

De flesta svenskar betraktar sig idag som sekulära. Ändå är det många som kan få starka andliga upplevelser av naturen eller rentav tro att ett djur eller ett träd har en själ. Hur går detta ihop? Och vad händer med vår andliga syn på naturen i klimatkrisens tid? Religionshistoriker David Thurfjell reder ut vår tids folktro och andliga föreställningar. Du finner Folktro: En besjälad värld och Bokf...

Swedish Grace beskrivs ofta som en guldålder för svensk design. Det är under 1920-talet som Sverige och svenska formgivare blir världsberömda för eleganta linjer och förstklassigt hantverk. Än idag är detta en av de mest hyllade epokerna i svensk konst- och arkitekturhistoria. I det här avsnittet förklarar konstvetaren Cilla Robach från Nationalmuseum varför Swedish Grace blivit ett sådant fenomen...

1979 kom boken Den narcissistiska kulturen av historikern Christopher Lasch. Den var en svidande kritik av 1970-talets USA som enligt honom präglades av både historielöshet och brist på gemenskap och ansvarskänsla. Istället hade man drabbats av en slags patologisk narcissism som hotade hela samhällsbygget. Boken blev en oväntad bästsäljare och sen dess har Lasch profetiska analys bara blivit än me...

Som aldrig förr efterfrågas gamla genuina växtstorter. Som en del i intresset för byggnadsvård och självhushållning tycks återskapandet av historiska trädgårdar vara på stark frammarsch. Men varför sker det just nu och vad är det egentligen som man kan lära av svunna tiders odling? Och hur går man tillväga för att återskapa något som ständigt förändras? Hör författaren Elisabeth Svalin Gunnarson b...

Rysslands anfallskrig har satt Ukraina i blixtbelysning för omvärlden. Men vad vet vi här i Sverige egentligen om Ukrainas historia och kultur? Vad borde vi lära oss av den tragedi som pågår och hur skiljer man mellan fakta och fiktion mitt i ett krig? Det och mycket annat pratar vi om i detta avsnitt med Stefan Ingvarsson, kulturskribent och analytiker vid Centrum för Östeuropastudier. Foto: Nati...

Hilma af Klint är idag världsberömd för sina andliga verk med abstrakta formspråk och mystiska symboler. Men faktiskt målade hon även helt vanliga motiv med romantiska landskap, eleganta porträtt och vetenskapliga illustrationer. De överskuggas förstås helt av de andliga verken – men kan samtidigt vara viktiga för att förstå mer om denna fascinerande konstnär. I det här avsnittet berättar konstvet...

Fredrik Henrik af Chapman (1721–1808) gjorde en lysande karriär som internationellt känd skeppsbyggare och chef för örlogsvarvet i Karlskrona. På lantstället Skärfva byggde han upp en slags värld i miniatyr av sina intressen och samlingar. Bland annat fanns där det kinesiska kabinettet med målningar av sampaner, en kinesisk typ av flatbottnade båtar. Men hur hamnade de i Sverige och vad berättar d...

Under 1700-talet greps Europa av en djup fascination av allting kinesiskt, såväl verkligt som uppdiktat. Förutom att det i konst och arkitektur var högsta mode med så kallade chinoiserier fördes även intensiva diskussioner om själva landet Kina. Ibland framställdes det som ett idylliskt idealland, andra gånger som ett barbariskt kejsardöme – och så vidare. Ytterst lite baserades på verkligheten oc...

Konstnären Axel Törneman var en av huvudpersonerna i den moderna konstens genombrott i Sverige kring 1900-talets början. I det här avsnittet berättar konstvetaren Lena Holger om hur utbildningar och resor formade hans väg in i det nya. Från studierna på Valand i Göteborg till åren i München, Dachau och Paris och tillbaka till Sverige speglar Törneman de dramatiska förändringarna i konsten kring se...

I nästan hundra år var Johnsonbåtar en vanlig syn ute på haven. De var med dem som svenska industriprodukter exporterades och gjorde succé runtom i världen, inte minst i Argentina och Chile. Med sig hem hade de kaffe, bananer och massor av andra varor som för alltid förändrade matvanorna hemma i Sverige. Tusentals svenskar färdades med båtarna och både ombord och på land fick de uppleva strapatser...

Havet är både synligt och osynligt på samma gång. Vi vet att det finns där men tänker kanske inte så mycket på det till vardags. Annat var det förr när havet direkt eller indirekt var den självklara kontaktytan. Det var vattnet som sammanlänkade Sverige med världen och alla idéer, händelser, varor och  människor. Dessutom var havet skådeplatsen för krig, in- och utvandring, stora samhällsförv...

År 1970 kom den banbrytande boken The Sounding Cosmos – A Study in the Spiritualism of Kandinsky and the Genesis of Abstract Painting. Den var skriven av den finske konsthistorikern Sixten Ringbom och gjorde upp med historieskrivningen om den moderna konstens födelse. Han blev både hyllad och kritiserad eftersom den visade att ockulta och spiritualistiska rörelser hade en helt avgörande betydelse...

Engelsbergs bruk i Västmanland utnämndes till världsarv av UNESCO 1993. Det var bland annat den unika blandningen av byggnader på bruket som lyftes fram i motiveringen. På Engelsberg kan man följa järntillverkningens olika delar från råmalm till färdigt stångjärn. Men hur “läser” man såna här gamla byggnader? Kan man via husen få syn på människorna? Vad berättar bruken bortom teknik och tillverkni...

Runtom i Sverige finns det många gamla bruk bevarade, och här kan man se spår av järnets och industrins betydelse för Sverige. En del av dem bevaras som museer medan andra förfaller, står tomma eller fått en helt annan användning. Men vad berättar egentligen dessa bruken om vår historia? Vilken slags kunskap kan de ge oss och hur använder vi den idag? Om detta och mycket annat har författaren och...

Begreppen “bruksanda” eller “bruksmentalitet” används för att beskriva attityder och värderingar som förknippas med gamla brukssamhällen. I ordböcker definieras det som något bakåtsträvande och allmänt intolerant eller negativt. Men finns och fanns det verkligen en bruksanda – eller är det bara ett påhitt? Hur påverkas vi om idén av bruksandan idag? Det ska vi ta reda på med hjälp av journalisten...

På 1700-talet blev naturaliesamlande högsta mode. Stenar, snäckskal, pressade växter och annat ur naturens skattkammare blev eftertraktade samlarobjekt. Man tävlade om att få tag på de finaste sakerna och ibland betalades skyhöga priser på den växande naturaliemarknaden för exotiska eller ovanliga objekt. Men vad var det som gjorde att man drabbades av denna samlariver? Och hur kunde en samlare i...

Grundprinciperna för klassisk arkitektur har varit i stort sett oförändrade ända sedan antiken. Och trots att de övergavs i samband med modernismens intåg på 1900-talet dog de aldrig ut helt och hållet. En som vet mer om det är den brittiske arkitekten Quinlan Terry. Han har ägnat hela sin karriär åt att rita i klassisk stil och har nu samlat kunskapen i en ny handbok: The Layman's Guide to Classi...