Språket

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Redaktör: Anna Lena Ringarp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Något kan vara en black om foten, men vad är en black? Och varifrån kommer långbänken som politikern ibland drar ärenden i? Det finns ord som letat sig in i vardagsspråket så till grad att vi ofta glömt vad ordet ursprungligen betydde. Christina Mattsson vid Nordiska museet i Stockholm berättar om en utställning som visar upp flera föremål som ingår i vanliga idiomatiska uttryck.#bild=1751553# Spr...

Vi människor försöker alltid höra något meningsfullt i alla ljud, och det är så de vanliga ramsorna som härmar fåglars sång kommit till. Bofinken, gransångaren, gulsparven, orren -det är många fåglar som fått egna ramsor, säger språkvetaren Åsa Abelin vid Göteborgs universitet. Lövsångarens fallande melodi har till exempel illustrerats med orden "Vi -som -hade -det -så -bra -och-så-blev-det-så-här...

Ett språk för utomjordingar, klingonska, berättar Joe Trotta vid Institutionen för språk och litteraturer vid Göteborgs universitet om. Upphovsmannen till språket i Star trekfilmerna, Mark Okrand, tog en mängd udda drag från redan existerande mänskliga språk och sammanförde dem i ett enda konstgjort språk. För att talarna skulle låta krigiska använde han många gutturala uttal. Mera på Klingon#link...

I ett extrainsatt program på nationaldagens morgon måndagen den 6 juni blir det lyssnarfrågor från hela landet. I studion som vanligt professor Lars-Gunnar Andersson. Programmet kan avlyssnas via länken här på sidan eller som podradioprogram. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När JRR Tolkien skapade de många språk som talas i Sagan om ringen-trilogin, utgick han från själva ljuden och skönheten i dem. – Det finns en historia att han som ung råkade skriva ordet ’hobbit’; han visste inte vad det skulle betyda, men tyckte det var ett roligt ord. Det berättar språkvetaren Joe Trotta vid Göteborgs universitet som denna vecka presenterar språkfamiljen quenya. JRR Tolkien var...

I veckans Språket berättar språkforskaren Karin Helgesson vid Göteborgs universitet om vilka egenskaper arbetsgivare har efterfrågat hos nya medarbetare under en 50-årsperiod. - Den egenskap som värderas högst i våra dagar är ’drivkraft’ och ’självständighet’, medan man på 50-talet efterlyste ’energi’, säger Karin Helgesson. Länk till avhandlingen#link=263807# En lite längre intervju, bland annat...

Skulle ett språk med helt annorlunda grammatik och ordförråd bättre spegla kvinnors tankar och behov? Det föreställde sig språkvetaren och författaren Suzette Haden Elgin när hon skapade språket láadan för sin science fictionserie Native Tongue. Språkvetaren Joe Trotta vid Göteborgs universitet berättar om några av det fiktiva språkets särdrag. #link=262472##link=262471# Ur Vetenskapsradion Språke...

Det är inte bara barn som njuter av hemliga språk som omgivningen inte förstår, många författare har också ägnat sig åt att hitta på språk. I veckans program berättar språkvetaren Joe Trotta vid Göteborgs universitet om några språk ur fiktionens värld. JRR Tolkien började med att uppfinna språkfamiljen ’quenya’ med många underspråk eller dialekter innan han började skriva Sagan om ringen. Och Benj...

I veckans program gör vi ett besök hos Svt:s undertextare som förser tv-programmen med textrader. Det ska ofta gå fort, ibland till och med i direktsändning, och informationen ska kortas ner.– Den största utmaningen med arbetet är att stryka information, säger Annika Wihager och Malin Westfeldt, undertextare på Svt. År 2013 ska alla Svt:s program ha undertexter. Professor Lars-Gunnar Andersson bes...

Långt in i våra dagar har runforskare skrivit om, använt latinska ord eller helt enkelt hoppat över de sexuella budskapen i runinskrifter som bevarats på benbitar och pinnar. Carita Holm, #bild=1651018#som är master-student vid institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet, berättar att hennes val att studera de sexuella budskapen i runskrift väcker förvåning och genans. Hon ger i progr...

För den svenskspråkiga minoriteten i Finland innebär resultaten av riksdagsvalet den gångna helgen oro för svenskans framtid. Charlotta af Hällström-Reijonen och Ilse Cantell vid Forskningscentralen för de inhemska språken i Helsingfors kommenterar. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om uttal:- ordet ’ptro’- heter det ’räntmästare’ eller ’räntemästare’?- varför ’lantbruk’ – bor...

Hur ska den svenska skolan bli bättre på att lära ut svenska till elever med ett annat modersmål? Den frågan diskuteras på många håll just nu, efter nedslående resultat om sjunkande färdigheter bland elever i svenska skolor. Den australiensiska andraspråksforskaren Pauline Gibbons gästar just nu Sverige och föreläser för lärare. Hon förespråkar en skola där språkundervisningen är närvarande också...

Ibland stannar man plötsligt till inför ett ord man hört tusentals gånger och börjar fundera: varför säger man så här, vad heter det egentligen – och varför? Det har flera lyssnare gjort denna vecka och deras frågor diskuteras av professor Lars-Gunnar Andersson. Det handlar om när gamla sanningar möter nya vanor och om när språkkänslan sviker. Veckans alla frågor:- mer eller mera- ’regeringen, dom...

I veckans Språket från vetenskapsradion tar lyssnare upp aktuella ämnen. – Är det rätt att säga att japanerna är ’överväldigade’ av tsunamin? Och vad ska man tänka när man hör att det är ’40 procents chans’ att det blir en ny stor jordbävning? Professor Lars-Gunnar Andersson diskuterar ordval och ord på glid i betydelseskalan.#bild=1603523# Att språket aldrig är statiskt får ytterligare en illustr...

Therese som undrade om hon är ensam om att säga ’jag har dammsugat’ får reda på att hon befinner sig i en klubb med medlemmar från hela landet. Gamla och nya ord i vardagsspråket för programmets lyssnare återigen in på grammatik: hur ska ett nytt ord som ’cool’ böjas i det svenska språket och är det bara Georg från Småland som säger ’nycklen’ i stället för ’nyckeln’?Professor Lars-Gunnar Andersson...

Smeknamn, dubbelnamn och ortnamn väcker frågor i veckans program. Varför betonas de manliga dubbelnamnen på annat sätt än de kvinnliga, undrar en lyssnare och får svaret att stora språkvetare ägnat sig åt gåtan men inte kommit överens om orsaken. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar också frågor som leder in på jämförelser mellan olika språk. Veckans alla språkfrågor:- Askim. Varför sje-ljud?-...

Hur mycket får man själv tota till språket? Lyssnaren Therese ställde sig frågan sedan hon blivit retad för att hon sagt ’jag dammsugade igår’. I veckans program bidrar också andra lyssnare med kreativa verbböjningar med varierande spridning. Professor Lars-Gunnar Andersson kommenterar. Veckans alla språkfrågor:- var ska ordet ’inte’ placeras i en mening?- ’betydelsen kan inte underskattas’ – vanl...

Inom äldrevården i Stockholm har 80 procent av de anställda ett annat modersmål än svenska. Nu har många erbjudits undervisning för att lära sig bättre svenska, och i veckans program berättar vi om projektet som kallas Språksam. - De ökande kraven på dokumentation och kontakt med de anhöriga gör att flera riskerar att inte längre klara sitt jobb, trots att de arbetat länge i vården, säger Kerstin...

Om en gård i Västergötland i alla tider kallats ’Hôla’, med en stavning som vi oftast förknippar med ett västgötskt ö och ett tjockt l, kan den inte få heta så på vägverkets skylt också? Så resonerade gårdsägaren Filip Svensson i Skeby i Västergötland. - Alla känner gården som 'Hôla' , då kan det väl få stå så på skylten, säger han. Men det blev ett klar nej på hans begäran. -Svenska gårdsnamn mås...

- Hur kan man ha fel om ett ord ett helt liv, och dessutom vara svensklärare? Det frågar sig Monica i veckans program. Leif berättar om ett ordfynd på nätet och professor Lars-Gunnar Andersson kommenterar hemmagjord grammatik och uttryck stadda i förändring. Alla veckans lyssnarfrågor:- ’himla’ – en lyssnares favorit bland förstärkande förled- kommatecken före ’och’ och ’men’ i meningar – hur ska...

Bokstäverna på tangentbordet fick den ordning de har i dag redan år 1873 i USA. Man blandade om alfabetet på ett sätt som skulle innebära färre mekaniska kollisioner och layouten kom att kallas Qwerty, efter de fem första bokstäverna på översta raden.#bild=1513822# Men ordningen passar egentligen varken svenska eller engelska språket särskilt bra, och vi skulle bli snabbare på att skriva och anstr...

Många lyssnare har hjälpt till att ta fram ursprunget till den dagen-efter-känsla som kallas 'ågren' – bokstavsomkastningen från 'ånger' till 'ågren', fast dagens betydelse väl gränsar till 'ångest'. I veckans program reder professor Lars-Gunnar Andersson också ut en gammal gångart: att gå i strumplästen, strumpfoten eller strumpsockorna. Vidare besöker vi Öckerö skärgård i södra Bohuslän, där tio...