Feeding Your Mind

Det började med en boskapspest på 1700-talet som bara måste stoppas. År 2025, när svensk veterinärmedicin firar sitt 250-årsjubileum, är den kanske största utmaningen den obevekligt växande antibiotikaresistensen - i en tid då nya smittor och andra utmaningar när som helst kan dyka upp inom animalieproduktionen. Medverkande: Susanna Sternberg Lewerin, Marianne Elvander, Stefan Gunnarsson, Lotta Be...

Baljväxter är klimatsmarta, näringsrika och kan förvaras länge. Med allt mer fokus på hållbarhet, självförsörjning och beredskap är baljväxter i fokus både för forskning och de gröna näringarna. Hör SLU-forskarna Georg Carlsson och Åsa Grimberg, tillsammans med Cecilia Tullberg från Center för livsmedelsresiliens och konkurrenskraft vid Lunds tekniska högskola, Lars Franzén och Tobias Wejde från L...

Markhälsa är en viktig pusselbit för hållbarhet, klimatanpassning och matproduktion. Kvaliteten avgör vad vi kan använda marken till. Men mark är en ändlig resurs, som vi länge och ofta har tagit för given. Så, hur nyttjar vi mark bäst? Och hur ska vi mäta markhälsa? Hör om ett hett forskningsämne i avsnittet med SLU-forskarna Johanna Wetterlind, Anke Herrmann och Nina Vogel, Roy Neilson från Jame...

Hur går det att vara forskare och entreprenör samtidigt; att å ena sidan söka vetenskaplig kunskap och å andra sidan kanske tjäna pengar på denna kunskap som företagare? Samhället väntar ständigt på fler och bättre innovationer som resultat från forskning – samtidigt som forskaren har sitt oberoende och sin trovärdighet att värna om. Hör innovationsrådgivaren Mats Wictorsson på SLU Holding, SLU-fo...

Våra matval lämnar stora miljö-, klimat- och hälsospår. Priset och utbudet spelar stor roll för vilken mat vi köper; men också sådant som veckodag, humör och personlighet. Vi är ofta vanedjur som följer normer och traditioner – och det gäller också i mataffären. Så hur går det att växla över till mer hållbara matvanor än vi har idag – på vägen mot en hållbar framtid? Och var ligger ansvaret? Hör S...

De pågående klimatförändringarna visar hur extremt sårbart vårt jordbruk är för både för lite och för mycket vatten. Sommaren 2023 ruttnade skördar bort på åkrar som blivit sjöar, medan 2018 års låga skörd berodde på hetta och torka. I Sverige satsades stort på dränering för 100-150 år sedan, men sedan dess har inga motsvarande storsatsningar gjort på vatteninfrastrukturen. Hur ser det ut, och vad...

Vi vill både bli mer självförsörjande med mat och producera mer fossilfri el - samtidigt. Agrivoltaiska system kombinerar skörd av grödor och solel från samma jordbruksmark - men är det rätt väg att använda jordbruksmark för elproduktion? Vad talar för, och vad talar emot? Hör forskarna Marika Edoff, Uppsala universitet, Bengt Stridh, Mälardalens universitet, och Daniel Nilsson och Torsten Hörndah...

Vilken fråga inom ämnet jordbruk och livsmedel tycker du är viktigast för EU att arbeta med? Vad är bäst och vad är sämst med EU:s jordbrukspolitik? Vilken vore den för dig viktigaste, enskilda reformen i EU:s jordbrukspolitik? Inför Europaparlamentsvalet har vi ställt frågor till toppkandidaterna från de åtta riksdagspartierna, och deras svar kommenteras av forskare och experter.

Vem vill bli framtidens bonde? Frågan är värd att ställas, eftersom branschen har låg lönsamhet och hindren för att kunna bli egenföretagare är många och stora. Men framtidens bönder är också nyckelspelare i viktiga hållbarhetsammanhang kring klimat och miljö. I avsnittet hör du Emilia Astrenius på Lövåsa gård, som stegvis tar över mjölk- och grisproduktion från Dag Arvidsson, Elisabeth Hidén, ord...

Matsvinn, livsmedelsförluster och sidoströmmar… det finns olika ord för mat som aldrig blir mat, och olika orsaker till att det blir så. Matsvinn finns i alla delar av livsmedelkedjan, också alldeles i början – på åkern eller på gården. Varför går så mycket ätbart till spillo – och vad kan vi göra för att minska det? Vi besöker Nordic Food Waste Summit 2023 och diskuterar med Jordbruksverket och f...

Genom evolutionen har vi människor ätit kött. Vi är allätare, och kött är näringsrik mat. Men betyder det att vi alltid kommer att fortsätta att äta kött? Den globala köttproduktionen spelar idag en påtaglig roll i klimatfrågor, miljöfrågor och djuretiska frågor – bland annat. I avsnittet presenteras projektet Meat: the four futures, ett samarbete mellan SLU, Oxfords universitet och Wageningens un...

Akvakultur – odling i vatten av djur och växter - har stor potential som framtidens mat. 71% av vår planet täcks av vatten, och Sverige har gott om sjöar, älvar och havskust. Ändå är svensk akvakulturs produktion bara en procent av Norges. Varför då? Akvakultur kan både vara väldigt energikrävande och skapa problem med övergödning; men rätt produktion på rätt plats skapar ett vinn-vinn-läge menar...

Klimatsmart mat har vi pratat om länge. Men i dagens verklighet, med elpriser som oroar de flesta för det mesta, funderar nog många också på vilken mat som är elsmart. Är klimatsmart mat och elsmart mat samma sak? Och om höga elpriser är här för att stanna – påverkar det våra matvanor framåt? Hör Cecilia Sassa Corin från Hushållningssällskapet Västra, Karl-Johan Bergstrand, Stefan Gunnarsson och S...

Vilken matfråga är viktigast? Är mat för billig, för dyr, eller kostar den lagom mycket? Ska vi ha klimatskatt på mat? Är dagens kriser skäl att pausa eller satsa mer på omställning till ett hållbart livsmedelssystem? Hur hjälper politiken bäst människor att äta hälsosamt och hållbart? Mitt i valspurten har de åtta riksdagspartierna svarat på SLU Future Foods enkät med fem matfrågor. Hör deras sva...

Den 2-3 juni 2022 samlas internationella representanter till konferensen Stockholm +50. Det handlar om att högtidlighålla och uppmärksamma att ett halvt sekel gått sedan FN:s första miljökonferens 1972. Medvetenheten om kriser kring klimat, miljö och biodiversitet har visserligen ökat - men det har också själva problemen. Så det handlar också i allra högsta grad om att nu öka takten på stegen på v...

Vem funderar inte över framtiden och framtidens mat idag? Nu stiger bränslepriserna, matpriserna och inflationen till följd av global pandemi och krig i Ukraina. Är alla kriser nu något som snabbar på eller bromsar den så nödvändiga omställningen mot hållbara livsmedelssystem? Hör SLU-forskarna Helena Hansson, Riccardo Bommarco och Pernilla Tidåker om hur nuets momentum förvaltas.

Som vetenskap är agroekologi ”studien av hela livsmedelssystemets ekologi”. Som social rörelse är det en motrörelse mot det storskaliga konventionella lantbruket som kräver konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Agroekologi beskrivs som ett lokalt förankrat, ofta småskaligt sätt att bedriva lantbruk, i samklang och i samarbete med själva naturen, med kretsloppstänkande, biologisk mångfald och h...

Har du också stått i en mataffär nå’n gång med en matvara i handen som har rest långt och tagit tid, arbete och energi att producera, och tänkt ”Hur kan den här vara så billig?” Men världen står i ett skeende just nu och framåt som sannolikt kommer att påverka livsmedelspriserna uppåt, menar Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen, Rob Hart, professor i miljö- och naturresursekonomi på SL...

Idag är var tionde människa i världen undernärd, samtidigt som var fjärde är överviktig. Det är långt kvar till att nå de globala Agenda 2030-målen som "ingen hunger" och "ingen fattigdom" - men tiden är knapp. Den 23 september 2021 samlas världens ledare till det digitala FN-toppmötet Food Systems Summit. Vad kan ett sådant toppmöte åstadkomma? Möt Lisa Sennerby Forsse, Sveriges enda representant...

Framtidens mat måste vara hållbar, men för att nå dit behövs många fler innovationer. Vad finns för potential i hållbart nytänk från krafter på väg in i livsmedelsbranschen? Kan studenter som lämnar akademins teorier och går vidare ut i verklighetens praktik bli dom game changers som behövs för att nå en hållbar livsmedelsproduktion? Hör Fredrik Fernqvist, forskare och lärare på SLU, Håkan Johnsso...

Det svenska lantbruket är fullt av utmaningar. Lantbruket ska ge oss hållbar, närproducerad mat - och helst mer mat också, och utan alltför mycket miljö- och klimatpåverkan. Det ska försöka vara en del av lösningen istället för problemet när man pratar om hot mot biologisk mångfald och klimatförändringarna. Vem vill, vågar och orkar satsa på en bransch som är i händerna på klimatförändringar, poli...

Mjölk har gått från att vara ett självklart, omhuldat och subventionerat livsmedel, till att diskuteras och ifrågasättas både vad gäller hållbarhet, hälsoaspekter och djurvälfärd. Vad har mjölk för plats på framtidens bord? Det diskuterar projektkoordinatorn Ola Thomsson och post doc Nathan Clay från SLU med Håkan Jönsson, etnolog från Lunds universitet och nutritionisten Åsa Brugård Konde från Li...

Krig, naturkatastrofer, klimatförändringar – och ovanpå det den globala coronapandemin. När hungern i världen ökar står FN:s World Food Programme som 2020 års mottagare av Nobels fredspris. WFP når i år omkring 19 miljoner människor i akut behov av mat, och organisationens verksamhet ligger nära centrala forskningsfrågor på SLU. Hör chefsnutritionisten Allison Oman från FN:s World Food Programme,...

I skuggan av coronapandemin är 2020 också International Year of Plant Health – det internationella växtskyddsåret. Uppskattningsvis 40% av planetens skördar går årligen till spillo. Hoten är många och skiftande; växtsjukdomar, skadedjursangrepp, monokulturer som driver resistens, klimatförändringarna och global handel med trä- och växtprodukter. Vad gör vi för att få och behålla växthälsa? Hör Jan...

Hur påverkar coronapandemin framtidens mat? Vi är ännu mitt i krisen, och inga vetenskapliga studier har ännu hunnit sammanfatta och analysera läget – men mycket pekar mot förändringar kring såväl matproduktion som matkonsumtion. De fyra SLU-forskarna Richard Tellström, Mattias Eriksson, Elisabeth von Essen och Kristina Marquardt ger sina perspektiv på bland annat hur pandemin påverkar framtidens...