Stressforskningspodden

I detta avsnitt av Stressforskningspodden möter vi Ylva Trolle Lagerros för ett samtal om övervikt och obesitas som sjukdom, hur definitioner och trender har förändrats över tid och varför vissa grupper drabbas hårdare än andra. Vi diskuterar hur de nya överviktsmedicinerna, de så kallade GLP-1-analogerna, påverkar hunger- och mättnadssystemet, men även potentiella effekter på andra sug. Samtalet...

När började tröttheten ta ökad plats i patientjournalerna, och hur hängde det ihop med klass och misogyni? Trängde stressbegreppet ut neurastenin och neurosdiagnoserna, och påverkade det hur trötthet beskrevs och upplevdes? Dessa frågor och moderna hot – från rondellkörning över till farliga arbetsplatser – diskuterar vi med medicinhistorikern Maria Josephson. Programledare: Sandra Tamm och Mats L...

Are you a morning or an evening person, or something in between? With Leonie Balter, we explore how such chronotypes and biological rhythms shape mental health and symptoms across the lifespan. The episode covers what chronotypes really are, if people feel younger or older depending on their sleep, and whether insomnia treatments should be tailored to our internal clocks. We discuss how psychiatri...

I detta avsnitt tar vi oss an den obekväma men högst aktuella frågan om anställningsotrygghet och hälsa. Tillsammans med forskaren Sandra Blomqvist diskuterar vi om – och för vem – det faktiskt är ”farligt” att förlora jobbet, och om själva oron för att bli av med arbetet kan vara lika skadlig som jobbförlusten i sig. Samtalet rör sig mellan psykisk ohälsa, kroppsliga symtom och metodologiska utma...

Vi gästas av Sara Hägg, docent vid Karolinska Institutet, som forskar om åldrande, livslängd och åldersrelaterad sjukdom. Vi reder ut skillnaden mellan kronologisk, biologisk och funktionell ålder och diskuterar mekanismer, som inflammation och molekylära förändringar, som driver åldrande. Sara berättar vad molekylär epidemiologi är och hur man kan närma sig orsakssamband i registerstudier. Avsnit...

I avsnittet gästas vi av Kristoffer Bothelius för ett djuplodande samtal om dygnsrytm, vår inre klocka som påverkar allt från vakenhet och sömn till hunger och humör. Vi utforskar vad dygnsrytm egentligen är, vilka biologiska processer som styr den och hur bl.a. ljus och melatonin samspelar för att hålla oss i fas. Vi pratar också om hur dygnsrytmen förändras genom livet, från morgonpigga småbarn...

Med tre musikälskare på plats börjar vi samtalet med att diskutera vilken musik – om någon – vi lyssnar på medan vi arbetar. Eller går det lika bra med sportradion? Därefter delar Göran med sig av sin kunskap om arbetstider, om gränslöst arbete och om det finns forskningsstöd för fördelar med en generell förkortning av arbetstiden. Vi får också inblickar i en akademisk ledares sätt att hantera en...

Nya forskningsansatser söker bättre sätt att spegla enskilda individer än genom sammanfattande gruppdata. Medelvärdet representerar ju inte någon enda individ i en grupp, brukar man argumentera, men samtidigt behövs ofta många personer för att säga något tillförlitligt om generella risker eller fördelar med exempelvis en behandling. Så kallade single case-studier har ökat i populäritet, där syftet...

Med denna svengelska titel beskriver vi ett samtal om sömnmätning och sömnteknologi med Kasper Karlgren, Stockholms universitet. Kaspers doktorsavhandling, "Tracking and Hacking Sleep: Designing for lived experience through self-tracking", fokuserade på hur människor interagerar med sömnteknologi och hur denna kan anpassas för att stödja individens sömnbehov. Kasper utnyttjade bland annat diskussi...

I avsnittet gästas vi av Lina Hansson, postdoktor vid Karolinska Institutet och Stockholms universitet, som nyligen disputerade med avhandlingen "Scare or care? How immunological processes shape perception of sickness-relevant stimuli in humans". Vi samtalar om hur immunförsvaret påverkar vårt beteende, hur vi känner igen sjukdom hos andra – och hur vi själva vill bli omhändertagna när vi är sjuka...

Trots att vi idag talar mer än någonsin om psykiska besvär, är ämnet självmord fortfarande tabubelagt och svårt att prata om. Går det att skriva en bok om självmord som diskuterar etiska, kliniska och mellanmänskliga aspekter av suicid med en varm ton? Vad finns det för likheter mellan självmord och dödshjälp? Hur kan man förhindra självmord? Christian Rück är professor, psykiater och Augustprisvi...

Diagnosen utmattningssyndrom har funnits som ett tillägg i den svenska versionen av WHOs diagnossystem ICD-10. Inför införandet av nästa upplaga, ICD-11, godkänner WHO inte nationella tillägg. Alltså försvinner utmattningssyndrom som diagnos. Varför? Hur? Vad betyder det för patienten och vården? Vi diskuterar dessa frågor med Elin Lindsäter, psykolog och forskare vid Gustavsbergs universitetsvård...

Alla som någon gång stått på en scen kan nog känna igen sig i att det innebär en viss anspänning. Men upplevelsen kan hos vissa vara förknippad med flow och positiva känslor, medan det för andra kan vara mycket obehagligt. Vad är scenskräck och hur skiljer det sig från andra typer av social ångest? Och hur kan en arbeta med scenskräck under exempelvis musikutbildningar? Finns det extra många tabun...

Den 18e november sände SVT programmet Kampen om stressen, och följde sedan upp med en forskarhearing. Vissa inslag var bra medan andra kräver en djupare förståelse. I programmet sägs att allt fler blir sjuka av stress, men kan man använda sjuktalen för att säga något om hälsoutvecklingen? Hur har andra sjukskrivningar, som för ångest, depression eller smärta, förändrats medan sjuktalen för stressd...

I Stressforskningspodden har vi genomgående använt kulturen för förstå, diskutera och förmedla kunskap om hälsa. En person som länge arbetat på detta sätt är Sissela Nutley. Sissela berättar i avsnittet om hur hon utnyttjat sin musikaliska bakgrund för att låta forskning komma till uttryck i dramafilm, musikalföreställningar och digitala läromedel för att sprida livsviktig vetenskap om ungas hälsa...

Inflammation har fått ökad uppmärksamhet som en bidragande orsak till depressiva symptom. Frågan blir då om inflammationshämmande kosttillskott med omega-3 fettsyror kan användas som behandling vid depression? Daniel Lindqvist och Klara Suneson har gjort omfattande studier i ämnet och berättar om dessa, om vilka drabbade som kan bli hjälpta, och vad de menar med begreppet precisionspsykiatri. Klar...

Maria Pedersen är överläkare och postdoktor i Norge och jobbar med tillstånd präglade av trötthet såsom ME/CFS (myalgisk encefalomyelit/kroniskt trötthetssyndrom) och post-covid. Hon berättar om erfarenheter av att jobba med dessa illa förstådda och funktionsnedsättande ohälsotillstånd, liksom om vad man bör och kanske inte bör säga om detta i media. Med i studion hade vi Malin Båth med fotograf f...

Det här avsnittet är på engelska. När Sabina Čehajić-Clancy läste psykologi fick hon The Reader (Högläsaren) av Bernard Schlink av sin handledare. Boken handlar om gruppbaserad skuld, just det område Sabina börjat studera, och närmre bestämt skuldkänslor hos tyskar – något hon själv fick starka erfarenheter av när hon som tonåring flytt till Tyskland från etniska konflikter i sitt hemland. Sabina...

Vi fortsätter samtalet med Robert Johansson om möjligheterna med maskinpsykologi och artificiell generell intelligens. Tankarna tycks svindla när samtalet vindlar sig fram mellan datorsystem, inlärningspsykologi, logik och hur en teori om språk – Relational Frame Theory – visar sig passa utmärkt för maskinpsykologiska studier. Programledare: Mats Lekander Musik: Mats Lekander Piano: Fredrik Ullén

Maskinpsykologi, artificiell generell intelligens och varat. Gäst: Robert Johansson (#29) Dagens gäst är Robert Johansson, som vackert kombinerar psykologi med datavetenskap, kryddat med en nypa buddism och två nypor radikal behaviorism. Robert berättar i ett första av två samtal om artificiell generell intelligens, som mer kan efterlikna och simulera en människas fungerande – hennes psykologi – j...

Språkliga uttryck påverkar våra tankar och hur vi förstår både vår egen och våra medmänniskors hälsa. Detsamma gäller rösten och hur vi låter. Vi kan omedelbart känna igen en medmänniska på enbart rösten med hjälp av kännetecken som går långt utanför det språkliga innehållet i sig – något som imitatörer skickligt kan utnyttja. Vi tar oss an det utmanande ämnet språk, hälsa och stress tillsammans m...

Kulturinslag: Edward Munchs avbildningar av sjukdom och låten Fever med Peggy Lee Gäst: Hugo Besedovsky I detta avsnitt av Stressforskningspodden får programledaren Mats Lekander själv berätta om sitt eget stora forskningsintresse, nämligen kopplingen mellan immunsystem, hjärna och beteende. Vi lyssnar även på en intervju med Hugo Besedovsky, en av forskarna bakom den banbrytande upptäckten hur im...

Det påstås att Youtube-besökare ser en miljard timmar uppladdad film varje dag. Från att ha varit ett sätt att förstå världen, blev bild- och filmmediet snabbt ett effektivt sätt att sälja produkter, bedriva propaganda eller manipulera uppfattningar. I filmen And the King Said, What a Fantastic Machine beskrivs denna utveckling från de första fotografierna till dagens explosion av rörlig bild på e...

”Innan slaget är allt möjligt” skriver Jonas Hassen Khemiri i sin novell Sista måltiden. Novellen är skriven ur förövarens perspektiv och beskriver övergången till att bli en som verkligen slår. Men vad utmärker den som slår, och föregås alltid det fysiska våldet av psykiskt våld? Vad är skillnaden mellan relationer med enbart psykiskt våld och sådana där även fysiskt våld förekommer? När kvinnor...

Varför drömmer vi? Modern hjärnforskning utmanar den traditionella uppdelningen i sömn och vakenhet. Betyder det att man kommunicera med en ”sovande” som har en klardröm och alltså är medveten om att hen drömmer? Och vad händer när drömmar, framför allt mardrömmar, blir ett kliniskt problem? Kan de behandlas? Avsnittet gästas av KI-forskaren Susanna Jernelöv och vi lyssnar på en intervju som Mats...