Språket

I filmen Myglaren av Jan Myrdal och Rune Hassner hade Christer Strömholm huvudrollen. Filmen kom 1966, boken med samma namn följande år, och alltsedan dess har ordet myglare varit ett vanligt begrepp - numera vet väl alla vad en myglare gör, även om betydelsen kan vara svår att precisera. Ordboken (Svensk ordbok) säger så här: ”att agera i det tysta för att uppnå fördelar.” Men varifrån fick Jan M...

I veckans Språket ger Lena Näslund oss historien om vitvalen Noc och några andra djur som verkar vilja härma mänskligt tal. Hedvig Skirgård berättar hur ishockeyreferat på punjabi har stärkt samhörigheten mellan den indiska befolkningsgruppen och andra kanadensare. Och i Språketstudion skalar professor Lars-Gunnar Andersson bort det färgglada omslagspappret runt några ord och berättar vad de egent...

Om några veckor kommer det 36:e bandet av Svenska Akademiens ordbok, SAOB, i tryck och projektet som påbörjades under senare delen av 1800-talet har nu bara fem år kvar till slutmålet. Alla större bibiliotek har de redan tryckta 35 banden, och för allmänheten finns den inskannade versionen gratis på nätet. SAOB kan läsas inte bara som ordbok utan som kulturhistoria, säger Ann-Kristin Eriksson, för...

För de flesta är det svårt att finna ord för de smakupplevelser som frukt och grönsaker kan ge. Det säger Johan Swahn, som doktorerat i måltidskunskap vid Örebro universitet. Han kallar sig sensoriker och är anställd av matvarukedjan Ica för att utveckla matspråket. Förbättrade smakbeskrivningar gör oss mera kvalitetsmedvetna, säger han. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor:- om...

Från 'ryggrad och resning" till "svettig häst" - med de orden skull man kunna illustrera den utveckling som vinspråket genomgått under de senaste decennierna, då vinprovning och vinkunskap blivit en folkrörelse. Att kunna tala om vin blir allt viktigare som social markör och vinspråket har förändrats, från att ha varit fullt av högtidliga metaforer till att bli mer jordnära och beskrivande. I veck...

När Närpesungdomarna i Österbotten i Finland fick mobiltelefonen började de sms:a på sin dialekt. Det var den nya tekniken, som erbjöd ett mellanting mellan tal och skrift, som gjorde detta möjligt, säger Anna Greggas Bäckström. Hennes forskning om ungdomarnas sms-skrivande publicerades för ett år sedan och nu har hon fått pris för sin pionjärinsats. (Kungliga Gustav Adolfs Akademien har tilldelat...

I veckans program möter ni årets tre mottagare av Sveriges Radios årliga språkpris. De är:Michael Ragnarsson, P4 Jämtland - "en begriplighetens mästare, som med ordglädje, variation och "glimten i örat" levandegör dagens händelser".Jenny Berntson Djurvall, Naturmorgon i P1 - "en naturbegåvning, som med sitt rika bildspråk får lyssnaren att se morgondiset och förstå arternas samspel".Lasse Willén,...

Jiddisch som språk betraktat är litet i Sverige, det är mera betydelsefullt som markör av judisk identitet. Det säger Jan Schwartz, som är docent i jiddisch vid Lunds universitet. Veckans program besöker en internationell forskarkonferens om jiddisch i Lund. Den danske språkforskaren Steffen Krog berättar om vad som hände med språket hos en grupp talare av jiddisch sedan de lämnat Rumänien och bos...

När vi läser äldre litteratur kan rösterna från förr undfly oss. Både antikens texter och litteratur av senare datum skrevs för att läsas högt, och vi som läser tyst för oss själva kan missa textens budskap. Det säger Mats Malm, professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet. Hans nyutkomna bok Poesins röster resonerar om högläsningens roll förr. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar...

Ibland går det fort, ibland tar det längre tid, men en sak kan man vara säker på: när ett ords innehåll förändras, leder det till diskussion. I veckans program diskuterar vi knattefotbollsspelare som kallas ’gubbar’, krukväxter med egen etikett i södra Sverige och ordet ’fruntimmers’ resa från de fina salongerna till skamvrån. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor. Och apropå ord:...

Säger du ord som laserkul och ninjasvår tillhör du nog den ganska stora grupp människor som tycker om att leka med ord. – Skämt som språklig innovationskraft är underskattat, säger lingvistikstudenten Hedvig Skirgård vid Stockholms universitet. Hon har inventerat det som kallas förstärkande förled och undersökt våra attityder till dem. Överst på listan bland populära förstärkande förled är jätte-,...

-Så många hjärtor, sa tre-åringen när hon fick se toalettpappret. Yngre och äldre språkbrukare funderar över gamla och nya och uttryck och professor Lars-Gunnar Andersson besvarar frågorna. Samtliga frågor i veckans program:-aktning för hunden-ringaktning av svin-göra åtgärder-'fatta beslut' blev 'ta beslut'– när började man säga det?-’bodde du inte på landet’ – dåtid, fast man menar nutid. Varför...

Det är en hel del förändringar på gång i svenskt uttal, men hur bestående förändringarna är kan vi inte veta i dag. Det säger Olle Engstrand, professor i emeritus i fonetik, som i veckans program berättar om vokaler på vandring i svenskan: korta 'ö' blir 'u' och de lång 'ö-' och 'ä-ljuden' får ny färg bland unga talare. Vi får också höra om hur våra öron kan bedra oss i bedömingen av talare av syd...

Ord kan aktualiseras av många skäl och gamla ord kan framstå i ett nytt skimmer. Hummerfiskepremiären den 25 september har väckt en av veckans frågor, som besvaras av professor Lars-Gunnar Andersson. Veckans samtliga frågor:-mera om ordet ’bast’ – synonym för ’år’ i många sammanhang, men inte alla-flicka och pojke, en fortsättning på berättelsen om orden som vandrat ner i åldrarna- men varför fors...

På en järnvägsstation i Luxemburg hör man otaliga språk – en illustration av hur Europas befolkning förändrats under senare årtionden, säger Adelheid Hu. Hon är språkforskare vid Luxemburgs universitet och diskuterar innebörden av ett nytt begrepp inom språksociologin, ’superdiversity’ eller ’supermångfald’. Catrin Norrby, professor i nordiska språk vid Stockholms universitet, säger att många fors...

De små språken ska inte bara talas – de ska#bild=2475823# synas också. Det säger Elana Shohamy vid Tel Aviv University som är en av förgrundsgestalterna bland de språkforskare som undersöker ’det lingvistiska landskapet’. Tel Aviv är en officiellt tvåspråkig stad, med arabiska och hebreiska, men arabiskan syns knappt i offentlig reklam eller på skyltar, och språkets osynlighet bidrar till marginal...

Har man inte svenska som modersmål kan vårt språk väcka frågor av ett lite annat slag. Några sådana ställs i veckans program av elever vid Folkuniversitetet i Göteborg. En del av dem studerar svenska för att de arbetar här, andra av ett helt privat intresse. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar deras frågor:- varför sitter bestämd artikel i svenskan alltid på slutet? Liao Yi An från Taiwan und...

Är det den tryckta versionen av språket som påverkar vårt uttal eller färgas vår skrift av nya tiders uttal? Den växelvisa påverkan skrift-tal är ett ämne som fascinerar både språkforskare och lyssnare, och ämne för veckans program där professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor. Veckans frågor:- närmar sig talet skriften? Och hur märker man det?- franska lånord som får nya uttal – vad...

Nu är vi tillbaka och säsongens första program ägnas helt åt språkfrågor som dykt upp under sommaren. Kanske bidrar sommar och semester till att man ställer sig frågor som ”Var kommer det här konstiga ordet ifrån?” och ”Varför säger man så här, egentligen?”.Professor Lars-Gunnar Andersson har valt ut en bunt brev med frågor om ord:-slashas-snoppa-sinkadus-gallimatias -honnörsbord-korta varor-modst...

Svaret är att man inte riktigt vet det, säger Viveca Rabb vid Åbo Akademi. Vid början av medeltiden, under 1100-talet, kom en inflyttningsvåg från Sverige och under de kommande århundradena kom Finland att knytas allt närmare Sverige politiskt. En del forskare tror att det även tidigare, under vikingatiden, fanns svenska bosättningar i Finland, men de arkeologiska fynden från den tiden talar inget...

I Österbotten i Finland är de svensktalande i majoritet och de svenska dialekterna används av både gamla och unga i vardagslivet. Journalisten Kim Holm, som själv kommer från Voitby i Österbotten, har gjort en resa och talat med unga människor om vad som utmärker just deras dialekt. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om vaga ord som vi själva fyller med detaljerat innehåll. Vec...

Onsdagen den 6 juni mellan klockan 8.05 och 9.20 (med kort avbrott för nyheterna klockan 9) sänder Språket direkt från studion i Göteborg och talar med lyssnare från hela landet. Professor Lars-Gunnar Andersson finns med som vanligt. Frågorna har vi hämtat ur brevskörden till programmet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Språkets lyssnarundersökning om attityder till svordomar gav upphov till många nya frågor, och i veckans program resonerar professor Lars-Gunnar Andersson med lyssnare om svordomars natur. Vad räknas som svordomar, undrar en lyssnare som brukar säga ’jämrars’. Och varifrån kommer ’katten’ i mera oskyldiga kraftuttryck, frågar en annan. Samtliga frågor denna vecka:-vad är egentligen en svordom?-upp...

Talare av de fem nationella minoritetsspråken har vissa rättigheter men kunskapen om dem och kanske också viljan att uppfylla lagstiftarnas avsikter brister ofta ute i kommunerna. Det säger Maziar Farzin från Sverigefinska ungdomsförbundet. Företrädare för de nationella minoriteterna ordnar under Almedalsveckan i Visby ett språkseminarium för att öka medvetenheten bland kommunpolitiker och tjänste...

När får man svära och när passar det absolut inte? De flesta människor har åsikter om svordomar, men vi har inte samma åsikter. 3900 radiolyssnare har besvarat Språkets enkät om inställningen till svordomar och i veckans program redovisas några av resultaten.-De flesta uppger att de tycker illa om svordomar, men de flesta uppger också att de svär ibland, säger professor Lars-Gunnar Andersson som g...