Språket

Vilka svenska dialekter har norrmän och danskar lättast att förstå? Och har yngre personer svårare att förstå andra nordiska språk än tidigare generationer? I Danmark och Norge finns programmen Sproglaboratoriet och Språkteigen som är motsvarigheter till Språket i P1. Emmy Rasper har träffat Ann Jones och Helle Solvang som är programledare för de andra språkprogrammen. Om några veckor möts program...

En av Språkets lyssnare gillar inte när ordet epicentrum används metaforiskt och han inte är ensam om att störa sig på att ord eller uttryck används som metafor eller i överförd betydelse. Ett annat exempel är uttrycket "gå av stapeln" som Sten Dehlgren chefredaktör för Dagens Nyheter 1922-1946 förbjöd medarbetarna på tidningen att använda med förmaningen "endast båtar går av stapeln". Lyssna på a...

– Ja, nån gång ska man förändra ett skriftspråk. Jag tror inte många är ledsna för att vi tog bort pluralböjningen av verben på 40-talet, säger Lisa Holm professor i svenska språket vid Lunds universitet. Anledning till förslaget är att många idag har svårt att veta när det ska vara de eller dem i skriftspråket. Men i finlandssvenskan är problemet inte lika stort, där görs nämligen en tydligare sk...

Att knäppa knapparna fel kan hända oss alla och i svenskan finns flera olika uttryck för fenomenet. I veckans Språket efterlyser vi fler exempel. Vad säger man där du bor? Berätta i kommentarsfältet och glöm inte att skriva var du bor eller vilken dialekt du talar. Henrik Rosenkvist docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet svarar på språkfrågor. Programledare Emmy Rasper Lyssna på alla av...

Partiernas principprogram är mer svårlästa än August Strindbergs Röda Rummet och Matteusevangeliet i Bibeln. Det har statsvetaren Anders Sundell kommit fram till genom att mäta texternas läsbarhet. Men var det lättare eller svårare att förstå politikers språk förr? Läs mer om Sundells undersökning här. Du kan också själv undersöka politikers texter genom Sveriges Radios språkverktyg Polingo! Vecka...

Fyra av tio vet inte vad ordet jobbskatteavdrag betyder. – Allvarligt, tycker demokratiminister Birgitta Ohlsson (FP).Novus har undersökt hur bra människor förstår ord som politiker använder. Resultatet presenteras i Språket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – I och med att det har varit en av regeringens viktigaste åtgärder för att uppmuntra människor att arbeta är det jättesorgligt...

Att journal idag kan användas som synonym till ordet tidning är ett resultat av språklig förflackning från 1600-talets Frankrike. Från början betydde ordet journal daglig, sen började det användas i betydelsen publicering och i sammansättningar som månadsjournal som ordagrant betyder månadsdaglig och tillslut har ordet fått betydelsen tidskrift. Det är en av veckans lyssnarfrågor som besvaras av Y...

De fasta telefonerna blir färre och mobiltelefonerna fler. Lyssnaren Ellinor undrar hur teknikförändringen har påverkat språket? Har vi till exempel slutat svara med våra namn? Ylva Byrman doktorand i nordiska språk har letat reda på ett svar och berättar även om skillnader i telefonbeteende mellan olika länder. Programledare Emmy Rasper Efterlysning:Ge oss exempel på hur man brukar svara i telefo...

Sverige har fått ett nytt ord, efter att riksdagen i juni röstade igenom att ett nytt hus ska få byggas utan bygglov. Huset kallas attefallshus efter bostadsminister Stefan Attefall (KD) och är en typ av friggebod. Ordet friggebod skapades efter 1979 och den dåvarande bostadsministern Birgit Friggebo (FP). Men har ordet attefallshus förutsättningar att bli ett lika etablerat ord som friggebod? Sve...

Hen, slidkrans och att använda en istället för man är ord och fenomen som som används idag och som kommer från den feministiska rörelsen. Men redan för hundra år sedan spelade språket en roll i kampen för jämställdhet. På 1910-talet stred kvinnor för sin rösträtt och att behärska det offentliga språket var då helt avgörande. – Om de inte hade gjort det hade vi inte haft kvinnlig rösträtt idag, säg...

Veckans lyssnarfrågor besvaras av Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk Varifrån kommer ordet "radarpar"? Vad är det för skillnad på orden träl och slav? Varför heter det "vara på upphällningen"? Småbarnspappan Jakob som efterlyste ett ord för tiden då han har vaknat efter att ha råkat somna vid nattning av barnen och innan han själv ska gå och lägga sig igen - är med och berättar vilket av alla...

Henrik Rosenkvist docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet är med i veckans Språket och svarar på lyssnarfrågor: Vilka olika sje-ljud finns och varför stavas ljudet på olika sätt? Är ordet föda besläktat med det engelska ordet foetus? "De här ölen var goda" eller "Det här ölet vad gott" - vad är rätt? Vad finns det för regler för semikolon? Rösta på vilket ord som är bäst för tiden då man...

Europaparlamentet är kanske den enda arbetsplats i världen som har 24 officiella arbetsspråk. Bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, iriska, italienska, kroatiska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska och ungerska. Alla dokument och texter ska översättas till alla språk....

Lyssnaren Johan har hört ett nytt uttryck - att ge någon en tock - det används enligt honom av hipsterpappor på Södermalm i Stockholm och betyder att ringa en signal i syfte att bekräfta något redan avtalat. Men varifrån kommer ordet? Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk, har åkt jorden runt och letat efter "tock". En annan småbarnspappa, lyssnaren Jakob, efterlyser ett ord för tiden mellan att...

Förstår du vad som menas med "jag ska hara iväg till affären"? Det tror doktorand Joel Olofsson som forskar på rörelseverb skapade av olika djurord och vår förmåga att hitta på nya rörelseverb utifrån givna mönster. Veckans lyssnarfrågor handlar om dialekter och besvaras av dialektolog Annika Karlholm från Institutet för språk och folkminnen vid Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala. Fråga Anvä...

Behöver Sveriges landsting och regioner kommunicera mer jämlikt? Det tycker Region Värmland som tagit fram en handbok för en mer jämlik kommunikation. Säg paus istället för bensträckare är ett av råden.– Ord är inte bara ord. Vi lever i en värld med stor mångfald och det måste också speglas i ord och bild, säger Marianne Nilsson, genusutvecklare på Region Värmland. Veckans lyssnarfrågor besvaras a...

Vem har makt och inflytande över vilka ord som hamnar i ordlistorna? Vad skulle hända om alla skrev en egen personlig ordlista? Poeten Pontus Lindh har gjort just det, en egen ordlista, som ett komplement till senaste upplagan av Svenska Akademiens ordlista. Jag ser framför mig hur du går och plockar upp resterna från SAOL? – Ja! Jag går och gräver i deras soptunnor, säger Pontus Lindh. Ylva Byrma...

Att prata om vilket årtal man är född är nuförtiden ett vanligt sätt att berätta hur gammal man är. Med språkvetenskaplig terminologi kan det förklaras som att vi tar ett tal och bildar ett substantiv med hjälp av en avledningsändelse. Men vad ska vi kalla barn som föds 2014? Fjortona? Det är en av lyssnarfrågorna som besvaras av Ylva Byrman, 83:a och doktorand i nordiska språk. Emmy Rasper, även...

Förra veckan berättade Carina att hennes morfars kallade müsli för logsop och flera andra lyssnare säger att de känner igen uttrycket och har hört liknande slangord för müsli. Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk, svarar på veckans lyssnarfrågor bland annat om hur ordet entrecôte bör uttalas och vad skillnaden på samtid och nutid är. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans lyssnar...

En del lyssnare tycker att pratet går snabbare i det nya Språket. Men stämmer det? Anna-Malin Karlsson, professor i svenska vid Uppsala universitet, har undersökt hur snabbt Emmy Rasper och Ylva Byrman pratar jämfört med den tidigare programledaren Anna Lena Ringarp och bisittaren Lars-Gunnar Andersson. Spännande resultat - och flera intressanta teorier bakom hur vi människor uppfattar språkets ha...

Är du en x-uttalare eller s-uttalare? De två olika uttalen av ordet accessoar delar upp befolkningen i två läger. Ylva Byrman doktorand i nordiska språk berättar om ordets uttalsbakgrund och funderar kring varför andra människors språkbruk kan irritera. Emmy Rasper tar sig vidare på sin jakt efter vem som har makt och inflytande över språket och hamnar hemma hos nyordsjägaren Rolf Bååth i Borås. H...

Om Zlatan Ibrahimovic får svara på frågan själv är han både en legend och legendar. Se videoklipp här. Men vilket av orden är korrekt att säga om en person? Det ena, det andra eller kanske båda? Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk, tar sig an en lyssnarfråga om orden legend och legendar och hamnar hos Selma Lagerlöf. Programmet handlar även om begreppet "delade turer". Förra veckan diskuterade...

Dialekter väcker känslor. Det märktes inte minst när SVT visade serien Ettor och Nollor för ett par veckor sedan. Gustaf Skarsgårds göteborgska karaktär Karl fick mängder av tittare att reagera. I veckans program fokuserar vi på dialekter. Margareta Svahn lektor i nordiska språk vid Uppsala universitet svarar på lyssnarnas dialektfrågor. Den senaste veckan har en video på när en finsk 19-åring här...

"Clint Eastwood räddade livet på en man som satt i halsen" skrev Dagens Nyheter för några veckor sedan. Det fick lyssnaren Olof att reagera och undra hur mannen fick plats i Eastwoods hals. Borde det heta "satte" istället? resonerar Olof, men har fått mothugg från sina vänner, nu rådfrågar han Språket om vad som är en korrekt formulering. Ylva Byrman doktorand i nordiska språk ger svar på satt/sat...

Svenska Akademiens ordlista ses av många som svenska språkets facit. Men vem bestämmer vilka ord som ska vara med i ordlistan? Emmy Rasper har besökt SAOL-redaktionen i sitt fortsatta försök att reda ut vem som har makt och inflytande över språket. Veckans lyssnarfrågor besvaras av Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk, hon svarar på om det är språkligt korrekt att säga "lite fantastiskt" och hu...