Språket

Hur används ordet som i norrländska dialekter? Det får vi svar på i veckans avsnitt som handlar mest om dialekter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor: Varför är fobbeck/fubbick ett skällsord i Skåne? Var kommer Malungsmålets "säl" ifrån? Om en maträtt smakar änt, hur smakar den då? Hur används ordet ”som” i norrländska dialekter? Wallraffa, Klintbergare, Friggebod oc...

Kan man vara för gammal för chattmarkörer som LOL ? Lyssnaren Mikael undrar om de är reserverade för ungdomar. Och så pratar Ylva Byrman om det fria språket i veckans avsnitt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor: Vad kallar man det när man råkar höra vad någon säger? Har engelskan fler specifika ord för könade djur än svenskan? Hur ska man förhålla sig till ordet stad...

Att ta ett tidigt flyg kallas ibland att ta fakirflyget, lyssnaren Kaveh undrar varför. Och lyssnaren Sanna undrar hur kommer det sig att man börjar prata likadant som den man är kär i. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Är användningen av ordet avföra en ny trend? Vad betyder egentligen ordet ju ? Varför börjar man prata på samma sätt som den man är kär i? Vad komme...

I veckans avsnitt får lyssnaren Lena svar på varför bladen byter namn till löv när de fallit av träden, och så reder vi ut vad man menar när man kallar någon för ett våmmel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor: Vad kommer utrycket "barka hän" ifrån? Varför byter bladen namn till löv när de fallit av träden ?  Hur det kommer sig att man i Västmanland anv...

I veckans program får vi svar på vad ur betyder i "ur och skur". Och så förklarar Henrik Rosenkvist vilka olika betydelser ordet pass kan ha. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor: Finns det någon estlandssvenska kvar och hur låter den?  Varför heter Sverige Sweden på engelska? Vilka olika betydelser kan ordet pass kan ha? Vad betyder ur "ur och skur"? Me...

I veckans program har lyssnaren Kristoffer upptäckt ett nytt sätt att använda uttrycket "klara ut" och så reder vi ut om ordet ej används mer på senare tid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor: Hur byttes "icke" ut mot "inte" och har ordet ej blivit vanligare? Varför använder deltagarna i en viss dokusåpa uttrycket "sticka under stolen"? Varför heter det screenpr...

I veckans avsnitt pratar vi om ordet tack, som kan användas både som en bekräftelse på tacksamhet och som ett avslut på en konversation. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor: Hur ska man säga hen i objektsform? Varifrån kommer ordet kvarleva? Att svara ”ingen fara” på ett tack, istället för ”ingen orsak” – var kommer det ifrån? Hur besvarar man ett tack och hur varför...

I veckans program pratar vi om nyttan med grammatik. Lyssnaren Daniel jobbar som lärare och tycker att det blivit allt svårare att motivera eleverna att lära sig grammatik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor: Vad menar man om man säger dödens lammunge och vad kommer det ifrån? Vad har ordet rehänt för ursprung Är ordet oj ett nordiskt arvord? Hur ska man motivera ele...

Vikingarna for ju främst österut, därför finns det spår av svenskan i de finska, estniska och ryska språken säger Henrik Rosenkvist. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vanmakt, vanära och vansinne, vad kommer själva van ifrån? Hur hänger orden samvete, helvete och enveten ihop? Vad betyder ly i lyhörd? Varför säger man hipps i Kristianstad? Vilket inflytande har sven...

Lyssnaren Britt har funderat kring hur ordet sjukt används som förstärkningsord. Kan man beskriva något positivt som sjukt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Förstärkande ord kommer och går och är ofta generationsmarkörer och ett sätt att visa vem vi är socialt, säger Ylva Byrman i veckans program. Programledare Emmy Rasper. Veckans språkfrågor Vad berättar de förstärkningsord vi anv...

Om man vill vara smart säger man du. Att säga ni är ett korkat val då man riskerar att göra sin kund obekväm, säger Ylva Byrman i veckans Språket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför heter vindruvor russin som torkade när alla andra frukter får behålla sina namn? Varför används "niande" nuförtiden? Hur ska ordet troll, i betydelsen en person på internet som pro...

I veckans avsnitt pratar vi bland annat uttrycken det drar ihop sig, intresseklubben antecknar och dra det kortaste strået. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Dra det kortaste strået betyder att ha otur men kan man säga att dra det längsta strået betyder tur? "Intresseklubben antecknar" - varifrån kommer det uttrycket? Att det "drar ihop sig" betyder att något närmar...

Lyssnare Josefin undrar varför smeknamn på svenska ofta är tvåstaviga medan till exempel engelska smeknamn verkar vara enstaviga som Pam, Rob och Dan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Artikeln skriven av Tomas Riad , som Henrik Rosenkvist refererar till i programmet hittar du här . Veckans språkfrågor Varifrån kommer uttrycket "att hålla låda"? De flesta smeknamn på svenska är tvåstav...

I veckans program förklarar Ylva Byrman hur substantiv kan bete sig olika och varför vi kan säga att vi äter sill och potatis men inte att vi äter köttbulle med makaron. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Är uttrycket "bekänna färg" negativt laddat? Varför säger vi sill och potatis och inte sillar och potatisar? Varför har kylskåp och kyl olika genus? Varför har folk...

Språket är tillbaka efter åtta veckors sommarlov. I veckans program ger vi bland annat svar på två frågor om verb. Vilket verb bör användas för att beskriva sniglars rörelse och vad har hänt med verbet lämna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor "Blatter lämnar" är en mening som har hörts i sommar. Hur kommer det sig att verbet lämna verkar kunna användas utan subjekt?...

Varje vecka skickas över 100 mejl till Språket och i veckans program tar vi upp tre vanliga frågor och funderingar som lyssnarna hör av sig om. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. 1. Användning av ordet liksom. 2. Att uttala egentligen som ejenkligen 3. Emmy Raspers uttal av a:et mejladressen till Språket, alltså a:et i spraket. Med för att svara är Gudrun Svensson , lektor i svenska vid...

Än så länge finns det få språkråd som rör användningen av smileys. Men lyssnaren Emelie har en fundering om var skiljetecken ska placeras i samband med smileys, före eller efter. Vad tycker du? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vad kan man använda för verb för att använda tandtråd? Tandtråda? När började ordet skjutning användas istället för skottlossning och varför...

Lyssnare har märkt att ordet ens har börjat användas på ett nytt sätt. Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk, berättar om memet "I can't even" och hur det kan ha influerat svenskan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Läs mer: Amerikanska tidningen Slate skriver om I can't even. Dessutom: Så pratar en busschaufför, en ljudtekniker och en tv-journalist på jobbet. Veckans språkfrågor Sla...

Klump, råttfälla och dropplåda är ord som brevbärare använder. Medan en pokerspelare kan säga "Jag tog jag ett fiskigt beslut." Brevbäraren Åsa och pokerspelaren Per berättar om sina yrkesjargonger. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Finns det nån koppling mellan svenskans två ord palla (ta något) och pall (sittmöbel) och engelskans stolen (stulen) och stool (pall)?...

Vad har hänt med ordet episk? Lyssnaren Maria uppmärksammar att ordet episk har börjat användas i en ny betydelse. Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk, förklarar vad som hänt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla språkfrågor Jag läste jag om en episk tjej på facebook i samband med många positiva ord som till exempel glad och modig. Jag känner bara till den episka dikte...

Hur många ord det finns i svenska språket går inte att exakt svara på. Men Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk, gissar på cirka 80 000 och i veckans program svarar han på frågor om just ord. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Lyssna även på avsnittet Så många ord finns i svenskan ! Veckans språkfrågor Varifrån kommer ordet andedräkt? Hur kan man förklara hur ordet minsann ska anv...

Hur ska vi uttala 2015 undrar lyssnare Rolf, som personligen föredrar att säga tjugohundrafemton. Språkexpert Ylva Byrman Programledare Emmy Rasper Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Dessutom om kampanjen "Säg det på franska" som pågår i Frankrike och är en kritik mot engelska ord i fransk radio och tv. Reporter Johan Tollgerdt. Veckans lyssnarfrågor Ska man säga tjugohundrafemton eller...

Lyssnaren Kerstin kallade sina vänner för fruntimmer, men det var inte helt populärt. Nu undrar Kerstin om ordet fruntimmer är nedsättande eller inte. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Språkexpert Ylva Byrman , doktorand i nordiska språk vid Göteborgs Universitet. Programledare Emmy Rasper . Veckans språkfrågor Är fruntimmer nedsättande? Varifrån kommer ordet kugga och har det med kugg...

I den svenska finansbranschen används många engelska uttryck, som till exempel private banking, corporate finance, cash management, high watermark, all time high och road shows. Men varför är det så? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Reporter Tilde Lewin har träffat David Reiser , kapitalförvaltare som berättar om sitt språk och hur han ändå försöker undvika engelska. Vi hör även Katja...

Varifrån kommer uttrycket "att inte vara någon duvunge" i betydelsen att ha erfarenhet? Det undrar en lyssnare och Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet, letar förklaringar i Selma Lagerlöfs novell Dunungen från 1894. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Alla veckans språkfrågor Varifrån kommer ordet okynne? Prefixet "be", vad betyder det egentligen och vad...