Språket

Under förra sommarens torka var det många som önskade regn. Hur jobbar SMHI med neutralt väderspråk och hur språkligt nyskapande kan meteorologerna vara? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Jag tror det hätter , sa lyssnaren Annas farmor, från södra Småland, när solen snart skulle visa sig. Finns ordet i andra dialekter? I Bohuslän kan man säga att det är blägg ute nä...

Du kan vara grön av avund och rösta på blåa partier. I veckans språket berättar vi om färgers symbolik, historia och betydelse. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför kunde ordet blått förr användas för det vi idag kallar  svart ? Vilka färgnamn finns i olika språk? Varför har skär blivit mindre vanligt och rosa mer vanligt? Uppfattar vi färger olika beroende på o...

En fråga om ordet sonika får Henrik Rosenkvist att lägga mer tid på en lyssnarfråga än vad han nånsin har gjort tidigare, och till slut hamnar han bland kortspelare i Venedig på 1600-talet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vad har hårbalsam , balsamvinäger och balsamering av en kropp gemensamt? Uttalet av bokstaven o ställer till det för lyssnaren David som inte ha...

I svenskan används minst två metaforer från matens värld för att beskriva privilegierades förmåner. Ylva Byrman förklarar hur räkmackan och gräddfilen har fått utvidgade betydelser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför används gräddfil och räkmacka som metaforer för att få fördelar eller förmåner? Varifrån kommer uttrycket ta höjd för ? Varför säger man att någo...

Orden rund, bubbla och boll har likheter både i form och betydelse. Kan syn- och andra sinnesintryck påverkar hur ord låter? Ylva Byrman reder ut ljudsymbolism, fonestem och synestesi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Kan man säga en krispig kyla , eller ett krispigt vin ? Är inte ordet krispigt något som har med ett ljud att göra? Varför verkar vissa ord vara ihop...

Dialekten i Piteå, bondska, har många ord och uttryck som inte finns i standardsvenska och det beror på att bondska har sin bakgrund i fornsvenska. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför heter det tjugo och inte tvåtio när de andra talen heter trettio, fyrtio och så vidare? Var sitt  exemplar eller vars ett exemplar, vad är rätt? En lyssnare har läst Elin Wägners...

Olika namn på spelkulor verkar det finnas hur många som helst av. Språkets lyssnare har skickat in ord som påsche, pjäxekulor, peckekulor, pöttekulor, frostis, dimmisar, dank, kattöga med flera! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Hur många olika namn för spelkulor finns det runt om i landet? Varifrån kommer slangordet bast i betydelsen år? Varför skriver en del anled...

Att alternativ till komjölk har blivit vanligare har gett oss nya ord. Ylva Byrman slår ett slag för att konsumenter får säga hur de vill och så tar vi reda på mer om det nya ordet gurt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vad har nyckel för språklig historia? Och används begreppet nyckelbarn, som blev stort på 60-talet, fortfarande idag? Nu och då eller då och då , v...

Ger kritiker alltid negativ kritik eller kan kritik vara positivt? Ylva Byrman vrider och vänder på kritiks betydelse. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför säger man din idiot och inte du idiot ? Orden hemsk och inhemsk låter lika men betyder olika saker, har orden någon koppling? Ordet kritik kan betyda omdöme men att ge kritik uppfattas ofta som att ge negativ...

Från språkvårdens håll avråds från nakna substantiv och meningar som "Vi ska ha möte med kund". Ändå används det. Varför är det så och vad kan avklädda substantiv få för konsekvenser? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Var kommer verbet nagelfara ifrån och har det någon koppling till skeppet Nagelfar från nordisk mytologi? "Se till att skicka det där till kund", säge...

Att vara en ost var från början en nedsättande beskrivning. Henrik Rosenkvist tar oss med till liknande uttryck i våra grannspråk och hittar lyckans potatisar, svampar och grisar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vad härstammar uttrycket lyckans ost ifrån? Och varför är det just ost som används? Att tumma på reglerna kan betyda både att man lovat att följa reglerna...

Ordet ganska har fått en ny betydelse i svenskan, men vilka ord är det som tenderar att byta innebörd över tid? Det diskuterar Ylva Byrman och Henrik Rosenkvist i Språket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Ganska betyder enligt SAOL tämligen eller relativt . Men i danskan betyder ordet  helt eller alldeles . Har ordet  ganska ändrat betydelse i svenskan? Ska det het...

När ska man säga Gott slut! och vem var Knut som avslutar julen? Ylva Byrman och Henrik Rosenkvist svarar på en samling frågor om jul och nyår. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Språkfrågor i programmet Varifrån kommer ordet pumla för julkula? Var kommer ordet gröt ifrån? När och hur kom ordet  mys  in i svenskan? "Snälla folket låtit maten rara, maten rara" sjunger man i Tom...

Hen är ordet som får vissa att se rött och andra att känna sig sedda. Ordet som ingen språkvetare ville tro på, eftersom svenskan inte hade fått ett nytt pronomen på 400 år. Ändå hände det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Historien om hen börjar på 60-talet och fortsätter fram till idag. Att det vore praktiskt med ett könsneutralt pronomen istället för att behöva skriva han eller hon...

Lagom till jul samlas hela trion - Henrik Rosenkvist, Ylva Byrman och Emmy Rasper - i studion och svarar på vinterspråkfrågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vad skiljer sig i olika generationers språk? Varför säger en del att det snögar ? Kyl ner och värma upp, varför är det just kyla som kopplas ihop med ner? I Kalixtrakten används ordet andren för skidor...

Varför är det just bananer som används i olika uttryck och inte andra frukter som plommon eller äpple? Det funderar språkvetare Ylva Byrman på i veckans avsnitt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Var kommer begreppet rackarns bananer ifrån och varför används just bananer i olika uttryck? Att säga eller hur? kan både vara en fråga och ett bekräftande. Hur kan det ha...

Hur vi pratar om tid skiljer sig åt i olika dialekter och språk. Ylva Byrman berättar om tiden och olika system för att benämna klockslag världen över. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor När började adressera användas i betydelsen att ta tag i, som i uttrycket att adressera ett problem ? En lyssnare hart hört meningen budgeten kan innehållas och undrar om det är korr...

Soldatnamn började användas i slutet av 1600-talet. Tursamma soldater fick nya efternamn som Snygg, Rask eller Tapper, medan andra kunde tilldelas namn som Drucken eller Gammelstöt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför är det vissa namn som återkommer i nedsättande uttryck med namnändelse, som Slarvmaja och Strulpelle? Var kommer efternamnet Flatterskalle ifrån?...

I första utgåvan av Pippi Långstrump, från 1945, använde Astrid Lindgren satskommatering. Varför ser det otidsenligt ut idag och varför har vi bytt kommateringssystem? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Går det att använda ordet bitti i fler sammanhang än i imorgon bitti ? Hur har rekommendationen för kommatering ändrats sen Pippi Långstrump gavs ut på 40-talet? Varf...

Demonstrativa pronomen ställer till det för lyssnaren Peter som fått höra att han pratar "barnspråk" när han säger domma. Henrik Rosenkvist slår i grammatikböckerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Blåmesen är allt annat än mesig , så varifrån kommer ordet mesig? Är det fel att säga domma istället för de här eller dessa? Varifrån kommer uttrycket att få på hypen ?...

I höstmörkret är verbet "sova" ett ord som ligger nära till hands och faktum är att det har 7000 år gamla rötter. Henrik Rosenkvist tar oss med till protoindoeuropeiskan och svenskans äldsta ord. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varifrån kommer uttrycket  yttermera visso ? Vilket är det äldsta ordet i svenskan? Varför heter det  ekonomiskpolitisk  men inte, till ex...

Hur pratar du med bebisar? Antagligen med ikonicitet, det vill säga användandet av ord som låter som de betyder. Språkforskaren Johanna Schelhaas har studerat vuxnas bebisspråk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Föräldrarna använder ikoniska ord för att få uppmärksamhet från sina bebisar, säger  Johanna Schelhaas amanuens och masterstudent i lingvistik på Stockholms universitet. Veck...

Barcelona kan uttalas med ett ch-ljud eller rs-uttal på svenska. Är det ena mer rätt än det andra och hur kommer det sig att vi uttalar vissa ord olika? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vad betyder en sägning och har det blivit vanligare? Vad är skillnaden i betydelse mellan nogsamt och noggrant och hur gamla är orden? Hur ska Barcelona uttalas? Varför uttalar en d...

För att förstå varför bokstaven a befinner sig längst fram i agurk och sist i gurka tar Henrik Rosenkvist med oss till 1400-talets grekiska och vidare genom tyska och holländska till Martin Luther. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Att hamna i skottgluggen i betydelsen att råka ut för kritik kan verka ologiskt. Hur kan det vara så här? En eller ett finger, vad är rä...

Uttrycket "lika goda kålsupare" går tillbaka till slutet av 1500-talet, Henrik Rosenkvist berättar om Gustav Vasas son Hertig Karl och hans smak för kål. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varifrån kommer paj i betydelsen trasig och hur spritt är det i Sverige? Hur ska verbet kränga användas och kan man kränga av sig ett par sandaler? Var kommer uttrycket lika goda k...