Språket

Negationer är roliga ord som kan yttra sig på olika sätt och påverka andra delar i språket. Negationer är dessutom grundläggande för vårt sätt att tänka, säger Henrik Rosenkvist i veckans avsnitt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vad betyder “icke obetydlig påverkan”? Och vad händer med uttryck som innehåller dubbla negationer? Hur ska man svara på frågor med inte...

En nya upplaga av Svensk ordbok har kommit och dessutom något så ovanligt som en helt ny etymologisk ordbok. Hör hur lexikograferna resonerar om vilka ord som platsar i ordböckerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vad är nytt i den nya upplagan av Svensk ordbok (SO) utgiven av Svenska akademien? Varför finns ord som träningsarmband och blåljuspersonal med medan vä...

Ishockey-VM 2021 pågår och Språket ger sig ut i hockeyrinken. Vad gör ord som slottet och kassen på isen? Hur jobbar en hockeykommentator med språket? Radiosportens Magnus Wahlman ger svar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vad är speciellt med språket som används för att kommentera ishockey? Vilka uttryck behöver man ha koll på för att förstå en ishockeymatch? Vad...

Språket firar Norges nationaldag genom att bjuda in det norska radioprogrammet Språksnakk. Vi lär oss om norskans tregenussystem och får reda på vad norrmännen irriterar sig mest på. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vilka är de vanligaste språkfrågorna som kommer in till det norska språkprogrammet Språksnakk? Varför irriterar sig norrmän på uttrycket “i forhold til...

Pandemin har gjort att många samtal har flyttat över till videomöten. Språket berättar om digitala tummar upp, hur fördröjningar får oss att avbryta och hur man kan känna närhet via en skärm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfunderingar Vad är den främsta anledningen till att samtal under fysiska möten och videomöten skiljer sig åt? Hur fungerar turtagning, alltså växland...

Vi ses när vi råkas! Nu ska vi nog ta och bege oss. Hur låter det när du lämnar ett samtal eller sällskap? Språket handlar om ritualerna och fraserna vi använder för att ta avsked. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varifrån kommer ordet avsked som i ett farväl men också som i att bli avskedad från jobbet? Vad betyder egentligen frasen “tack för mig” och när passar d...

Kan du spela schack med en elefant, biskop eller galning? Ja! Veckans Språket handlar om schackpjäsernas ursprung, hur schackspelare pratar och om kortspelsjargong. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Hur har schackpjäserna fått sina namn och hur kommer det sig att löparen är uppkallad efter olika saker på olika språk? Finns det en schackjargong som bara inbitna schac...

Bita i det sura gräset, vara ute på halt vatten och inte den skarpaste skeden i hönshuset. Språket tuggar tag i uttryck som har blandats ihop, blivit fel och ibland blivit ännu bättre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför blandas uttryck ihop? Vilka är det som blandar ihop uttryck? Finns det några uttryck som är mer i riskzonen för hopblandning? Vad är katakres?...

Språket virvlar ut på dansgolvet, svänger sina lurviga och drar en vals. Dessutom om vilket som är det effektivaste språket för att lära sig att dansa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Syftar vals i uttrycket "dra en vals" på dansen eller en roterande cylinder? Varifrån kommer uttrycket "svänga sin lurviga" och vad är det som är lurvigt? Hur kommunicerar dansl...

Välkommen till en lektion i vardagsgrammatik. På schemat: ordföljd i bisats, prepositionsobjekts relation till adjektiv, adjektiviska pronomen och nya former av preteritum. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför kan man säga “jag är arg på dig” men inte “jag är kär på dig”? Eller varför fungerar adjektiv ihop med prepositionsobjekt på olika sätt? Varför sätts "int...

Bokstaven c uttalas som k eller s och har egentligen ingen funktion i alfabetet. Ändå finns den i ord som corona, cancer och covid. Ord som lika gärna hade kunnat stavas korona, kanser och kovid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vad har bokstaven c  för historia? Är c en onödig bokstav? Den uttalas nästan alltid som s  eller k.  Varför använder svens...

Ord med två motsatta betydelser kan kallas kontronym, janusord eller autoantonym, och kan skapa missförstånd. För vad betyder det att en bastu är delad eller att något klickar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfunderingar Delad bastu  är det en gemensam bastu eller en separat bastu? Mot kan användas i betydelsen att vara motståndare till något, men också för att jobb...

Språket plockar fram periodiska systemet och hittar metalluttryck i svenskan. Varför använder vi bly, guld och järn för beskriva saker som är tunga, ädla och hårda? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Uttrycket heter ”tung som bly” men bly är långtifrån den tyngsta metallen, varför används bly på det här sättet? Varför kan man säga ”ge järnet” eller ”kämpa järnet” och...

Vad är ett språk och vad är en dialekt? Veckans avsnitt handlar om när definitionerna spelar stor roll och om när språk blir politik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vad definierar en dialekt och ett språk? När blir språk politik? Vad skiljer älvdalska från svenska? Vad görs för att hålla älvdalskan vid liv? Varför vill många älvdalingar att älvdalska ska klassas...

Fåglar finns runt omkring oss inte bara i luften och på marken utan även i språket. För visst kan man skriva som en kråka och vara full som en kaja? Språket skådar fågelspråket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Man kan skriva som en kråka , ha en handstil som liknar kråkfötter , sätta en kråka , ha en snorkråka , sjunga barnsången Prästens lilla kråka och ha en fri...

Svensklärare ställer språkfrågor till Språket. Och vi tar reda på hur ämnet svenska har förändrats över tid och vad som är viktigast att lära sig på svensklektionerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vad är mest korrekt svensklärare eller svenskalärare ? Hur kommer det sig att båda varianterna förekommer? Hur ska man förklara för elever att konståkning är ett subs...

Skidsäsongen är här och Språket ger sig ut i skidspåret och pratar skidor, valla, snöblind, flatljus, FIS och fart. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför heter det super G ? Varifrån kommer ordet slalom och varför heter det samma sak på så många språk? Varför används snöblind ibland istället för ordet flatljus och vad har engelskans whiteout med saken att göra? V...

Ord för sex och kön var tabubelagda i offentliga sammanhang fram till 1960-talet. Men orden är mycket gamla och välanvända. I flera hundra år gamla brev och dikter hittar vi knulla, kuk och fitta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför kan ord för könsorgan vara laddade och varför kan de anses vara fula? När började könsorden förekomma i offentliga texter och ordb...

Det är O:na i orden som gör det, sjöng Fem myror är fler än fyra elefanter. Och visst är o en bra bokstav, som kan vara ett utrop för förvåning men också användas som prefix för att skapa negationer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Hur gammal är bokstaven o? Hur kommer det sig att vissa ord som börjar med o blir motsatsord och andra inte? Oväder betyder till...

Hästar förstår fler ord än vi kanske tror, säger hästkommunikationsexperten Charlotte Lundgren. Språket rider in i stallet och pratar om hästkommunikation och ord som snopp, skimmel och vojlock. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Hur gamla är uttrycken "inte ha alla hästar hemma", "något i hästväg" och "inte skåda given häst i mun"? Hur går det till när hästar och mä...

Vi har nåtts av informationen att många lyssnar på Språket när de ska sova. Det här avsnittet är till er. Språkvetare Ylva Byrman svarar på språkfrågor om sömn. God natt! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Sova över tolkar de flesta som att sova hos någon annan men det finns de som använder det i betydelsen att försova sig , varför är det så? Vad betyder sova på aga...

Svenskan innehåller många ord från andra språk. Men hur är det med den svenska exporten av ord och uttryck? De är fler än man kan tro, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Ombudsman, smörgåsbord och fartlek är svenska ord som finns i engelskan, finns det fler svenska ord som andra språk har plockat upp? Vilka språk h...

Ekman, Lindberg och Bergström är vanliga efternamn i Sverige. Naturnamnen uppkom på 1600-talet och blev mer frekventa under 1800-talet, men ingen vet exakt varför. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor I mitten av 1800-talet började man ge sina barn namn som Emerentia, Konstantia, Ottilia, Regina, Tekla, Theodor, Reinhold, Leonard, Levin, Eugén och Elfton, hur kom det s...

I januari var det få som kände till ord som flockimmunitet, superspridare och coronafrisyr. Nu när året är slut har vi lärt oss rekordmånga nya ord. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Över hälften av orden på Språkrådet och Språktidningens nyordslista är coronarelaterade och årets arbete har varit annorlunda än tidigare år. – Coronapandemin har gjort ett enormt avtryck i nyordsflöd...

Flera klassiska jullåtar innehåller ett ålderdomligt språk, böjningsformer från förr och poetiska uttryck. Språket i P1 sjunger upp och hjälper dig att tolka julsångernas texter. God jul! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför böjer man god som goder i Goder afton ? Vad betyder strofen "änglars här slår sin rund" i andra versen av  Stilla natt? Varför finns d...