Språket

Kvoteringssmocka och bensinpopulism politiker älskar att hitta på nya sammansatta ord. Vad gör det för debatten? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det är nästan alltid uttänkt skulle jag säga men de är olika duktiga på att få det att låta spontant, säger Anders Holmberg , politikreporter och programledare SVT . Exempel på sådana nybildningar är ”bensinpopulism”, ”antielektrifieringsp...

När politiker undviker frågor används talepunkter, nästan-svar och upprepningar. Språket i valrörelsen synar strategierna i intervjuer och debatter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det förekommer att politiker inte svara alls på frågor men vanligare är att de svarar något närliggande utan att ge ett tydligt svar. – En vanlig strategi är att svara med en princip i stället för att ge e...

Politiker svarar ibland medvetet vagt eller undvikande på journalisters frågor. Hör om metoderna och vad de egentligen menar i Språket i valrörelsen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – ”Frågan bereds” behöver egentligen inte betyda någonting alls, bara att inget finns att berätta, säger Fredrik Furtenbach , inrikespolitisk kommentator på Sveriges Radio . Andra exempel på svar som är v...

Om man utgår från de mejl som kommer in till programmet, så finns det en längtan efter logik i språket. Men språket är inte alltid logiskt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det finns vissa överensstämmelser mellan det talade språket och formell logik och det finns också vissa regelbundenheter i språket. Men språket är ju till viss mån ett naturligt fenomen som utvecklas hela tiden,...

Pappaskämt, ordvitsar och syftningsfel. Vi svarar på frågor om hur språket används när det ska vara roligt och bjuder på en och en annan vits. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Språket har vi för många olika saker, men en viktig sak är att leka, säger Henrik Rosenkvist, Professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. – Oftast är det ju så att är man säger ett skämt eller en vit...

Vi har tidigare pratat om artigheter i språket. Nu gör vi tvärtom och ger er ett (förhoppningsvis trevligt) program om otrevligheter i språket! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Jag tycker att det är otrevligt när den jag pratar med medvetet inte tittar på mig, säger Susanna Karlsson , docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet . – Och när någon bara svarar ”ja” eller ”nej” på...

En del titlar har feminina former såsom skådespelerska eller dansös, men inte bagare eller präst. Hör om varför vissa blir kvinnliga och andra inte. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det har varit olika principer över tid. Det är inte en gudagiven ordning, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Både de könade och neutrala titlarna har använts för a...

Det finns flera sätt att bilda nya ord på, och i svenska språket är det lätt att göra det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Man kan ju alltid ta ett lite ovanligt ord, till exempel ”ploj”, och sätta ihop det med ”kaka” - plojkaka. Det kanske ingen har sagt tidigare, säger Ylva Byrman , universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet . Att sammanfoga två ord till ett n...

Språkfel i välrenommerade medier kan vara mycket irriterande, vi grottar ner oss i rubriker, radioprat och artiklar som lyssnarna reagerat på. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I tidningar, radio och TV förväntas språket vara vårdat och korrekt, och så är det kanske inte alltid. Men har språket i medierna blivit sämre? – Det är svårt att mäta språks godhet eller dålighet. Men det är vä...

Många förknippar kanske småländska med Astrid Lindgren och karaktärerna i hennes böcker. Men går det att prata om en enda småländska? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det går mycket väl att tala om småländska som en dialekt men man måste fördjupa tanken litegrann, säger Gunlög Josefsson , professor emerita i svenska vid Lunds universitet . – Det finns stora skillnader inom Småland,...

Min mormor, född 1887 i Medelpad, använde ordet Lyssnarna undrar om äldre släktingars ord och uttryck och vi lär oss om häffel, speta och bissa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Många lyssnare funderar över ord eller uttryck som äldre släktingar använt, som idag kan verka utdöda. Men hur länge kan ett ord egentligen leva kvar? – Man brukar säga att ett språk försvinner på tre generati...

Språket är fullt av ord och uttryck som vi använder och förstår utan att nödvändigtvis veta hur de uppkom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Så är det med ganska många ord runt omkring oss, att vi inte kan se ordet och skåda in i dess etymologi, säger Susanna Karlsson , docent i nordiska språk vid Göteborgs universite t. – Och jag vet, för att jag har jobbat med er språkvetare i mång...

Vi har alla träffat på dem en del av oss kanske rent av är en. Det här avsnittet tillägnas alla språkpoliser där ute! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En språkpolis kan definieras som någon som irriterar sig på något som hen tycker är fel, och som dessutom rättar. – Ja, man delar med sig av sin irritation. Där inträder språkpoliseriet, säger Susanna Karlsson , docent i nordiska språk...

Teknik förändras snabbare än språket och därför använder vi fortfarande uttryck som lägga på luren och banda intervjuer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det finns många ord och uttryck som lever kvar i språket trots att de företeelser de ursprungligen syftade på har förändrats eller försvunnit. – Vi behöver inte förstå ett uttryck eller känna till dess etymologi för att veta vad det...

Ett förtrollande avsnitt om häxor. Vi greppar kvasten för att lära oss mer om svartkonst, Blåkulla och påsktraditioner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – I 1800-talets folkberättelser förekommer ”påskkärring” som ett ord för häxa just under påskveckan. Sedan gick det över till att bli barn som tigger godis, säger forskningsarkivarien Tommy Kuusela som specialiserar sig på folktro. Ha...

Språkets lyssnare har efterlyst ytterligare ett avsnitt om norrländska dialekter. Här kommer det! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det finns en hel del språkliga drag som många uppfattar som typiskt norrländska, men som inte är det. Ett sånt exempel är att placera pronomenet efter ett släktskapsord, till exempel ”pojken min” istället för att säga ”min pojke”. – Det finns i en stor del...

Språket på varorna i mataffären är inte alltid grammatiskt korrekt. Det är till exempel inte ovanligt att särskriva varans namn på en förpackning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det här är ett specialfall av särskrivning som man ibland brukar kalla logotypsärskrivning. Att man väljer att inte sätta ut bindestrecket beror inte på platsbrist utan på att grafikerna som gör detta tyck...

Vad tycker egentligen en rappare är ett bra och dåligt rim? Erik Lundin delar med sig av sin kunskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Språkets rimskola lär vi oss om flerstaviga rim, nödrim och allitterationer. Erik Lundin om rimteknik Gäst i veckans avsnitt är rapparen Erik Lundin . Han är aktuell med tolkningen av Ted Ströms ”Vintersaga” som han gjort i samarbete med indiebandet...

Förr sa föräldrar inte jag älskar dig till sina barn. Det har förändrats. Hör vad som har hänt med uttrycket, som nu även kan användas till vänner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Förr satte man inte ord på det här så som vi gör idag, säger Susanna Karlsson , d ocent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Även hur vi uttrycker oss gentemot vänner är en generationsfråga. Person...

Vi fördjupar oss i svenska gatunamns historia och betydelse. Boulevarder, gator och vägar vi reder ut begreppen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad skillnaden på en gata och väg är kan vara klurig, men vi går till botten med frågan. Lyssnaren Lena hade nämligen själv fått frågan om vad skillnaden är. Hon gav instinktivt ett svar som inte riktigt visade sig stämma. Henrik Rosenkvist...

Redaktionen för Svenska Akademiens ordlista avslöjar hur nya ord väljs in, vilka ord som är svårast att definiera och hur SAOL egentligen ska uttalas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nyligen kom en ny upplaga av Svenska Akademiens ordlista, SAOL 15, ut. Ordlistan normerar stavningen för svenska språket och avgör bland annat vilka ord som godkänns i olika ordspel. – Vi är nog många wo...

OS är igång! Vi reder ut vintersporternas konstiga ord och uttryck. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Att åka snowracer kan vara samma sak som att åka bob. Det beror helt enkelt på var du kommer från. – Det finns olika benämningar för det här. ”Bob” som man säger i norra och mellersta Sverige, ”snowracer” i södra Götaland och upp mot Bohuslän, säger Henrik Rosenkvist , professor i nord...

Så skiljer sig svenskan nu och då. Vi följer språket tillbaka till begynnelsen när det bildades. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Språket är i ständig förändring, vilket inte alltid uppskattas av alla. – De som har ett språk som de tycker om tycker också ofta illa om att det förändras, berättar lingvisten Tore Janson som är gäst i avsnittet. Vi går igenom folkskolans intåg, arbetarrör...

Att säga Säg till om du behöver hjälp till en kompis som ska flytta är inte så snällt som vi tror. Hör om erbjudanden som blir socialt utmanande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det är ett erbjudande, men det är inte ett så specifikt och konkret erbjudande. Det är erbjudande om att kompisen så småningom kan inkomma med en begäran om hjälp i framtiden. Och att komma med en begäran ä...

Bokstaven S är en användbar vän i språket. Den skapar genitiv, passivformer och sammansättningar. Men alla har inte samma känsla för när ett S ska in. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. –Jag tycker S är en bra bokstav, jag använder den mycket!, säger Susanna Karlsson , docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. I det här programmet förklarar Susanna Karlsson vad som är grejen me...