Entreprenadjuristen

Skolan ska öppna 14 augusti, men entreprenören har fyra problem: en ändring, en sen sidoentreprenör, regn och sjuka snickare. Vilka ger mer tid – och vilka ger pengar? Entreprenadjuristen föreläser om kontraktstiden, ÄTA, de fem hindren i AB 04 kap. 4 § 3, kritiska linjen, ersättning vid hinder (kap. 5 § 4) och underrättelse utan dröjsmål (kap. 4 § 4). Rättsfall: Svea hovrätt T 16449-23 (bandyhall...

Hissen ska monteras – men den får inte plats i schaktet. Erik har byggt exakt enligt ritningen. Lena tycker att han har byggt fel. Vem har rätt? Entreprenadjuristen reder ut vem som svarar för ritningarna i en utförandeentreprenad enligt AB 04, varför entreprenören ändå måste säga till när han ser ett fel, och vad funktionsansvaret i en totalentreprenad enligt ABT 06 betyder. Sist ett färskt rätts...

Fyrtio ÄTA-poster på slutfakturan – och beställaren godkänner sju. I tredje delen av ÄTA i praktiken följer vi Sara och Lena från båda sidor: hur entreprenören bygger ett ÄTA-krav som håller, och hur beställaren bemöter det. Vi går igenom bevisbördan, underrättelser, protokoll och dagbok, tidsredovisning, samlade krav kontra post för post och likställda ÄTA-arbeten – och sedan invändningarna "det...

Fredag kväll skickar Erik ett anbud på 4,2 miljoner – och upptäcker att ställningarna saknas i kalkylen. På måndagen svarar Lena ja. Kan han ta tillbaka anbudet? Erik och Lena gissar och bråkar, och Entreprenadjuristen reder ut vad som gäller: hur länge ett anbud binder, när en återkallelse kommer för sent, vem som står för ett räknefel, varför ett "ja, men…" inte är ett ja – och varför AB 04 och...

Kan en beställare få tillbaka pengar som redan är betalda? I andra delen av Deep Dive "Betalt är betalt?" går vi igenom hur ett återkrav prövas i tre steg – rättsgrund, disposition och condictio indebiti – med fyra hovrättsavgöranden, god tro, oskäligt pris enligt 45 § köplagen analogt och vad beställare och entreprenörer bör tänka på. Kapitel 0:00 Intro 0:43 Trappan i tre steg 2:25 Steg 1: rättsg...

Arbetet är beställt – men fakturan på 200 000 kronor möts av "vår kalkyl landar på hälften". I andra delen av ÄTA i praktiken följer vi Saras faktura från bygget till domstolen och går igenom hur ett ÄTA-arbete ska prissättas enligt AB 04 kapitel 6: à-pris, särskild överenskommelse och självkostnad. Vi tittar på när ett à-pris slutar gälla, vad som ingår i självkostnaden, omsorgsplikten och Svea h...

Fakturorna betalades varje månad utan att någon sa emot. Ett år senare vill beställaren ha tillbaka tre miljoner kronor. I första delen av Deep Dive "Betalt är betalt?" går vi igenom vad som gäller innan pengarna lämnar kontot: AB 04 kap. 6 § 17, betalning med förbehåll och à conto, när en betalning kan bli ett bindande ja, rätten att granska underlaget vid löpande räkning och varför en invändning...

En tunnel för elförsörjning under Stockholm, ett mängdreglerat kontrakt enligt AB 04 och en borrning som blev mer än 25 procent längre än beräknat. När à-priset sades upp och parterna inte kunde enas om ett nytt – vad skulle entreprenören då få betalt? Köplagens regel om skäligt pris, eller en modell i AB 04 självt? Svea hovrätt (oktober 2026) svarar: självkostnad enligt AB 04 kap. 6 § 9, även för...

Platschefen säger "kör på, vi löser det". Två dagar senare kommer fakturan – och den nekas. I första delen av ÄTA i praktiken följer vi ett och samma bygge och går igenom vem som får beställa ÄTA-arbeten, hur beställningen ska ske enligt AB 04, vad som gäller när ingen har beställt något, likställda ÄTA-arbeten, hur du bekräftar en muntlig beställning, vad som räknas som skriftligt och när du måst...

En totalentreprenör bytte stammar och renoverade badrum i en bostadsrättsförening. Ingen kunde visa att arbetet var ofackmässigt, men vid spolning rann vatten med fekalier in i golvbrunnen. Entreprenören fick betala drygt 620 000 kronor för att någon annan åtgärdade felet. Vi går igenom Svea hovrätts dom från oktober 2026 och vad både totalentreprenörer och beställare kan lära sig av den. Avsnitte...

En bostadsrättsförening beställde FTX för drygt 36 miljoner kronor. Brandskyddet ifrågasattes, fläktrummen byggdes utan bygglov och slutbesiktningen underkändes. Ändå fick föreningen betala slutfakturan, och samtliga motkrav på drygt 2,6 miljoner kronor ogillades. Vi går igenom Stockholms tingsrätts dom från oktober 2026 och vad både beställare och entreprenörer kan lära sig av den. Avsnittet tar...

Vad händer när beställaren och entreprenören inte längre kan lösa sina meningsskiljaktigheter? I grundkursens sista avsnitt går vi igenom hävning, tvist och bevisning enligt AB 04. Vi behandlar förutsättningarna för hävning, skillnaden mellan befarad försening och vitesgrundande försening samt varför avtal, underrättelser och annan projektdokumentation kan få stor betydelse i en tvist. Med avsnitt...

Vem har rätt att avhjälpa ett fel, och vem ska betala? I avsnitt 14 går vi igenom entreprenörens rätt och skyldighet att avhjälpa fel enligt AB 04. Vi behandlar avhjälpandets omfattning, tidsfristerna, kostnadsansvaret och undantaget för vissa mindre fel. Vi förklarar också vad som gäller när entreprenören inte fullgör sin avhjälpandeskyldighet. I nästa avsnitt avslutar vi grundkursen med hävning,...

Hur länge ansvarar entreprenören för fel efter godkänd slutbesiktning? I avsnitt 13 går vi igenom skillnaden mellan garantitid och ansvarstid enligt AB 04. Vi behandlar de olika garantitiderna för arbetsprestation och material samt varför förutsättningarna för felansvar förändras när garantitiden löper ut. I nästa avsnitt går vi vidare till avhjälpande.

Vad gäller när ett fel upptäcks efter en godkänd slutbesiktning? I avsnitt 12 går vi igenom dolda fel, särskilda anmälningsfrister och beställarens skyldighet att underrätta entreprenören skriftligen. Vi behandlar också varför en särskild besiktning kan vara användbar vid oenighet, men inte automatiskt öppnar möjligheten att göra gällande vilka fel som helst. I nästa avsnitt går vi vidare till gar...

När är ett entreprenadarbete felaktigt i juridisk mening? I avsnitt 11 går vi igenom felbegreppet i AB 04 och förklarar varför felbedömningen måste börja med avtalet. Vi behandlar skillnaden mellan uteblivet och felaktigt utfört arbete, betydelsen av fackmässighet och ansvarsfördelningen när beställaren har föreskrivit en teknisk lösning. I nästa avsnitt går vi vidare till fel efter slutbesiktning...

Vad skiljer en förbesiktning från en slutbesiktning? I avsnitt 10 går vi igenom besiktning enligt AB 04, hur godkännandefrågan bedöms och vilka konsekvenser ett godkännande får. Vi förklarar varför mindre fel inte alltid hindrar godkännande och varför en förbesiktning inte är samma sak som ett avlämnande. I nästa avsnitt behandlar vi fel i entreprenaden.

När har entreprenören rätt att få betalt, och när får beställaren hålla inne betalning? I avsnitt 9 går vi igenom kontraktssumma, ersättningsformer, betalningsplaner och fakturering enligt AB 04. Vi behandlar skillnaden mellan tidsbundna och prestationsbundna betalningar, betalningsfrister och de särskilda reglerna om innehållande. I nästa avsnitt går vi vidare till besiktning.

Vad händer när arbetena stoppas eller störs under en entreprenad? I avsnitt 8 av Entreprenadrätt – grundkurs går vi igenom hinder enligt AB 04. Vi behandlar de olika hindergrunderna, hur den faktiska tidspåverkan bedöms och varför underrättelser är viktiga. Vi förklarar också varför rätt till tidsförlängning inte automatiskt innebär rätt till ekonomisk ersättning. I nästa avsnitt går vi vidare til...

Vad händer när en entreprenad inte blir färdig inom den ursprungligen avtalade tiden? I avsnitt 7 av Entreprenadrätt – grundkurs går vi igenom kontraktstid, sluttid, försening och tidsförlängning enligt AB 04. Vi förklarar hur ÄTA-arbeten och hinder kan påverka kontraktstiden, varför underrättelser måste lämnas i rätt tid och hur en eventuell rätt till tidsförlängning påverkar bedömningen av förse...

Vad är egentligen ett ÄTA-arbete? I avsnitt 6 av Entreprenadrätt – grundkurs går vi igenom ändringsarbeten, tilläggsarbeten och avgående arbeten. Vi förklarar hur beställaren kan förändra entreprenörens uppdrag efter avtalets ingående, hur ÄTA-arbeten förhåller sig till kontraktsarbetena och varför frågan kan påverka både entreprenörens ersättning och kontraktstiden. I nästa avsnitt går vi vidare...

Vad ingår egentligen i entreprenörens åtagande? I avsnitt 5 av Entreprenadrätt – grundkurs går vi igenom entreprenadens omfattning och begreppet kontraktsarbete. Vi tittar på hur kontraktshandlingarna används för att avgöra vilka arbeten som ingår i entreprenörens åtagande, varför vissa detaljarbeten kan ingå även utan uttrycklig beskrivning och varför gränsdragningen mot ÄTA-arbeten kan få stor e...

Ett entreprenadavtal består ofta av betydligt fler handlingar än själva kontraktet. I avsnitt 4 av Entreprenadrätt – grundkurs går vi igenom hur kontrakt, administrativa föreskrifter, beskrivningar, ritningar, mängdförteckningar och andra handlingar tillsammans formar entreprenadavtalet. Vi förklarar också varför man ofta måste läsa flera handlingar tillsammans för att förstå vad parterna faktiskt...

Vem ansvarar egentligen för projekteringen i en entreprenad? I avsnitt 3 av Entreprenadrätt – grundkurs går vi igenom skillnaden mellan utförandeentreprenad och totalentreprenad. Vi tittar på projekteringsansvar, funktionsansvar och skillnaden mellan att föreskriva en teknisk lösning och att ställa krav på en funktion. Vi tar också upp varför en entreprenads benämning inte ensam avgör ansvarsförde...

Vad är skillnaden mellan AB 04 och ABT 06? I avsnitt 2 av Entreprenadrätt – grundkurs går vi igenom de två standardavtalens grundläggande funktion och kopplingen till utförandeentreprenad respektive totalentreprenad. Vi förklarar också varför benämningen på entreprenaden inte alltid är tillräcklig. Det är avtalets verkliga innehåll som avgör hur ansvar och åtaganden är fördelade mellan parterna. I...