Inlästa texter

Varför förenas rakt motsatta politiska ideologier i kontroverserna kring den muslimska slöjan? Dessa oheliga allianser är inte helt lätta att förstå, skriver forskarna Pernilla Ouis och Aje Carlbom.

Männen dör i corona, medan kvinnorna drabbas av pandemins ekonomiska konsekvenser. De ekonomiska skillnaderna ser ut att öka i pandemins spår.

Det progressiva USA har överlevt, men med en posttraumatisk stress – i ett land som delvis förblir Trumps. Tidigare Kalifornienbon Erik Augustin Palm reflekterar över presidentvalet.

Genom att missförstå USA underminerar Sverige kraften i vår historiskt nära relation, skriver Mark Weiner. Han vill få svenskar att förstå varför vanligt folk röstat på Trump.

Snart fem år har gått sedan Kvartal startades som en reaktion på ett trasigt offentligt samtal. I detta "kvartalistiska manifest" avges sju löften till publiken.

Det är fem år sedan Parisattackerna. Terrorforskaren Magnus Ranstorp ger sin bild av lärdomarna sedan dess.

Varför ökar coronaspridningen? Vetenskapsskribenten Henrik Brändén förklarar.

Nu när svensk integration är på allas läppar ger Mustafa Panshiri, integrationsföreläsare och före detta polis, fem råd till unga killar bosatta i så kallade utsatta områden. Råden är riktade till unga män då hans erfarenheter är just den uppväxande mannens, men även tjejer kan ha nytta av dem. Råden bygger på hans egna erfarenheter. Tyvärr kommunicerades de aldrig under min uppväxt i Sverige, skr...

Varför är det så många som njuter av att angripa sin egen kultur? Självkritik är bra men hur långt ska man dra den, frågar sig Göran Adamson, docent i sociologi, aktuell med boken “Masochistic nationalism”.

Någon häcklade islam, sedan började kravallerna – i lilla Ronneby. Ett år efter krönikan om Jimmie moments  beskriver Kajsa Dovstad ett förändrat Småstadssverige.

Har vi stirrat oss blinda på kunskapsekonomin? En ny bok av David Goodhart lyfter fram värdet av handens och hjärtats arbete. Och den har bäring också på Sverige, skriver Johan Berglund.

Svenska muslimer kan inte hoppas på en harmonisk tillvaro så länge deras företrädare drivs av ett postkolonialt behov av att skapa förtryckare, skriver Alen Musaefendić.

Vi hellre bör hellre fria än fälla Hamid Zafar, skriver Dan Korn. Problemet är alla de i förorterna som fortfarande inte har omprövat sin antisemitism.

Har brottsligheten ökat? Vem vet – Brottsförebyggande rådet kan i alla fall inte svara på det. Kvartal gav Ludde Hellberg i uppdrag att ta fram siffror över brottsutvecklingen i Sverige.

Estoniahaveriet måste utredas på nytt, skriver Inga-Britt Ahlenius, som bland annat är medlem i Estoniagruppen i Sveriges riksdag.

Raskrig på agendan. En brokig samling nynazister och libertarianer utgör ”boogaloo-rörelsen”, skriver Jonathan Lundberg.

Polisen och kriminologen Fredrik Kärrholm svarar på Jerzy Sarneckis artikel om hur vi kommer tillrätta med den grova gängkriminaliteten.

”Bögen tog judens plats”. Författaren Katarzyna Tubylewicz skriver om Polen och Europas brustna hjärta.

SR-uppropet mot rasism understryker den tunna linjen mellan universella värderingar som alla bör omfatta och politisk propaganda förklädd till journalistik, skriver Kvartals chefredaktör Jörgen Huitfeldt.

Analytikern Peter Axelsson skrev i Kvartal 2019 om uppgifter som pekar på att information om militär smuggling på Estonia tidigt nådde regeringsnivå.

Svenska domstolar har mycket höga beviskrav. Men hur högt är rimligt, frågar sig filosofen Per Bauhn.

”Det rör sig om grov barnmisshandel”. Kvartal publicerar ett utdrag ur journalisten Ola Sandstigs nya bok  ”De Apatiska barnen – och samhället som svek” .

Just nu riktar USA:s presidentkandidater tusentals olika budskap mot väljarna, som kan variera beroende på vilken musik mottagaren tycker om – eller om de gillar Kitkat och Nikeskor. Journalisten Jonathan Lundberg skriver om hur Facebook-data påverkar höstens val, och hur metoden kan användas i Sverige.

Danmark har snabbt gått från den svenska debattens spottkopp till ett föregångsland. De tvära kasten är såväl oroande som genanta, skriver Jörgen Huitfeldt.

För en utomstående, och kanske lite dum, norrman, framstår de svenska medierna som överpolitiserade, personfixerade och präglade av svag källkritik och stor acceptans för personangrepp. Det är inte den bästa miljön för en saklig samhällsdebatt.   Den norske nationalekonomen Lars H Vik har fascinerat följt svenska medier under coronaåret 2020.