Inlästa texter

Vi har länge kunnat lita på att den mest förändringsbenägne har övertaget och slutar som vinnare – men vad händer om det inte längre gäller, frågar sig frilansskribenten Håkan Lindgren, som synat de dubbla måttstockarna i Sverige.

Är dogmatism och bristande verklighetskontakt fortfarande ett problem inom vänstern? Utan tvekan, menar dramatikern Martin Jonols – som i augusti utkommer med boken Stalin på Östermalm . Där skildras uppväxten i en både kommunistisk och borgerlig familj, med en bullrig stalinistisk morfar som livet ut behöll en nästan barnslig entusiasm för Sovjetunionen. Med utgångspunkt i uppväxtskildringen skri...

Vad som brukar betraktas som historiens tre skurkar räddade Europa från klansamhället, skriver litteraturvetaren Johan Lundberg, som läst en ny bok av antropologen Joseph Henrich.

Den svenska offentligheten har en alldeles särskild förkärlek för att förneka det uppenbara. Och för att straffa den som benämner det.

Inom kort färdigställs den ryska gasledningen Nord Stream 2 utanför Gotland. Den ifrågasätts av många, men så lät det inte 2009 när den borgerliga regeringen gav klartecken till den första ledningen. Analytikern Peter Axelsson har granskat det svenska godkännandet.

Innan Ann Heberlein postade sin blankett med begäran om utträde ur Svenska Kyrkan bokade hon tid med sin församlingspräst för att ställa den fråga som brände i henne: Finns det plats för borgerliga människor i Svenska kyrkan? I efterhand insåg hon att hon hade ställt fel fråga. Den borde i stället ha varit: Är det möjligt att vara kristen och vänster?

Mäns våld mot kvinnor måste vara en angelägenhet för varje anständig människa. Teser om att könen är sociala konstruktioner som helt enkelt kan avskaffas är inte till hjälp. Vad som krävs är en bättre förståelse för hur människans evolutionära arv växelverkar med våra sociala normsystem. Det skriver hjärnforskaren Markus Heilig – aktuell inom kort med nya SVT-serien ”Från savannen till Tinder”, dä...

Justitie- och migrationsminister Morgan Johanssons hävdar nu att ”alarmisterna” fick fel om de nya, mer generösa reglerna för familjeåterförening som började gälla i somras. Journalisten Ludde Hellberg har granskat ministerns uttalanden och undrar om han vilseleder med avsikt. Texten publicerades ursprungligen i januari 2020.

I svensk politisk kultur blir det allt viktigare att tycka “rätt” än att lösa problem. De andra har inte bara fel, de är farliga. Men det fanns en tid då politiker grälade och ändå lyckades hantera problemen gemensamt, och skapa ett av världens bästa samhällen. Kurt Lundgren presenterar de amerikanska pragmatiska filosofer som inspirerade till denna utveckling, vars tankar skulle kunna hjälpa oss...

Rasism mellan invandrargrupper passerar under radarn i den svenska begreppsförvirringen om vad som är rasism. Att se vithetens roll, hur den både förför och skapar en internaliserad känsla av underlägsenhet är ett steg framåt för det mångkulturella samhället. Främlingsfientlighet är inte ett vitt privilegium, påpekar journalisten och författaren Ulrika Nandra.

Coronapandemin innebär en existentiell kris som påverkar både individ och samhälle på djupet. Organisationspsykologen Jonas Mosskin hävdar att rädslan för corona har delat upp svenskarna i två grupper, realister och moralister. Men Mosskins analys är för individfokuserad och apolitisk. Mystifiering av den andra sidan riskerar att förvärra snarare än förbättra situationen, menar Ina Hallström i en...

När biograferna öppnar upp efter restriktionerna är det inte alla filmer som skulle ha gått upp som nu får visas. En av dem,  Rifkin’s Festival , är signerad den amerikanske regissören Woody Allen, som i kölvattnet av HBO-dokumentären  Allen vs. Farrow har blivit kancellerad. Men kanske har detta inte enbart varit av ondo för Allens position i filmhistorien, tror skribenten Ludvig Köhler...

Vi behöver lära oss att skilja mellan artificiella och naturliga gränser, skriver statsvetaren Johan Wennström.

Ett samhälle som präglas av humor, ironi, självkritik och inte minst kronjuvelen självironi är framgångsrikt, lyckligt och icke-neurotiskt, skriver sociologen Göran Adamson i en introduktion av den kanadensisk-libanesiske evolutionspsykologen Gad Saad.

Att använda citat ur Alice i Underlandet när man beskriver Folkhälsomyndighetens hanterande av vissa fakta är kanske simpelt, skriver författaren, filmaren och virologen Lena Einhorn. Men liknelsen tränger sig på.

Vi måste bry oss om och ge alla elever chansen, skriver Elisabeth Precht i denna krönika. Genom skola under sommarlovet och andra åtgärder kan eleverna få nog kunskaper för att hänga med i undervisningen framgent. Det gäller även yngre, visar forskning och en skolreform i Texas.

Nästan en femtedel av alla dödsfall i världen har skett i USA. I boken The Premonition målar författaren Michael Lewis upp en bild av ett land med politiserade institutioner som gjort för lite och för sent för att stoppa smittan. Det finns likheter mellan den amerikanska och den svenska pandemihanteringen, skriver Jonas A Eriksson.

Mer än 30 år efter den tyska återföreningen finns fortfarande en spricka mellan Väst- och Östtyskland. Efter 2015 har högerextremism blossat upp i öst och spänningarna intensifieras. Många tyskar i väst har fortfarande svårt att förstå det som en gång var DDR och dess återverkningar på dagens Tyskland, skriver journalisten Philip Franzén.

Vi har sedan några år begåvats med ett knippe nyord som kännetecknas av att de inte betyder något särskilt – förutom att de har positiva innebörder som alla kan gilla, skriver Henrik Höjer. Just därför är de mycket praktiska och enkla att använda.

Varför har ordet kvinna blivit tabu, frågar sig historieprofessorn och genusforskaren Yvonne Hirdman, som läst Kajsa Ekis Ekmans bok om könets existens. Inläsare: Marika Lagercrantz.

Inom amerikansk medicin gör man allt större poäng av patienternas hudfärg. Frågan är vem som gynnas, skriver läkaren Erik W. Larsson, som menar att USA:s radikala och upplysta framtid lär bli svår att skilja från landets skamliga förflutna.

Det finns idag en stark tendens till att se människor som exponenter för olika grupper eller gruppintressen. Men historien uppvisar otaliga exempel på människor som inte följt strukturerna och agerat enligt sin moral. Vi har alltså alla både en vilja och ett ansvar för våra val, skriver Kvartals vetenskapsredaktör Henrik Höjer i sin krönika.

En bok om den svenska ensamheten har blivit en försäljningssuccé i Polen, där många verkar längta efter svensk ”egentid”, statsindividualism och ensamma skogspromenader. Här skriver bokens författare Katarzyna Tubylewicz om att det även finns en ensamhet som många svenskar längtar till men få vågar sig på: modet att ensam stå för sina åsikter.

Det brukar ofta sägas att alla egentligen vill jobba hårt och försörja sig själva, och att ingen vill leva på bidrag. Men är det verkligen så? Allt tyder på att ju rikare vi blir, desto mindre är vi benägna att arbeta. Text av Henrik Höjer, Kvartals vetenskapsredaktör.

Vi behöver tala om hur normer och skönhetsideal skapas och hur vi i detta avseende påverkas av sociala medier. För den enskildes fria val är inte alltid så fritt som vi tror. Och att könsnormer inte debatteras mer i Sverige kan bero på att vi tror oss leva i ett av världens mest jämställda länder, skriver Tanja Olsson Blandy.