Bildningsbyrån

Längst ut i vårt solsystem finns kometer i alla möjliga former. De är som frusna smutsbollar, fulla av damm. Vi besöker rymdcampus utan för Kiruna där rymdforskaren Gabriella Stenberg Wieser berättar om sambandet mellan kometer och livets uppkomst på jorden. Ibland händer det att en komet kommer för nära solen. Det är då vi kan se dem från jorden. De får en lång svans efter sig när isen och vattne...

Ljusets betydelse för människan och vårt universum är oändlig. För att förstå ljusets sanna natur besöker vi en av de platser på jorden där människan kommer närmast stjärnornas ljusstrålar, observatoriet Paranal i Chile. Hernán Julio som är journalist specialiserad på astronomi berättar att ursprungsfolken som en gång bodde här såg så mycket stjärnor att de föreställde sig figurer i de svarta utry...

Rymdskeppet Spacetraveller One är på väg mot Orions stjärnbild. Skeppet färdas med en fart av 99.9 procent av ljushastigheten. Per-Axel Janzon är skeppets arkivarie och informatör. Han berättar att han inte känner hastigheten trots att den är så hög. Tillsammans med skeppets vetenskapliga chef Sören Holst diskuterar han Einsteins allmänna relativitetsteori. Den handlar om gravitationen och om hur...

I rymden tycks allt vara möjligt, i alla fall om man har fantasi. Just nu färdas rymdskeppet Spacetraveller One mot stjärnan Betelgeuse som ligger 667 ljusår från jorden. Hur lång tid kommer resan att ta? Och vad händer på vägen? Vi får en direktrapport från besättningen på Spacetraveller One.

Under några år på 1660-talet satt en drygt 20-årig Isaac Newton på sitt vindsrum och funderade över vad det är som får vårt solsystem att hålla samman. Han lanserade idén att det är samma kraft som får ett äpple att falla till marken som håller kvar planeterna i deras banor. I 250 år var hans lagar och ekvationer grunden för allt vi visste om hur vårt solsystem fungerar.

Var kommer vi ifrån och vart är vi på väg? Vi försöker närma oss svaren genom att rikta blicken mot stjärnhimlen och bakåt i tiden. Vi ser förbi ett ungt dramatiskt universum där stjärnor föds, dör och där galaxer krockar. Vi blickar ännu längre bakåt till den soppa av partiklar ur vilka stjärnor kunde bildas. Slutligen kommer vi fram till början av tiden och rummet: ursmällen, eller Big Bang.

Måste man förstå matematiken? Det är mattelektion i en klass på Nösnäsgymnasiet i Stenungsund och eleverna klagar på att de inte förstår. Kanske kommer alla till en punkt där det inte längre går att förstå. Sveriges första kvinnliga professor, Sonja Kovalevsky, var professor i matematik men hon kunde inte ens multiplikationstabellen. Matteläraren Åse Hildesson Nisén berättar om vad hon tycker är v...

Genom historien har några av de främsta vetenskapsmännen hävdat att allting är matematik. Bildningsbyrån tittar närmare på naturens och fysikens lagar för att utforska vad som menas med det påståendet. Kan verkligen allting beskrivas matematiskt? Och kan artificiell intelligens komma att kopiera det mänskliga psyket? Möt bland andra kognitionsvetaren Christian Balkenius som experimenterar på robot...

Konstnären Karin Broos är övertygad om att det finns matematiska samband som gör att man förstår hennes måleri bättre. Proportionerna i hennes bilder ligger väldigt nära ett förhållande som kan beskrivas med talet 0,62: det gyllene snittet. Matematikhistorikern Staffan Rodhe berättar om hur detta matematiska samband påverkat vår syn på vad som är estetiskt tilltalande. Vi besöker också pianostämma...

Varför räknar vi som vi gör? Idag har det decimala talsystemet störst spridning. Det bygger på siffrorna ett till tio och används över hela jordklotet. Men det finns andra talsystem som vi använder oss av varje dag utan att vi tänker på det. Det babyloniska talsystemet med talbasen 60 lever fortfarande kvar i hur vi mäter tid och vinklar. Ett annat talsystem är det hexadecimala talsystemet som är...

Pythagoras och Arkimedes lärde oss att beräkna geometriska figurer. Ska man bygga en svängd trappa bör man till exempel känna till beteckningen pi. Under en resa från ett litet finsnickeri i Malmö till Arkimedes Syrakusa kan man dessutom komma den matematiska oändligheten på spåret.

Dikotomi kommer ifrån det grekiska ordet för tudelad. Det betecknar något som är uppdelat i två delar som inte har något gemensamt. Rouzbeh Parsi är lektor i mänskliga rättigheter på Lunds Universitet. Han berättar om sin inställning till ordet och hur det används.

En norm kan vara rättsligt reglerad eller en vedertagen social norm. Camilla Nordgren är lektor i handikapp- och rehabiliteringsvetenskap på Malmö högskola. Hon pratar om ordet norm i förhållande till sin egen forskning och undervisning.

Ordet hegemoni kommer från grekiskans hegemonia, som betyder ledarskap. Paula Mulinari från Institutionen för socialt arbete på Malmö högskola menar att ordet är bra att ha i ett politiskt sammanhang eller ett forskningssammanhang för den som vill försöka förstå vilka det är som gynnas av det som människor i allmänhet uppfattar som naturligt eller normalt i samhället.

Att appropriera något betyder att tillägna sig något utan att ta över och äga det. Ordet finns inte i Svenska Akademiens ordlista och används inte så ofta till vardags. Men för Lina Olsson, lektor vid Institutionen för urbana studier på Malmö Högskola, är ordet viktigt. Hon berättar om sin tolkning av ordet och hur hon använder sig av det i sin forskning och undervisning.

Intersektionalitet är ett nytt ord som snabbt har fått stort genomslag. Bibi Jonsson är professor i litteraturvetenskap vid Lunds universitet. Hon berättar att ordet har sitt ursprung i den antirasistiska feminismen i USA. För henne har begreppet varit förlösande, eftersom det breddar bilden av vad som påverkar maktrelationer och vad som bidrar till en persons underordning.

Ordet kontext kommer från latinets contextus och betyder sammanhang. Ordet kan ha olika innebörd beroende på var och hur det används. Laid Bouakaz som är lektor i interkulturell pedagogik vid Malmö Högskola använder väldigt ofta ordet kontext i sin undervisning. Här berättar han om vad det betyder för honom.

Ordet struktur kommer från latinets struktura och betyder sammanfogning. Men ordet kan ha olika innebörd beroende på var det används. Kristin Järvstad är lektor i genusvetenskap och docent i litteraturvetenskap på Malmö Högskola. Hon berättar om vilka betydelser ordet har för henne.

Vi förklarar och synar ordet diskurs i sömmarna tillsammans med Henrik Rahm, som är lektor i svenska vid Lunds universitet. Ordet har anor sedan 1500-talet och har blivit populärt på senare år, men alla gillar inte ordet.

Nationalekonomen Ann-Marie Pålsson vid Lunds universitet hjälper Natacha Lopez att förstå vad penningpolitik är för något. Penningpolitiken påverkar inflationen, men också hur pass villiga bankerna är att låna ut pengar, samt hur villiga privatpersoner och företag är att ta lån. Idag är den svenska penningpolitikens mål att vi ska ha en jämn inflationstakt. Men de senaste åren har det knappt varit...

Hemma hos familjen Johansson/Andreasson konstaterar pappa Henrik att han kommer att få cirka 9000 kronor i allmän pension om han pensionerar sig vid 65. Ian Raftell och Per Bäckman på Swedbank Robur säger att det är viktigt att man sätter sig in i fonderna och väljer rätt. Ett dåligt råd, menar Ole Settergren på Pensionsmyndigheten. Det handlar om tur - man kan lika gärna ligga kvar i den statliga...

Sedan finanskrisen 2008 har det kommit nya regler för att bankerna ska stå stadigare i kristider. Vi träffar juristen Rebecca Söderström som skriver en avhandling om bankregleringar. Hon menar att avskaffade regleringar har en tendens att återuppstå vid nya finanskriser och att bankerna idag är en av de mest reglerade branscherna som finns. Men några menar att hela systemet ändå måste förändras, a...

Utvecklade länder har en statsskuld och många länders skuld är hög. Sveriges anses vara på en bra nivå. Journalisten Natacha Lopez besöker Riksgälden där auktioner av svenska statsobligationer genomförs. De som vinner budgivningen får låna ut pengar till staten och får i gengäld ett värdepapper. Oftast är det institutioner med mycket pengar som behöver placera dem tryggt för framtiden som deltar i...

De senaste 100 åren har Sveriges ekonomi vuxit rejält. Många har vant sig vid att hela tiden få mer - mer pengar, mer prylar och mer välfärd. Men finns det gränser för ekonomin? Kan tillväxten fortsätta för evigt? Begreppet tillväxt kan beskrivas som värdeökningen av de varor och tjänster ett land producerar. Samtidigt som ekonomin har fördubblats flera gånger om under de senaste hundra åren, så a...

Ingjaldur Arntorson berättar vad som hände honom när de isländska bankerna kraschade 2008. Hur kan regeringar och centralbanker agera för att förhindra och förebygga liknande kriser? Per Bolund är finansmarknadsminister och konsumentminister och biträdande finansminister. Han kan ställa krav på bankerna så att det inte tar för stora risker. Efter finanskrisen 2007 höjdes kraven på bankerna och ett...