Språket

Att ändra sitt språk beroende på vem man talar med eller vilken miljö man befinner sig i är vanligt. Till exempel pratar du antagligen inte likadant med en femåring som med din chef. Men vilket språk använder människor på sina arbetsplatser? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En del yrkesjargonger blir nästintill obegripliga utanför sitt sammanhang. Vet du till exempel vad det här betyd...

1906 infördes en stavningsreform i Sverige som innebar att v-ljud slutade stavas med fv eller med hv och vi började skriva "stava" istället för "stafva". Men kanske är det dags att införa en ny stavningsreform? Det tycker en av Språkets lyssnare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sedan 1906 har inga stora stavningsreformer gjorts i Sverige. Men redan då fanns de som vill gå längre, för...

Hur vi talar påverkas olika faktorer som var vi är ifrån, vilken klassbakgrund vi har och vilket kön vi tillhör. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Mellan olika sociala grupper kan man hitta viss systematisk språklig variation, säger Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk vid Göteborgs Universitet. Ämnet kallas sociolingvistik och började studeras på 60-talet. En pionjär inom forskni...

Substantivsjuka eller nominalisering, som den riktiga grammatiska termen heter, är en tendens att använda substantiv istället för en meningskonstruktion med ett verb. Fenomenet är vanligt i byråkratiska sammanhang och gör det svårare att förstå vem som står bakom en handling eller ett skeende. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Om man vet vad som händer och vem som ligger bakom då kan...

"På fri fot" är ett idiom i svenskan, det vill säga ett talesätt eller en fast fras. Idiom böjs ofta inte utan det korrekta sättet att säga meningen i rubriken är "de misstänkta är på fri fot". Det finns flera idiom som man inte brukar böja. Till exempel säger vi inte "de är på gröna kvistar", "de gör det på egna händer" eller "de gjorde på samma sätten". Programledare Emmy RasperSpråkexpert Henri...

Veckans program svarar på frågor om orden avslöjad, nakenfis och om det finns ett bra ord att översätta engelskans device med? Dessutom om ni-reformen i Sverige för 150 år sedan. Lyssna på Språket från 2006 om du-reformen. Språkexpert Ylva Byrman Programledare Emmy Rasper Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

”En patrull stannar och kontrollerar en bilist på aktuell gata och där påvisar föraren tydliga tecken på drogpåverkan” Är ett exempel på en händelsenotis från polisens hemsida där tempuset historiskt presens använts. Men varför skriver polisen i nutidstempus och inte i tempus som beskriver dåtid som till exempel perfekt eller preteritum? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Man kanske l...

Ordet kontext är ett ord som många som mejlar till programmet undrar över och i vissa fall retar sig på. Varför inte bara använda ordet sammanhang istället? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hur ska egentligen kontext användas på ett korrekt sätt? Lyssnaren Bengt är med och resonerar om ordet tillsammans med Ylva Byrman , doktorand i nordiska språk, som ger en historisk bakgrund och fö...

För modermålstalare är det ofta lätt att säga vilket genus ett substantiv har. Det heter ett bakverk och en bulle. Men vissa ord är inte lika självklara. Heter det en eller ett fika? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk, hjälper Språket med en djupdykning i fikans språkhistoria. Ett ord som kommer från backslang som användes av unga stockholmare...

Varifrån kommer uttrycket "Livet på en pinne" undrar lyssnaren Elsa. – Vi ska till hönshuset, säger Henrik Rosenkvist docent i nordiska språk, förr i tiden hade många människor höns och därför var det lätt att använda liknelser och metaforer från hönshuset. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fler hönsmetaforer Trilla av pinn - dö Hackkyckling - person som ständigt utsätts för omgivninge...

Att börja ett svar med uttrycket ”nä men” kanske några associerar med fotbollsspelaren Zlatan Ibrahimovic. Men lyssnaren Gunnar har noterat att språkfenomenet även förekommer även bland politiker, journalister och andra som intervjuas. Ylva Byrman, doktorand i nordiska gör en analys om varför människor säger ”nä men” och berättar varför hon själv faktiskt använder uttycket ibland. – Att börja ett...

Vi söker ofta logiska förklaringar till varför ord böjs på ett visst sätt eller placeras som det gör i en mening. Men det är inte alltid språk går att förklara.– Ibland kan en förklaring ställa till mer än det ger, säger Henrik Rosenkvist docent i nordiska språk i veckans program som handlar om grammatik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Dessutom om en grammatisk regel som kanske komm...

Det heter julafton och juldagen, nyårsafton och nyårsdagen, påskafton och påskdagen. Så varför heter inte den 5 januari trettonafton i och med att den 6 januari heter trettondagen? Språket är inte alltid logiskt men Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk, ger i alla fall svar på veckans språkfrågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Alla veckans språkfrågor Varför heter det trettondag...

I veckan presenterade Språkrådet den årliga nyordslistan, ett urval av ord som tillkommit eller etablerat sig i språket under det gångna året. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Säger orden något om vad som hänt i Sverige under året och vad har danskan och norskan för nya ord i sina språk? Emmy Rasper träffar programledarna Ann Jones från norska Språkteigen och Helle Solvang från danska...

Har du koll på hälsningsfraserna i jul- och nyårstider? Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk, reder ut! Och hur är det egentligen med själva ordet ”jul”, var kommer det ifrån? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Språkets julspecial får du lära dig allt om högtidens viktigaste begrepp - gröt, sylta och norrländska pumla, hur kom orden till oss - och varför pratar vi om att julen just...

Används ordet kvinna i samma utsträckning som ordet man? Nej, säger språkvetaren Anders Agebjörn som undersökt saken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Kvinna är det neutrala ordet för en vuxen människa av honkön. I dagstidningar är det självklart att använda, men jag tror inte vi är så bekväma med det i vårt vardagliga språk, säger Anders Agebjörn masterstudent och adjunkt i svenska...

Vad är det korrekta begreppet för det som händer i Sverige den 22 mars? Många uttryck har florerat i radio, tv och på tidningssidorna. Lena Lind Palicki, språkvårdare på Språkrådet, reder ut de olika orden och hur vi bör använda dem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor besvaras av Henrik Rosenkvist docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Vad betyder ordet s...

Habibi, jalla, lagom eller egészségedre? Vilket är ditt bästa ord? Den här veckan deltar Språket i P4 Göteborgs temavecka #mittord . Var med och dela dina uttryck och vidga berättelsen om det svenska språket! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Har du vuxit upp med, eller lever med flera språk? Berätta din historia och samla sköna, vackra, användbara och lustiga uttryck. Du som har prata...

Varför har adjektivet "grym" fått en ny betydelse? Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk, berättar om hur ordet grym har fått en förändrad polaritet, från negativt till något positivt och hur andra ord har gått igenom en liknande process. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Dessutom - en uppdatering kring diskussionen om minskade bidrag till Terminologicentrum, TNC. Som vi pratade om i...

I veckans program fortsätter det skandinaviska temat. Hur säger man ordet "hen" på norska? Och hur det med danskan och deras engelska låneord? Enligt den danske språkprofessorn är det en myt att danskan har fler engelska lånord än de andra nordiska språken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Dessutom hur står det till med definitionen av feminism? Enligt SAOL: "rörelse för kvinnors jäms...

Norska Språkteigen, danska Sproglaboratoriet och svenska Språket har samlats med sina språkexperter och svarar på språkfrågor från lyssnare i Norge, Danmark och Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Frågor om svenskan Varför har svenskan så många ord som slutar på -is? Varför har svenskan prickar över a och o istället för att skriva æ och ø? Om "falska vänner" Varför betyder inte...

Regeringen har föreslagit att bidraget till Terminologicentrum, TNC, ska minskas med fyra miljoner från år 2016. (Läs på sidan 93 i budgetförslaget.) Anledning är att TNC drivs som ett aktiebolag. Vad som ska hända med det arbete TNC bedriver idag är oklart och regeringen kan inte svara på om bolaget ska ha kvar sitt uppdrag att "verka för en effektiv fackspråklig kommunikation i svenskt näringsli...

"Vi ses nästa fredag" eller "vi ses nästa helg" är uttryck vars betydelse inte är helt tydliga. Betyder det närmast kommande helgen eller helgen därpå? Lyssnaren Tommy har upptäckt att han och hans kompis menar olika, men vad är rätt och fel? Finns det ens något rätt och fel? Det nordiska temat går vidare i Språket. Kari Lund undervisar svenskar i norska språket och berättar vad som är svårast för...

Varje år flyttar flera tusen svenskar till Norge och många börjar då att prata svorksa. Men det är inte helt okontroversiellt att svorska, både norrmän och svenskar stör sig på när språken blandas medan andra tycker att det är ett utmärkt sätt att kommunicera på. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En känd svorskare är programledaren Fredrik Skavlan som pratar norska med svenska ord, någ...

Att blanda in främmande språk i reklamsammanhang är olagligt i Frankrike, ändå har staden Loches satsat många miljoner på en reklamkampanj med sloganen" I Loches you". Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Uttrycket lanserades förra året av en reklambyrå och notan betalas av kommunens invånare. Syftet är att locka dit turister. Men alla är inte förtjusta i knepet att blanda engelska och fr...