SMHI-podden

Hydrologen Ola Pettersson tar i det här avsnittet med oss till 1400-talets Söderköping och 1700-talets Södertälje. Genom två historiska händelser visar han hur vatten kan forma både landskap och samhälle. Händelserna ger perspektiv på hur människor genom tiderna har levt med, anpassat sig till och försökt kontrollera vattnet. Programledare för poddserien Sveriges klimathistoria är Priya Eklund. Ho...

Vårfloden uppstår när snön smälter och stora mängder vatten rinner ut i våra vattendrag. Detta är ett återkommande och viktigt inslag i Sveriges hydrologi. Men vad händer med vårfloden när vintrarna blir kortare och snön minskar? Till vår hjälp för att svara på alla frågor kring hur ett förändrat klimat påverkar vårfloden har vi hydrologen Katarina Stensen. Hon delar också med sig av en minnesvärd...

Torka handlar om mer än bara frånvaro av regn, och beskrivs hydrologiskt som en period med underskott av vatten i mark, vattendrag eller grundvatten. I Sverige har sådana perioder följts genom olika typer av mätningar, som vattennivåer, markfukt och flöden. Hydrologen Katarina Stensen berättar i det här avsnittet hur torka uppstår, vad som avgör hur allvarlig den blir och hur den skiljer sig från...

Vad händer när vattnet inte längre håller sig inom sina ramar? Höga vattenflöden uppstår när stora mängder vatten rör sig genom landskapet, till exempel vid kraftig nederbörd eller snösmältning. I Sverige har flöden mätts i över hundra år, och data används idag för att förstå hur vatten rör sig och för att kunna varna vid översvämningar. Hydrologerna Maud Goltsis Nilsson och Åsa Johnsen berättar i...

I Sverige har vi följt tidpunkten för isläggning och islossning på sjöar under en väldigt lång tid. Hydrologen Anna Eklund förklarar i det här avsnittet om varför detta är viktigt att följa, hur ett varmare klimat förändrat tidpunkten för både isläggning och islossning, och hur denna förändring märks mer och mer i vår vardag. Programledare för poddserien Sveriges klimathistoria är Priya Eklund. Ho...

Vad berättar sjöarnas vattennivåer om hur klimatet förändras och hur mycket styr vi människor själva? Vattennivåer i sjöar påverkas av samspelet mellan nederbörd, avdunstning, tillrinning och mänsklig reglering, och har mätts i Sverige i över hundra år. Hydrologen Anna Eklund berättar i det här avsnittet om hur långa mätserier visar hur nivåerna varierar över tid och skiljer sig mellan olika delar...

För 40 år sedan uppmättes förhöjda nivåer av radioaktivitet kring kärnkraftverket i Forsmark. Men det var konstigt, för där hade inget ovanligt hänt. Christer Persson, som då jobbade med luftmiljöfrågor på SMHI, tog saken i egna händer och började göra beräkningar. Ganska snabbt kunde han peka ut att källan troligen låg i sydvästra Sovjetunionen. Men Sovjet förnekade först att en olycka hänt. I de...

Hur kan det regna mer, men ändå bli torrare? Vattnets kretslopp beskriver hur vatten hela tiden rör sig, genom nederbörd, avdunstning och avrinning. Historiskt har detta system varit relativt stabilt. Men hur blir det i ett förändrat klimat? Tillsammans med hydrologen Ola Pettersson djupdyker vi i ämnet och får reda på hur ett varmare Sverige påverkar vattnets flöden. Programledare för poddserien...

I det här poddavsnittet av Sveriges klimathistoria lämnar vi de meteorologiska parametrarna och tar oss istället en titt på hydrologin. Hur länge har vi egentligen följt vattnets rörelser i Sverige, och vad kan gamla mätningar berätta om framtidens klimat? Hydrologen Maud Goltsis Nilsson tar oss med på en resa genom hydrologins historia och berättar vad och hur vi mätte inom hydrologin förr till h...

Hur mycket längre kan växtsäsongen i Sverige bli? Vad händer egentligen när naturen får fler gröna dagar per år? Klimatologen Sverker Hellström berättar i det här avsnittet om hur vi definierar vegetationsperioden, hur den har förändrats och var förändringen är mest tydlig just nu. Han berättar också om både möjligheter och risker med en förändrad vegetationsperiod. Programledare för poddserien Sv...

Kommer vi i framtiden prata om tre årstider istället för fyra? Och har vintern redan börjat försvinna i delar av landet? I det här avsnittet av Sveriges klimathistoria berättar Sverker Hellström om hur årstidernas ankomst har förändrats i takt med ett varmare klimat, och hur det kan komma att se ut framöver. Programledare för poddserien Sveriges klimathistoria är Priya Eklund Hosted on Acast. See...

Visste du att staden New York sjunker samtidigt som havet stiger? Att Bangladesh, ett av världens mest tätbefolkade länder, riskerar att förlora stora landarealer när havet stiger? Att havet stiger snabbare än vad landet höjs på allt fler platser i Sverige? Eller att många lågt liggande öar riskerar att behöva överges? I dagens poddavsnitt gästas vi av Magnus Hieronymus, oceanografisk forskare på...

Blir det några vita jular framöver? Den frågan ger Magnus Joelsson, klimatolog, svar på i det här avsnittet. Han förklarar också hur en vit jul definieras, hur jularna har sett ut historiskt. Han passar även på att berätta om en extra minnesvärd julväderhändelse han fått uppleva! Programledare för poddserien Sveriges klimathistoria är Priya Eklund. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more i...

Vad är skillnaden mellan en klimathändelse och en väderhändelse? Och vilka händelser har satt spår i Sveriges historia? I det här avsnittet tar klimatologen Sverker Hellström med oss på en resa genom tiden där han berättar om olika minnesvärda klimat- och väderrelaterade händelser. Programledare för poddserien Sveriges klimathistoria är Priya Eklund. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more...

Hur mätte man temperaturen förr, hur gör vi idag – och varför är det så viktigt att bevara vår långa observationshistoria? I poddserien Sveriges klimathistoria tittar vi på olika klimatparametrar och hur de har förändrats över tid. I det här avsnittet berättar klimatologen Magnus Joelsson hur Sveriges klimatdata vuxit fram genom sekler av nyfikenhet och noggranna observationer. Programledare för p...

I Sverige har vi systematiskt mätt snödjup sedan början av 1900-talet. Tillsammans med meteorologen Charlotta Eriksson tittar vi på hur parametern snö har förändrats med tiden. Charlotta svarar bland annat på varför detta är en viktig parameter att ha koll på och om vi har en längre eller kortare snösäsong idag än tidigare. Hon svarar även på något som många säkert funderar på – hur kommer skidsäs...

Vad är skillnaden mellan frost och is? Och hur har frost- och isdygn förändrats i Sverige med tiden? Meteorologen Charlotta Eriksson berättar i det här avsnittet om vad som krävs för att frost ska bildas och hur ett förändrat klimat påverkar hur många dygn med frost och is vi har och kan förvänta oss framöver. Programledare för poddserien Sveriges klimathistoria är Priya Eklund. Hosted on Acast. S...

När dygnets lägsta temperatur inte sjunker under 20,0 °C kallas det för ett tropiskt dygn. I det här avsnittet förklarar klimatologen Sverker Hellström, hur ett tropiskt dygn och en tropisk natt definieras, hur tropiska dygn varierar beroende på geografi och hur frekvensen av tropiska dygn förändrats över tid. Programledare för poddserien Sveriges klimathistoria är Priya Eklund. Hosted on Acast. S...

I det här avsnittet tittar vi närmare på parametern nollgenomgångar. Klimatologen Maria Norman förklarar vad en nollgenomgång är, hur antalet nollgenomgångar har förändrats över tid och mellan olika delar av landet. Hon berättar också om vilka konsekvenser det får när nollgenomgångarna blir fler. Programledare för poddserien Sveriges klimathistoria är Priya Eklund. Hosted on Acast. See acast.com/p...

Solinstrålning är energi från solen och den driver bland annat väder och klimat. I det här avsnittet tar vi oss med hjälp av Sandra Andersson och Thomas Carlund en närmare titt på parametern solinstrålning. De berättar också om hur solinstrålning mäts och hur den förändrats över tid. Programledare för poddserien Sveriges klimathistoria är Priya Eklund. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for mo...

Magnus Joelsson är tillbaka i det här avsnittet och den här gången berättar han om parametern nederbörd ur ett historiskt perspektiv. Han svarar bland annat på frågor som vad nederbörd är, om mätmetoden har förändrats och om det regnar mer nu än förr. Programledare för poddserien Sveriges klimathistoria är Priya Eklund. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Varför är det viktigt att mäta vind och blåser det mer nu än förr? I det här avsnittet berättar klimatologen och meteorologen Sverker Hellström om parametern vind ur ett historiskt klimatperspektiv. Vi får också reda på om vindmönstret har förändrats över tid.   Programledare för poddserien Sveriges klimathistoria är Priya Eklund. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad är ozonskiktet och varför är det så viktigt? Hur har ozonskiktet förändrats? Och hur går det egentligen med ozonhålet? Detta är några av de frågor klimatologen Sandra Andersson och meteorologen Tomas Carlund svarar på i det här avsnittet när vi pratar om parametern ozon. Programledare för poddserien Sveriges klimathistoria är Priya Eklund. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more inform...

En klimatindikator används för att beskriva, följa och analysera förändringar i klimatet över tid. SMHIs klimatindikatorer baseras i första hand på långa mätserier från meteorologiska, hydrologiska och oceanografiska mätstationer, men även andra övervakningsmetoder. I det första avsnittet av Sveriges Klimathistoria möter vi klimatologen och meteorologen Magnus Joelsson. Han berättar bland annat om...

SMHI-podden är på plats på en av Europas största vetenskapliga konferenser. Vi pratar om hur klimatet förändras i Europa, om hur AI revolutionerar forskningen, och om nya spännande tekniker för att samla in mer data om vår planet! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.