Mediestudier-podden

Hoten mot demokratin kommer från många håll: utländska påverkansattacker, desinformation, politiska lögner och konspirationer. Inte sällan står journalistiken, ibland enskilda journalister, i fokus för påhoppen.  I detta avsnitt samlar vi några av landets skarpaste röster inom området för att diskutera demokratins utmaningar, det offentliga samtalet och journalistikens motståndskraft i en tid av d...

Masskjutningen på Campus Risbergska i Örebro är det hittills värsta massmordet i Sveriges historia. En omskakande händelse som väcker frågor om etik, ansvar och hur journalistiken, medierna och myndigheterna hanterade denna kris och nyhet. I detta avsnitt diskuterar panelen: - Vad är journalistikens roll under en kris? - Vilka konsekvenser får de publicistiska besluten? - Hur påverkas allmänheten...

I detta seminarium summerar vi medieåret 2025. Nya siffror om antalet redaktioner i landet presenteras och några av landets skarpaste röster diskuterar bland annat: Hur stark är pressen mot yttrandefriheten? Vad händer när mediekritiken politiseras? Hur ser det ut i lågkonjunkturens spår, ökar medieskuggan i kommunerna? Vilka konsekvenser har ägarkoncentrationen fått för innehållet? Efter besparin...

Mediernas bevakning påverkar hur människor röstar på valdagen. Frågan är hur nyhetsrapporteringen förändrats under de sju svenska EU-valen. I podden diskuterar panelen: Vilka frågor får störst utrymme i nyhetsrapportering? Vad händer när vissa ämnen hamnar i skymundan och politiska skandaler får större plats? Hur väl har nyhetsredaktionerna lyckats belysa och granska EU:s roll som ekonomisk union?...

Medier med nyhetsjournalistik har för första gången mindre än 10 procent av den totala annonskakan. Medan branschen totalt tappat nästan tre fjärdedelar av sina annonsintäkter är vinnarna på marknaden globala plattformar och streamingtjänster som på bekostnad av lokala och nationella medier, fortsätter att växa. Ödesfrågan är hur nyhetsjournalistiken ska hitta nya modeller för att nå publiken - oc...

Utan journalister blir det offentliga samtalet tystare, granskningar av makten och skildringar av medborgarnas verklighet färre. Därför behövs en debatt om hur yrkesvillkoren påverkar journalistikens innehåll. I podden uppmärksammas journalisters egna berättelser, drivkrafter och perspektiv. Ytterst handlar det om varför någon väljer att bli journalist när arbetsvillkoren är så utmanande och arbet...

Mediestudiers innehållsanalys sträcker sig över åren 2007–2022 och har studerat innehållet i 26 regionala och nationella medier. Under detta seminarium lanseras den tredje och avslutande rapporten med ett samtal mellan forskare och journalister. Digitaliseringen utmanar och förändrar hela mediemarknaden. Men vad har egentligen hänt med journalistikens innehåll? Hur har sprängningar, dödsskjutninga...

Under seminariet lanserades Mediestudiers årsbok 2024. Ett år där nyhetsjournalistiken pressats hårt av sparpaket, kräftgången på annonsmarknaden och konkurrensen från globala techjättar. Det förändrar affärsmodellerna och kan skapa nya samarbeten. Samtidigt växer desinformations- och påverkanskampanjerna mot redaktionella medier. * Hur ska medierna säkerställa att det som publiceras är sant. * Vi...

Svenska medier för en ojämn kamp för att hitta finansiering när annonsintäkterna i allt större utsträckning hamnar hos globala jättar som Google och Facebook. Dessa plattformar dominerar den digitala annonsmarknaden, vilket slår hårt mot traditionella och lokala mediers överlevnad. Det ökar risken för att den lokala journalistiken urholkas och att antalet oberoende nyhetskällor minskar. * Hur påve...

Det medieetiska systemet är i ständig förhandling för att tjäna samhället. Vad är skillnaden mellan juridik och självreglering? Men är de som fått rätt hos Medieombudsmannen nöjda eller missnöjda? Och hur säkerställs redaktionens moraliska kompetens? I rapporten finns bland annat en studie av nio uppmärksammade nyhetsfall i svenska medier. I fokus står inte bara namnpublicering, som oftast är det...

Med utgångspunkt i den tredje och avslutande delen i rapportserien "Valet 2022", Politik och lokala medier , diskuteras hur mindre, lokala tidningar hanterar balansen mellan riks-, region- och lokalpolitik. Hur hanterar medierna bevakningen av lokala valfrågor? Finns det skillnader mellan valrapportering på tidningarnas sajter, jämfört med i papperstidningarna? Hur hade medierapportering...

Hur klarar egentligen medierna att rapportera om komplicerade politiska energibeslut? Det är kärnfrågan för den rapport som Institutet för mediestudier presenterade under ett webbsänt seminarium den 7 maj 2024. Utgångspunkten i granskningen är de fem energipolitiska regeringsbeslut mellan 2003 och 2020 som i höstas fick svidande kritik av Riksrevisionen. Motiveringen var att besluten var dåligt un...

Vid utgången av ett ekonomiskt stentufft år, där hårda sparpaket inom såväl public service som kommersiella medier har stått som spön i backen, och där vi dessutom sett det kraftigaste tappet på annonssidan sedan finanskrisen 2009, presenterar Institutet för mediestudier vår årsbok för 2023. Det är nionde året i rad som Mediestudier tar tempen på tillståndet för journalistiken – ur flera olika inf...

Bengt Johansson och Jesper Strömbäck , båda professorer i journalistik vid JMG Göteborgs universitet, diskuterar utvecklingen av Medievalsundersökningen som påbörjades 1979 och hur den har förändrats med i och med övergången från traditionella medier till en ökad närvaro online. Undersökningen syftar till att jämföra mediebevakningen online respektive offline av valrörelsen för att förstå om det f...

Spelar det någon roll för läsaren, lyssnaren och tittaren var journalisten, som skriver och fyller nyhetsmedierna med innehåll, själv bor? Kan skillnader i rapportering förklaras av vad som möter journalisterna på förstukvisten? Mer än varannan svensk journalist bor i Stockholm och allra helst på Södermalm, där det i snitt är 40 meter mellan varje journalist. Trots det bor fler journalister idag u...

Institutet för mediestudier presenterar siffrorna för reklamintäkterna hos svenska medier med nyhetsjournalistik. En årlig rapport som görs av IRM, Institutet för reklam- och mediestatistik, på uppdrag av Institutet för mediestudier. Seminariet som handlar om mer än bara ekonomi, utan också om vilken kommunikation annonsörerna egentligen vill ha med konsumenterna. Vilken roll spelar inflationen oc...

I Institutet för mediestudiers nya rapport, Politiken, medierna och nyhetsagendan, analyseras nyhetsbevakningen av valrörelsen. Rapporten är en återkommande, kvantitativ undersökning av journalistiken under valrörelser och inleddes redan efter valet 1979. Har medierna överlämnat åt politiken att kontrollera vilka ämnen som ska hamna i strålkastarljuset? Granskade medierna de utfästelser som gjorde...

Att rapportera från krigs- och konfliktområden är en stor utmaning för journalister. Förutom konkreta svårigheter att bekräfta uppgifter och få tag på intervjupersoner så finns alltid en risk för informationspåverkan. Inför årsdagen för Rysslands storskaliga invasion av Ukraina återvänder medieforskarna Gunnar Nygren , professor i journalistik, och Andreas Widholm , docent i journalistik , ti...

Debatten om svenska mediers bevakning av EU är extra angelägen när Sverige under första halvåret 2023 planerar och leder arbetet i ministerrådet. Det pågår ett krig i Europa och klimatmålen är hotade. Färre svenska korrespondenter i Bryssel – hur märks det? Vilka nyheter möter väljarna inför EU-valen? När blir EU en inrikespolitisk fråga? Välkommen till ett seminarium som debatterar vilken bild sv...

På Institutet för mediestudiers årsboksseminarium tar vi tempen på några centrala områden för den svenska journalistiken: Hur många kommuner saknar en lokalredaktion? Ökar eller minskar ägarkoncentrationen i Mediesverige? Historisk återhämtning för reklamintäkterna till journalistik, men håller den i sig? Ett förändrat medielandskap, men vem betalar för journalistiken? Förslaget till nytt mediestö...

Den 27 oktober presenterade Institutet för mediestudier rapporten Källkritik & krig – propaganda, desinformation och lögner, en granskning av svenska mediers krigsrapportering från Ukraina. Några saker sticker ut: • Det är ovanligt att redaktionerna verifierar den egna rapporteringen. • Faktakollen överlåts till utländska nyhetsbyråer och medier. • En helt övervägande del av krigsrapporteringe...

Hur går återhämtningen för annonsförsäljningen i nyhetsmedierna efter pandemin? Vem är vinnare och förlorare? Och hur ser prognosen ut framöver? Svaren finns i den senaste upplagan av reklamintäkterna hos svenska medier med nyhetsjournalistik. En årlig rapport som görs av IRM, Institutet för reklam- och mediestatistik, på uppdrag av Institutet för mediestudier. Varmt välkommen! Medverkande: M...

Valrörelsen 2022 utspelar sig i skuggan av kriget i Ukraina, en skenande inflation och rekordmånga dödsskjutningar i Sverige. Men vilka frågor uppmärksammar medierna? Och tar väljarna del av samma information oavsett vilka medier de tar del av? Eller ökar klyftorna mellan vad medierna bevakar och de frågor som engagerar väljarna? Välkommen till ett seminarium som debatterar vad, hur och vilka som...

Det finns massor av forskning om public service, både här i Sverige och internationellt. Frågan är hur den kunskap som forskningen genererar tas tillvara av politiker, debattörer och journalister? Välkommen till ett samtal mellan några av landets ledande medieforskare kring public service roll i en digital värld, publikens förtroende och konkurrensen gentemot andra mediebolag. Under seminariet lan...

Banden mellan elitidrotten, diktaturer och oligarker är allt annat än oproblematiska – framför allt i fotbollen. Kanske har sportjournalistiken allt för länge blundat för att det faktiskt spelar roll vilka länder som arrangerar de stora mästerskapen eller varifrån pengarna kommer som miljardärerna betalar med när de köper europeiska klubblag. Både mästerskap och fotbollslag kan användas för att ri...