KRIMINALSAMTAL

Politiker uttalar sig nästan dagligen om kriminalpolitik – men vad händer när det är två straffrättsforskare som ställer frågorna?  Under juli sänder Kriminalsamtal en valspecial där vi samtalar med riksdagspartiernas rättspolitiska talespersoner om trygghet, upprättelse, straffskärpningar, brottsförebyggande arbete, rättvisa och mycket mycket mer. Resultatet är åtta lite annorlunda samtal om krim...

Politiker uttalar sig nästan dagligen om kriminalpolitik – men vad händer när det är två straffrättsforskare som ställer frågorna?  Under juli sänder Kriminalsamtal en valspecial där vi samtalar med riksdagspartiernas rättspolitiska talespersoner om trygghet, upprättelse, straffskärpningar, brottsförebyggande arbete, rättvisa och mycket mycket mer. Resultatet är åtta lite annorlunda samtal om krim...

I detta avsnitt samtalar vi om Miljöpartiets kriminalpolitik med Ulrika Westerlund , rättspolitisk talesperson för Miljöpartiet och ledamot i riksdagens justitieutskott.  Avsnittet spelades in i Lund den 17 april 2026 och är en del av vår valspecial som publiceras under juli månad. I övriga avsnitt medverkar Martin Melin (L), Torsten Elofsson (KD), Ulrika Liljeberg (C), Gudrun Nordborg (V), Gunnar...

I detta avsnitt samtalar vi om Liberalernas kriminalpolitik med Martin Melin , rättspolitisk talesperson för Liberalerna och ledamot i riksdagens justitieutskott. Avsnittet spelades in i Lund den 11 maj 2026 och är en del av vår valspecial som publiceras under juli månad. I övriga avsnitt medverkar Ulrika Westerlund (MP), Torsten Elofsson (KD), Ulrika Liljeberg (C), Gudrun Nordborg (V), Gunnar Str...

Att bara orsaka skada kan aldrig i sig utgöra brott. Det beror på att straff förutsätter skuld - närmare bestämt antingen uppsåt eller oaktsamhet. I detta avsnitt pratar vi om vad skuld innebär i praktiken och vilka svårigheter som kan uppstå i enskilda fall. Om en bilist kör på och dödar en fotgängare – hur ska domstolen egentligen avgöra om det som inträffat är ett oaktsamhetsbrott, en ren olyck...

Brott och straff är idag en av de viktigaste valfrågorna för många väljare. Under de senaste mandatperioderna har stora förändringar av straffsystemet genomförts och regeringspartierna pratar om ett paradigmskifte i kriminalpolitiken. Vad är det egentligen som förändras? Vilket är det gamla paradigmet som nu ska bytas ut? Var brottsbalken en kompromisslösning som i själva verket gjorde alla missnö...

Att bli utsatt för brott kan förstås göra människor riktigt arga – vad händer om vi i stället för att ringa polisen agerar själva? Ibland blir man kanske tvungen att ingripa själv – vad får man göra i självförsvar eller i en nödsituation utan att riskera att bli straffad? Vi pratar om envarsgripanden, lynchningar, klimatnöd, civil olydnad, Dumpens pedofiljakt och om vad som egentligen är poängen m...

I detta avsnitt svarar vi på frågor: Är det omoraliskt att begå brott? Är livstidsstraff verkligen på livstid? Vad tänker vi om utvisning? Vilka lagar vill vi ändra? Vilka brott påverkar oss mest? Hur mycket bryr sig lagen om känslor? Borde inte straffen vara högre? Är straff effektivt? Vill människor vara laglydiga? Kan alla bli mördare? Och varför startade vi egentligen den här podden?   Tack ti...

Måste vi låta läkaren på vårdcentralen undersöka och känna på vår kropp? Är det inte grovt våld att skära upp och operera en annan människa? Och vad händer om vården inte botar utan i stället leder till mer skada? Varje år drabbas cirka 100 000 patienter i Sverige av skador som hade kunnat undvikas. Det kan handla om resursbrist, överbeläggning eller vårdpersonalens misstag i arbetet. I över 1000...

När det sker så kallade vansinnesdåd – plötsliga och oprovocerade våldsdåd på offentliga platser – väcker det alltid stor oro och rädsla. I många av dessa fall visar det sig att gärningspersonen lider av psykisk ohälsa, och både medierapporteringen och den allmänna debatten riskerar att förstärka stigmatiserande fördomar om att psykisk sjukdom gör människor farliga. Men finns det egentligen något...

När det sker så kallade vansinnesdåd – plötsliga och oprovocerade våldsdåd på offentliga platser – väcker det alltid stor oro och rädsla. I många av dessa fall visar det sig att gärningspersonen lider av psykisk ohälsa, och både medierapporteringen och den allmänna debatten riskerar att förstärka stigmatiserande fördomar om att psykisk sjukdom gör människor farliga. Men finns det egentligen något...

Återfallsförbrytare som friges och direkt begår nya våldsbrott eller sexualbrott väcker frågor om i vilken utsträckning straffsystemet kan och bör ingripa mot enskilda i förebyggande syfte. Just nu förbereds införandet av den nya påföljden "Säkerhetsförvaring" - ett tidsobestämt frihetsberövande för särskilt farliga återfallsförbrytare. Men, kan vi verkligen låsa in människor för brott de ännu int...

Fängelsestraffet är på många sätt sinnebilden för bestraffning: att bli inlåst och leva i en fängelsecell. I detta avsnitt samtalar vi om att fängelset kan betyda många saker. Det kan vara själva byggnaden; det kan vara ofriheten som den dömde utsätts för; det kan vara förhoppningar om vad som ska hända under tiden som någon sitter i fängelse. Vi funderar över om fängelset är mitt i samhället elle...

Både den svenska grundlagen och internationella överenskommelser om mänskliga rättigheter förbjuder dödsstraff, kroppsstraff, tortyr och annan omänsklig eller förnedrande bestraffning. Samtidigt innebär alla straff någon form av begränsning av rättigheter. Hur fungerar egentligen mänskliga rättigheter? Var kommer de ifrån, varför finns de och vad händer om vi bryter mot dem? Kan straff verkligen b...

I förra avsnittet pratade vi om straffrättens bild av människan. I detta avsnitt undersöker vi om straffrätten också har en viss bild av hur verkligheten ser ut och om det kan påverka straffrättens förmåga att lösa problem och skipa rättvisa. Straffrätten är ganska bra på att hantera enstaka handlingar, men hur är det med mer komplexa händelseförlopp? Vad händer när vi försöker använda straffrätt...

I lagar och domar framträder en bild av människan som   en enskild och självständig individ s om styr sina handlingar och förstår verkligheten och sitt eget handlande   på ett rationellt sätt. Men är vi verkligen så rationella och fria som straffrätten tror? Och om straffrättens bild av människan inte stämmer så bra med hur vi verkligen fungerar , blir det då orättvist att straffa eller finns det...

Idag är b rottsoffret en huvudperson i kriminalpolitiken och syftet med många kriminalpolitiska förslag sägs vara mer rättvisa för brottsoffer.   Samtidigt är brottsoffret på många sätt fortfarande en bifigur under en rättegång . Vad är egentligen viktigt för den som blir utsatt för brott o ch hur kan brottsoffers intressen uppmärksammas och tillgodoses på bästa sätt? Står brottsoffers och gärning...

Runt om i världen och långt tillbaka i historien har det funnit särskilda regler för barn och unga som begår brott. Idén är att barn inte har en lika utvecklad ansvarsförmåga som vuxna och är mer känsliga för straff, att straffa barn lika hårt som vuxna blir därmed både orättvist och kan få negativa konsekvenser för ungas utveckling och anpassning i samhället. Vad är grunden för denna idé, och gäl...

Straffrätten växer. De senaste decennierna visar en tydlig trend med mer kriminalisering och hårdare straff - fler personer straffas och med mer ingripande påföljder. Denna repressiva kriminalpolitik motiveras av att brottsligheten ökar, eller att den åtminstone har blivit allvarligare och utgör ett större hot mot tryggheten i samhället. Är fler och hårdare straff verkligen ett effektivt sätt att...