Klimatekot

Trots krig, energikris och mörka klimatprognoser fortsätter den gröna omställningen, och i norra Sverige går det fort. I säsongens sista, helt oplanerade avsnitt möter du Eduardo Pettersson, energi- och klimatrådgivare på Umeå kommun, som tillsammans med Elin Leyonberg summerar vårens käftsmällar och ljusglimtar: från hormuzkrisen och vårt globala oljeberoende till EU:s nya effektiviseringsinitiat...

Vårt ekonomiska system är byggt för evig tillväxt på en ändlig planet, vilket gör kollapsen mer eller mindre inbyggd i systemet. I detta avsnitt möter du Tove Blomgren, Creative Director på framtidslabbet Sally hos EY Doberman. Framtidslabbet har tagit sig an utmaningen att helt omformulera vad vår ekonomi ska handla om. Istället för tillväxt ligger fokus på livskvalitet, rättvisa och fungerande e...

Vi lever i en tid där nästan allt förväntas fortsätta växa - ekonomin, städerna, karriärerna och våra att göra listor. Samtidigt lever vi redan nu över planetens gränser, och medan vissa sätter sitt hopp till grön tillväxt och fortsatt expansion, börjar allt fler känna att det här inte håller. En del går så långt som att fråga sig om vår nuvarande civilisation i själva verket är på väg mot en koll...

Kata Nylén är en av psykologerna bakom nätverket Klimatpsykologerna. I höst släpper hon sin nya bok om psykologisk resiliens. Hur gör man för att förbereda sig på de kriser som väntar och hur hanterar man de kriser vi befinner oss i? Vi pratar om nyckeln till förändring, ungas minskade klimatengagemang och om att öka det kollektiva engagemanget. Keywords klimatångest, beteendeförändring, psykologi...

Generationer före oss lärde sig naturen genom vardagen - att bedöma isar, hitta vatten, göra upp eld och laga mat utan el. Idag har mycket av kunskapen ersatts av väderappar, vandringsleder och kommunala hemsidor. I det här avsnittet pratar vi med utomhuspedagogen Agneta Fries från Naturskolan i Umeå om varför naturfärdigheter är en del av Sveriges civila krisberedskap, hur friluftsliv kan stärka...

Intresset för solceller har dalat, samtidigt som det finns stora ekonomiska och klimatmässiga vinster med att investera i dem. 2030 kommer dessutom nya regler som säger att i stort sett alla nya byggnader ska ha solceller på taket. Och numer finns stora vinster att hämta med smart batterilagring, möjligheter till ö-drift vid strömavbrott och effektiva sätt att minska effekttoppar. Dagens gäst är r...

Odlingssäsongen är på gång, men vad är bäst att odla för att slå ett slag för ökad hemberedskap? Susanne Hjort är permakulturdesigner och håller just nu utbildning kring beredskapsodling. I det här avsnittet ger hon sina bästa tips och tricks för att planera sina odlingsplatser, lära känna sin matjord och hur man gör för att ta frö från sina egna plantor - en ofta bortglömd del, men ack så viktig...

Beredskap handlar om så mycket mer än att ha varma filtar och att lagra konserver. Värden står inför flera parallella kriser och de riskerar att förstärka varandra. Hur bygger vi egentligen ett samhälle som tål smällarna? I säsongens första Klimatekot gästas vi av säkerhetsexperten Patrik Oksanen. Vi pratar om de dolda kopplingarna mellan ekologisk och biologisk kollaps, klimatkris och säkerhetspo...

Jon Moen är professor vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet. Han har länge intresserat sig för det hållbara samhället och hur det kan se ut. I det här avsnittet hjälper han oss att knyta ihop säsongens framtidsspaningar. Kan vi människor hantera flera kriser samtidigt? Vad händer när vi passerar tipping points, kan tekniken rädda oss och hur känns det att vara...

Hur ser framtidens stad ut och vad krävs för att den ska ge minsta möjliga avtryck på naturen? I det här avsnittet gästas vi av arkitekten och forskaren Cornelia Redeker från Arkitekthögskolan i Umeå. Under årens lopp har hon studerat allt från översvämningar i Nederländerna, vattenbrist i Kairo till hur byggnader och platser kan utformas för att jobba med naturen istället för mot den.

Demokratin är på tillbaka gång i världen och samtidigt har klimatkrisen seglat upp och blivit en ödesfråga för vår framtid. Hur hänger egentligen klimat och demokrati ihop och kan ett demokratiskt samhälle lösa klimatkrisen? Daniel Lindvall är författare och demokratiforskare vid Uppsala universitet och han forskar bland annat om vilka mekanismer som hotar respektive förstärker demokratier, och hu...

Hur ser framtidens resvanor ut och vilka insatser krävs för att klimatsäkra vår infrastruktur? I det här avsnittet av Klimatekot djupdyker vi i transportsektorns utmaningar – en sektor som står för en tredjedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Trots snabb elektrifiering återstår fortfarande mycket arbete för att nå nollutsläpp, och de senaste årens extremväder har visat på sårbarheten i den sv...

Hur ser våra matvanor ut idag och hur har de förändrats över tid? Vilka trender formar framtidens matval? Och framför allt, hur måste vi förändra våra sätt attproducera och äta mat för att nå klimatmålen och leva inom planetens gränser? Gäst är Elin Röös, forskare vid SLU i Uppsala och expert på mat och livsmedelsproduktion. Tillsammans ska vi blicka framåt och föreställa oss hur en hållbar livsme...

Framtidsforskaren Pontus Strimling gästar Klimatekot för att prata om hur AI kan förändra våra liv och vårt samhälle. Vi frågar oss om det verkligen är rimligt att AI ska lösa Klimatkrisen, om energin kommer att räcka, om det blir fler eller färre åsiktskorridorer och filterbubblar och vad krävs för att AI-tekniken ska utvecklas till något som gynnar oss i framtiden. Gäst : Pontus Strimling, forsk...

I säsongens första avsnitt av  Klimatekot  möter Elin Leyonberg forskaren Elin Nilsson för ett öppet samtal om svensk konsumtion – varför vi säger att hållbarhet är viktigt, men ändå väljer vi oftast det billigaste alternativet? Det blir en djupdykning i konsumtionsvanor, vanans makt, varför prislappen oftast styr våra val, och hur konkurrensen från aktörer som Temu och Shein påverkar både miljön...

Elnäten är hårt belastade och värre väntas det bli. Särskilt under vissa av dygnets timmar, då många använder mycket el samtidigt. Från och med 1 januari 2027 kommer du att få betala en extra avgift om du använder mycket el just då, en så kallad effekttaxa. Det här har väckt stor oro, starka reaktioner och en diskussion om att effekttarifferna riskerar att slå helt fel. I det här avsnittet reder v...

När är något egentligen tillräckligt? Det funderar vi kring i det här poddavsnittet där forskaren Maria Håkansson på RISE har undersökt vad vi anser som just tillräckligt. I projektet Nog?! har hon undersökt energitillräcklighet, både kopplat till den egna energianvändingen, men också i förhållande till allt annat vi konsumerar och nyttjar. Kan vi människor få nog och bli nöjda? Går det att hitta...

Mossa är grunden till all annan växtlighet. Den är fenomenal på att bilda koldioxid och hjälper annan växtlighet att få fäste i ett område. Nu har Umeåforskaren och entreprenören Daniel Pacurar utveklat en moss-smoothie som sprayas på marken för att återställa växtlighet i skadade ekosystem, så som efter gruvbrytning, ökenutbredning eller skogsbränder. Här är allt du inte visste om mossa!

Umeå Eco Industrial Park ska bli ett eget litet ekosystem. Genom cirkulära lösningar ska avfallet från en verksamhet användas som råvara i en annan verksamhet på området. På så vis skapas det som kallas för industriell symbios. Bland annat ska koldioxid samlas in och återanvändas, förorenad jord kan bli planteringsjord och en stor modern sorteringsanläggning för bland annat plast och textilier ska...

Att starta en energigemenskap med grannarna kan vara ett smart och ekonomiskt sätt att dela på egenproducerad el. Det behöver varken bli speciellt dyrt eller krångligt, men självklart beror det på vilken lösning du väljer. Energigemenskaper kan också visa sig bli viktiga inslag i både den civila beredskapen, men också i den offentliga. I det här avsnittet reder vi ut vad som klassas som en energig...

Han var techentreprenören som oväntat sa upp sig som VD på Booli, för att ägna sig helhjärtat åt klimatfrågan. Idag har Kalle Nilvér inte bara ställt om sitt eget liv, utan även hjälpt tusentals företag i deras omställningsresa. Vi pratar om det avgörande ögonblicket när han på riktigt förstod att klimatkrisen redan är ett faktum, om vem som bör göra vad i omställningsarbetet, om low effort och hi...

För första gången i Sverige har ett område med 150 stugor och hem fått besked att det blir för dyrt att klimatsäkra området och istället ska samtliga fastigheter rivas. I världen beräknas det totala fastighetsvärdet sjunka med 25 triljoner dollar på grund av framtida klimatkatastrofer. Det är hög tid att klimatsäkra både hem och samhälle. Viktoria Vingmarker jobbar som klimatanpassningsstrateg och...

Genom att förändra vårt förhållningssätt till andra människor, djur och miljö kan vi skapa ett gott liv och ändå leva inom de planetära gränserna. Men då måste vi kanske hitta andra värden i livet än de vi har idag. Linda Lundmark är forskare i kulturgeografi vid Umeå universitet och har forskat kring nedväxt i över 20 år. I det här avsnittet funderar vi kring vad nedväxt kan betyda, att tillväxt...

22 procent av Sveriges CO2 utsläpp kommer från bygg- och fastighetssektorn. Men genom ett mer cirkulärt tänkande inom byggindustrin kan både klimatpåverkan och resursanvändningen minska. I det här avsnittet besöker vi nyöppnade Byggåterbruket i Umeå. Hit kan byggföretag leverera material som annars skulle ha kastats, sedan kan privatpersoner köpa virke, dörrar, lister och så vidare till en bråkdel...

Häng med på en livedemonstration hemma hos programledare Elin när hon får sitt hus uppmätt med hjälp av energi- och klimatrådgivningens energiväska. Hur vet du om luftfuktigheten är rätt för både hälsa och hus? Läcker det värme från fönstren eller har isoleringen ramlat ner i väggarna och skapat stora hål? Genom att mäta upp ditt hus, din lägenhet eller ditt fritidsboende kan du snabbt få en tydli...