Institutet för framtidsstudier

Svenskarnas attityder till migration har förändrats tydligt sedan 2010-talets mitt – men bilden är mer nyanserad än den politiska retoriken ofta ger intryck av. Det var en av huvudpoängerna när Göran Holmqvist presenterade sin rapport om migrationsopinionen. Rapporten beskriver hur svenskarnas attityder till migration har utvecklats sedan ungefär 2012, med särskilt fokus på två möjliga påverkansfa...

Den exponentiella tillväxten av AI-genererade bilder och filmklipp har, tillsammans med de traditionella mediernas hårdnande kamp om utrymme i sociala medier, skapat en offentlighet som får allt svårare att verifiera bilders och händelsers ursprung i det som hittills kallats verkligheten. Antalet ”fotografier” som cirkulerar på internet fördubblas varje år, varje dygn genereras miljoner nya bilder...

FNs klimatpanel säger nu rakt ut att för att ens ha en chans att hålla oss under två grader måste vi inte bara sluta släppa ut utan också aktivt suga tillbaka koldioxid ur luften i gigantiska mängder. Många miljarder ton per år. De klimatåtgärder som ska lösa detta är BECCS (bioenergi plus koldioxidlagring) och DACCS (direkt infångning från luften). Men trots många år av hype, hopp och pilotprojek...

Den första oktober i år sa riksdagen ja till förslaget att göra det svårare att ändra i grundlagen. Ett av syftena är att försvåra ändringar som hotar eller avskaffar demokratin. Det aktuella förslaget går ut på att det inte längre ska räcka med enkel majoritet utan krävas två tredjedels majoritet i en andra riksdagsomröstning, efter ett mellanliggande val, för att få igenom en grundlagsändring. D...

Vad vet den demografiska forskningen om det sjunkande barnafödandet vi ser i Sverige likväl som i stora delar av världen? I det här seminariet presenterar forskare inom demografi vad de vet hittills. Till exempel att det inte verkar bero på att färre bildar sammanboende par. Parbildningen ligger ungefär på samma nivåer, men fler par förblir utan barn. Nedgången sker också brett, i alla klasser och...

Batterierna och behoven - finns metallerna som ska rädda världen. Om omställningen till en global elproduktion till förnybar el ska kunna ske i närheten av i tid för att klara uppställda klimatmål behövs snabbt stora mängder material, däribland metaller - en del sällsynta - för tillverkning av teknologin som ska ta oss mot netto noll: batterier, solceller, vindkraftverk. Men finns de? Och om fyndi...

I takt med att barnafödandet sjunker i världen förblir fler och fler barnlösa. Särskilt män. Siffror från Finland visar att andelen män som förblir barnlösa har ökat från 19 procent 1990 till 29 procent idag. Barnlösheten är heller inte jämt spridd. De med lägst utbildning och lägst inkomster är i mycket högre utsträckning barnlösa än de med högre inkomster och utbildning. En extrem illustration ä...

I dag har både Sverige och EU en restriktivare migrationspolitik än tidigare. De politiska partierna har närmat sig varandra, även om det skett med olika ingångar. Kan och bör Sverige ta emot fler migranter och asylsökande? Finns det arbete och bostad till fler? Hur motverkar samhället den redan stora segregationen? Och hur ska Sverige klara sin välfärd med en krympande befolkning? Arrangörer : AB...

Efter den första flyktingvågen 2015 förändrades Sveriges flyktingpolitik radikalt. Det fanns många människor som sökte asyl i Sverige, varav en stor andel var ensamkommande unga män. Vissa kommuner hade redan en lång erfarenhet av att ta emot asylsökande med andra mindre. Vad hände med flyktingar som kom till Sverige? Hur gick det med integrationen och vilka utmaningar stod kommunerna inför? Hur f...

10 år har gått sedan flyktingkrisen och mycket har förändrats sedan dess. Från att ”Mitt Europa bygger inte murar, vi hjälps åt” som dåvarande statsminister Stefan Löfven sade i ett uppmärksammat tal 2015, till att regeringen införde mycket restriktiva lagar för att förhindra asylsökande att komma in i landet. Vad var det som hände? Hur agerade cilvilsamhället? Vad gjorde regeringen, statliga mynd...

Allt fler offentliga beslut fattas av algoritmer. Automatiserade processer kan numera till exempel avgöra vilken skola dina barn hamnar i, vad du ska få för vård och om du har rätt till bidrag eller inte. I antologin AI och makten över besluten ges en rad exempel på vad som händer när vi överlämnar besluten åt en AI. Vilken kvalitet håller besluten? Och hur agerar de organisationer som använder te...

Överkalix hör till de norrländska tätorter som upplevt en brant avfolkning sedan mitten av förra seklet. I takt med att skogsindustrin automatiserades och den lokala servicen urholkades flyttade de flesta av bygdens invånare därifrån. Fyrtio år senare kommer en av dem tillbaka. I boken Retur Överkalix berättar sociologen Stefan Svallfors om uppväxtorten han lämnade, det röda fäste där Sverigedemok...

När vänsterpartiets tidigare kommunikationschef värvades till pr-byrån Kreab – känd för sitt påverkansarbete för privatiseringar av välfärden – var hon bara en i en allt längre rad politiker som nu säljer strategisk kompetens till företag som vill påverka med pengar. Hur stor är Public Affairs-sektorn i Sverige idag och hur har den vuxit fram över tid? Vad säger ny forskning om dem som arbetar på...

Den nya rapporten "Insatser, åtgärder och metoder för att förebygga brottslighet kopplad till kriminella nätverk – Evidens, behov och förmåga" sammanfattar nationell och internationell forskning om insatser mot brottslighet kopplad till kriminella nätverk och redogör för vilka typer av åtgärder som har visat upp goda resultat. Den identifierar också centrala kunskapsluckor när det gäller...

I en nära framtid kan tillgång på arbetskraft bli en stor utmaning för svensk industri och välfärd. Enligt SCBs senaste arbetsmarknadsprognos kommer Sverige redan 2035 ha stor brist på människor med gymnasial yrkesutbildning. Många regioner väntas lida brist på sköterskor, lärare och ingenjörer. Västvärldens befolkningar åldras, födelsetalen slår nya bottenrekord och invandringen stramas åt. Enlig...

Efter Donald Trumps återkomst till Vita huset kommer utspelen på löpande band som chockar den gamla politiska ordningen. Om någon fortfarande trodde att historien tog slut 1989 i meningen att den liberala demokratin slutgiltigt hade segrat, lär de inte göra det längre. Mer än tre decennier efter kalla krigets slut är demokratin globalt sett på retur. Löftet om en ständigt tilltagande demokratiseri...

Med klimatkrisen gjorde ”framtiden” comeback i både politiskt och ekonomiskt språk. Å ena sidan är framtiden en förutsättning för att inte allt ska bli meningslöst. Å den andra är ”framtiden” det postindustriella samhällets viktigaste begrepp och imaginära resurs – en projektionsyta för att få människor att anamma idéer, varor, politik, vetenskap, ekonomi, arbete eller boende. Men vilka framtidsbi...

Efter pandemisk nedstängning, ökad inflation och begränsade skattemedel står kulturen inför ett möjligt paradigmskifte. Nuvarande regering har sänkt skatten för att konsumtionen av kulturen ska öka och söker nu nya privata finansiärer. Men kulturbranschen står inför en rad olika utmaningar i framtiden. Det handlar inte bara om finansieringen, utan också om hur återväxten av ett brett konstnärligt...

Kulturpolitiska samtal del 2 av 3. Debatten om privat finansiering av kulturen har återigen fått fart genom regeringens kulturpolitiska prioriteringar. Diskussionen om privat finansiering mellan olika politiska företrädare sträcker sig långt tillbaka i tiden. Samtidigt saknar Sverige den stiftelsetradition som finns i till exempel Finland och Danmark och som utgör en betydligt större del av den sa...

Trots att konstnärlig forskning funnits på högskolor i Sverige sedan många år tillbaka så är det fortfarande ett omtvistat fält. Är konstnärlig forskning en ny spännande forskningsgren med kraft att utmana gamla föreställningar om vad kunskap är? Eller är den fejk och endast ett sätt för konstnärer att få en egen finansiering? Starka känslor har vädrats i debatten under denna vinter. I bland annat...