Inlästa texter

Kritik mot provocerande konst och krav på censur kan numera komma från konsthögskolorna själva. Lars Vilks gör en analys av hur konstvärlden hamnade här.

Kraven på att dagens Sverige ska be om ursäkt för sin inblandning i den transatlantiska slavhandeln är orimliga, menar Per Brinkemo och Johan Lundberg.

I kölvattnet på metoo-rörelsen frågar journalisten Ulrika Nandra: Kan dagens pojkar vänta sig ett långt liv av att be om ursäkt för sitt kön?

Vad bedriver de muslimska studieförbunden för undervisning? Läs var forskarna hittat.

Stora summor skattemedel går till islamistiska organisationer, skriver forskarna Aje Carlbom, Magnus Ranstorp och Peder Hyllengren.

Under våren 2020 har SD:s inlägg på Facebook varit lika populära som de andra sju partiernas inlägg tillsammans, skriver Jonathan Lundberg och berättar näthögerns historia.

Vad vi bevittnar är en uppmjukning av staten. Regeringen överlämnar ansvaret till en myndighet som helt saknar exekutiv kapacitet, skriver Tommy Möller.

Intrycket är att regeringen har abdikerat från sitt ansvar under coronakrisen, skriver Inga-Britt Ahlenius.

Ett samhälle som är reglerat för att uppnå ett mål snarare än ett gott liv är lätt att skapa. Men för att upprätthållas krävs tyranni, skriver Lena Andersson.

Plattformarnas problem är att de vill ha publicistisk kontroll över innehållet men inte juridiskt ansvar för publicerat material, skriver Jonathan Lundqvist.

Det är något som inte fungerar med ansvarsutkrävandet i Sverige. I grunden löper problemet genom hela samhället: En rädsla för att agera med auktoritet.

Kvartals Henrik Höjer resonerar kring moderskapet i sin söndagskrönika.

5G, Bill Gates, rödpillrad. Jenny Strindlöv ser hur högerextremister och hippies delar samma konspirationsteorier om corona.

I Tyskland är det ingen nyhet om en kändis betalar för sex och funktionshindrade får sexuella assistenter. Oscar Swartz skriver om en avvikande svensk sexualpolitik.

Vi har vant oss vid  ett ”hyfsat stabilt” slappt språkbruk om pandemin från Folkhälsomyndighetens företrädare. Det oprecisa språket är ett problem menar filosofiprofessorn Per Bauhn.

Hur hamnade den kända asylaktivistens resehandlingar i händerna på en helt annan person i Turkiet? Polisen varnar nu för ett ökande missbruk av svenska uppehållstillståndskort.

Alltfler i Sveriges elit lever på ord. Kanske är det därför tron på ordens makt tycks så stor. Men utan handling står sig orden slätt.

Journalisten Nuri Kino skriver om varför utrikesfödda och deras barn är överrepresenterade bland de som har dött i covid-19.

Det svenska undantaget i coronahantering förklaras av filosofiprofessorerna Erik Angner och Gustaf Arrhenius.

Den svenska strategin i coronakrisen bygger delvis på uppfattningen om en unik svenskhet. Men det finns data som visar något annat, skriver Tomislav Dulić vid Uppsala universitet.

HBO-serien om Phyllis Schlafly missar poängen. Hon besegrade etablissemanget genom att bemästra trollande som politisk metod.

Efter Girjasdomen om jakt och fisk i fjällen skriver Carl-Axel Fall att jägare och fiskare talar om diskriminering. Hat och rasistiska angrepp på samer blev frekventa på sociala medier.

Coronakrisens ledare har tveklöst blivit Anders Tegnell. Att utvärdera hans insats är svårt. Men att bedöma det vi nu vet kan vara en god början.

Jämställdhetsaktivism är en nyckel till framgång i den skattefinansierade musikvärlden. Martin Malmgren granskar chefen för Helsingborgs konserthus och makten och härligheten i svensk kulturpolitik.

Covid-19 har stärkt kommunistpartiet, men också tendenser till en kollisionskurs med västvärlden. Ola Wongs andra text om världen post corona handlar om Kina.