Inlästa texter

Någon häcklade islam, sedan började kravallerna – i lilla Ronneby. Ett år efter krönikan om Jimmie moments  beskriver Kajsa Dovstad ett förändrat Småstadssverige.

Har vi stirrat oss blinda på kunskapsekonomin? En ny bok av David Goodhart lyfter fram värdet av handens och hjärtats arbete. Och den har bäring också på Sverige, skriver Johan Berglund.

Svenska muslimer kan inte hoppas på en harmonisk tillvaro så länge deras företrädare drivs av ett postkolonialt behov av att skapa förtryckare, skriver Alen Musaefendić.

Vi hellre bör hellre fria än fälla Hamid Zafar, skriver Dan Korn. Problemet är alla de i förorterna som fortfarande inte har omprövat sin antisemitism.

Har brottsligheten ökat? Vem vet – Brottsförebyggande rådet kan i alla fall inte svara på det. Kvartal gav Ludde Hellberg i uppdrag att ta fram siffror över brottsutvecklingen i Sverige.

Estoniahaveriet måste utredas på nytt, skriver Inga-Britt Ahlenius, som bland annat är medlem i Estoniagruppen i Sveriges riksdag.

Raskrig på agendan. En brokig samling nynazister och libertarianer utgör ”boogaloo-rörelsen”, skriver Jonathan Lundberg.

Polisen och kriminologen Fredrik Kärrholm svarar på Jerzy Sarneckis artikel om hur vi kommer tillrätta med den grova gängkriminaliteten.

”Bögen tog judens plats”. Författaren Katarzyna Tubylewicz skriver om Polen och Europas brustna hjärta.

SR-uppropet mot rasism understryker den tunna linjen mellan universella värderingar som alla bör omfatta och politisk propaganda förklädd till journalistik, skriver Kvartals chefredaktör Jörgen Huitfeldt.

Analytikern Peter Axelsson skrev i Kvartal 2019 om uppgifter som pekar på att information om militär smuggling på Estonia tidigt nådde regeringsnivå.

Svenska domstolar har mycket höga beviskrav. Men hur högt är rimligt, frågar sig filosofen Per Bauhn.

”Det rör sig om grov barnmisshandel”. Kvartal publicerar ett utdrag ur journalisten Ola Sandstigs nya bok  ”De Apatiska barnen – och samhället som svek” .

Just nu riktar USA:s presidentkandidater tusentals olika budskap mot väljarna, som kan variera beroende på vilken musik mottagaren tycker om – eller om de gillar Kitkat och Nikeskor. Journalisten Jonathan Lundberg skriver om hur Facebook-data påverkar höstens val, och hur metoden kan användas i Sverige.

Danmark har snabbt gått från den svenska debattens spottkopp till ett föregångsland. De tvära kasten är såväl oroande som genanta, skriver Jörgen Huitfeldt.

För en utomstående, och kanske lite dum, norrman, framstår de svenska medierna som överpolitiserade, personfixerade och präglade av svag källkritik och stor acceptans för personangrepp. Det är inte den bästa miljön för en saklig samhällsdebatt.   Den norske nationalekonomen Lars H Vik har fascinerat följt svenska medier under coronaåret 2020. 

Vi har tidigare lyckats minska grov kriminalitet och våldsutbrott. Nu krävs det en kraftig mobilisering och ett brett samarbete för att minska dagens skjutvapenvåld, skriver kriminologiprofessorn Jerzy Sarnecki.

Det finns rätt stora okunskaper om Sveriges lagar bland migranter, skriver Bi Puranen, forskare vid Institutet för framtidsstudier.

SVT och SR är inte vänstervridna i jämförelse med privatägd dagspress. Men hotet mot public services oberoende är på riktigt och det ligger i utnämningsmakten. Inläst av Johan Rabaeus.

För den politiskt korrekta är det inte argument som betyder något utan de etiketter man fastnat i. Magnus Fiskesjö läser antropologen Jonathan Friedmans bok om PK. Inläst av Marika Lagercrantz

Vad händer i Ryssland? Kvartal publicerar en analys av Rysslandskännaren Vilhelm Konnander.

En ny ekonomisk era har inletts kännetecknad av rekordstora budgetunderskott och sedelpressar som går på högvarv, skriver Jonas A Eriksson.

Förebuden om våldsvågen som nu blivit det nya normala har varit många genom åren. Varför framstår reaktionerna alltid som så lama och senfärdiga, frågar sig Jörgen Huitfeldt.

Under året har skilsmässoansökningarna slagit i taken både i Sverige och internationellt. Louise Brown skriver hur jämställdheten drabbas under coronapandemin.

Om tidningarna hade övervakat journalisternas klassperspektiv med Marxbotar skulle det ha blivit ett ramaskri, men det anses okomplicerat att göra samma sak med genuspolitik.