Det Brinner!

Nu lämnar vi Bränderna och Miljön och tackar alla som bidragit till en fantastisk säsong 4. Vi ser tillbaka på det vi lärt oss och laddar inför nästa säsong!

Vi lever i batteriernas tid, men vad består den här tekniken som vi tar för given av? Vilka är brandriskerna och hur hanterar vi dem? Vi träffar batteriforskaren Jonna Hynynen från Chalmers Industriteknik.

Vätgas har använts länge men i begränsad omfattning. Nu är den på frammarsch eftersom den har stor potential att minska koldioxidutsläppen. Michael Försth på Luleå tekniska universitet förklarar både möjligheterna och riskerna med vätgas i vårt samhälle.

Solcellsanläggningar blir allt vanligare, men hur ser det ut med brandsäkerheten för dem och hur påverkar de säkerheten för räddningstjänsten? Mikael Carlson är Elsäkerhetsverkets expert på området och han ger oss en grundlig lektion i ämnet.

Återbruk av byggprodukter som har brandegenskaper är en viktig fråga för att minska miljöpåverkan. Här får vi hjälp av Sveriges spjutspetsforskare på ämnet och de ger oss tips om saker som är lätta och svåra att återbruka, och hur processerna kan se ut. Gäster: Cecilia Wetterqvist (Bengt Dahlgren Brand & Risk), Margaret MacNamee (Lunds universitet) och Per Blomqvist (RISE)

Människans påverkan på miljön, som påverkar skogsbränderna, som påverkar människorna och klimatet, som påverkar skogsbränderna…. Frida och Johan tillhör Sveriges främsta forskare på ämnet och de hjälper oss att förstå vidden av problemet.

PFAS finns i en massa saker och har länge använts för brandsäkerhetsändamål. Mest känt är väl skumsläckmedlen som förr innehöll PFAS och som har förorenat mycket. Idag träffar vi med Lynn Ranåker från MSB som länge arbetat med insamling och destruktion för att förbättra miljöhänsynen vid brandsläckning, och vi får lära oss båda vad PFAS är och hur vi kan arbeta för att minska användningen.

En vinternatt 2013 brann Gotlands medelhavsdröm Muramaris. Nu besöker vi huset och pratar om det som hände och skydd av vårt kulturarv, tillsammans med forskaren Susanna Carlsten.

Att släcka bränder är svårt, och att göra det med miljöhänsyn kräver bra metoder. Vi pratar med Stefan Särdqvist från MSB om bra metodval som inkluderar både kunskap och teknik för räddningstjänsten.

Våra byggnader spelar stor roll för klimat och miljö, och bränder och brandskydd spelar stor roll för våra byggnader. Livscykelanalyser och klimatdeklarationer ingår i byggandet, och då behöver även bränder och brandskydd ingå i dem. Vi pratar med Cecilia Wetterqvist som både forskar på ämnet och arbetar med det i praktiken.

1875 kom vår första nationella brandstadga och byggnadsstadga. Det blev starten på ett system som vi lever med än idag. Andra halvan av 1800-talet är en tid då massor händer i vårt samhälle, inte minst inom brandsäkerheten. Följ med oss och den historieintresserade byråkraten Stefan Särdqvist i tidsmaskinen tillbaka till en omvälvande tid.

När det brinner belastas miljön på flera sätt, både lokalt och globalt. Lotta Vylund och Helena Grimm arbetar med både forskning och praktiska lösningar inom räddningstjänsten, och berättar om en mångfacetterad komplexitet kombinerat med handfasta råd.

Utvecklingen mot hållbart byggande innehåller nya och nygamla biobaserade material, men hur fungerar de brandtekniskt? Vi pratar med Axel Mossberg från Bengt Dahlgren Brand & Risk som både forskar om det och medverkar i byggprojekt som använder det.

Brandkårens historia är en del av vår historia som inte får tillräcklig uppmärksamhet och förstås en del av Brandforsks historia. Här gömmer sig spännande saker och många svar på varför räddningstjänsten arbetar som den gör idag. Följ med oss när vi träffar Christer "Ludde" Lundell och Peter Arnevall på världens äldsta brandstation som ännu är i bruk.

Det byggs allt mer stora hus i trä, som en del av den gröna teknikväxlingen, men vad finns det för utmaningar med brandsäkerheten? Med oss i avsnittet är Carl Pettersson från RED Fire Engineers.

Fartygsbränder innebär utmaningar för räddningsarbetet och risker för miljön. Följ med ut på böljan den blå med Kustbevakningens räddningstjänstexpert Thomas Eriksson.

Nu öppnar vi säsong 4 som handlar om bränderna och miljön, och våra första gäster är Johan Lindbom och Ieva Kisieliute från Boverket. Vad gör våra byggregler för miljön när det kommer till bränder och brandskydd?

Nu rundar vi av säsong 3. Vi reflekterar över säsongen och blickar framåt mot kommande säsong.

Följ med barn- och ungdomsförfattaren och brandingenjören Charlotte Cederlund in i att inte alltid tänka som vuxna, när vi behöver nå unga. 

”Ni är ju inte ungdjävlar, så visa det” kan också vara ett sätt att öppna ett samtal. Följ med när Anders Frisk och Masoud Owji pratar med unga om bränder, och får det att bli knäpptyst i hela aulan.

Arbetsmiljölagen omfattar både personal och elever på skolor, och den ställer krav på brandskydd. Vi träffar Ewa Krynicka Storskog och Miguel Lara från Arbetsmiljöverket och hör hur det arbetar med brandsäkerhet på skolor.

Branden i slottet Tre Kronor 1697 är kanske Sveriges mest historiska brand. Hur var slottet och livet där 1697? Vad var det som hände när branden bröt ut? Hur utformade man brandskyddet i det slott som byggdes upp efteråt, och hur fungerar det idag? Följ med oss på en tidsresa tillsammans med Johan Hanberger från Statens fastighetsverk och våra programledare Caroline Bernelius Cronsioe och Mattias...

En del åtgärder för att minska risken för skolbränder och minska skadorna när de upp står, är tekniska. Hör våra programledare Caroline Bernelius Cronsioe och Mattias Delin berätta om vad forskningen har kommit fram till för lämpliga åtgärder och hur de fungerar.

Anlagd brand i skolor är ofta ett normbrott med vissa återkommande mönster. Det finns också lämpliga åtgärder utifrån det. I det här avsnittet fördjupar vi oss i sociologi och kriminologi när vi pratar med forskarna Sofia Persson och Sara Uhnoo vid Göteborgs universitet.

I april 2024 brinner den nästan 400 år gamla ikoniska byggnaden Börsen i Köpenhamn. Vad hände, hur var brandskyddet i byggnaden utfört och hur arbetade räddningstjänsten för att rädda så mycket som möjligt? Hör Jakob Vedstedt Andersen, Beredskapsdirektör i Hovedstadens beredskap berätta.