Språket

Kan man genom att be datorn att räkna vissa ord komma fram till viktiga skillnader mellan talare? Den frågan ställde sig datorlingvisten Mats Dahllöf vid Uppsala universitet och lät datorn analysera riksdagsledamöters tal. Han fann att förekomsten av vissa ord berättar om ledamöterns kön, ålder och politiska hemvist. Den här tekniken kallas textklassificering och det vanligaste användningsområdet...

Kinesiska är ett snabbt växande språk på svenska gymnasier och högstadier, men redan 1971 började Cecilia Lindqvist undervisa i kinesiska vid ett svenskt gymnasium. 1989 kom henne prisbelönta och bästsäljande bok Tecknens rike. Den är översatt också till kinesiska och i Kina är Cecilia Lindqvist berömd för sitt banbrytande arbete med att kartlägga de kinesiska tecknens ursprung och utveckling. i V...

Kattis och Bosse, Kalle och Meta - smeknamnen är exempel på ursvensk ordbildning. De berättar hur svenska språkets ord ser ut om ljudstrukturen, prosodin, får bestämma. I veckans upplaga av Språket talar Tomas Riad om sitt forskningsområde fonologi och kommenterar några av dagens ljudförändringar i svenskan. Han är professor i nordiska språk vid Stockholms universitet och medlem i Svenska Akademie...

Ursprunget och ålder hos ord som mello, bamba och ’beach 87’ diskuteras i veckans program, där begreppet ’första belägg ’ blir viktigt. Går det att avgöra vem som är upphovsman till ett visst ord eller uttryck och hur skeptisk bör man vara till ordbokens åldersbestämning? Professor Lars-Gunnar Andersson guidar i ordvärlden. Dessutom får en lyssnarfrågor från förra veckan ett kraftfullt svar av mån...

Vad betyder ordet ’hygien’ nuförtiden? Det är en av lyssnarfrågorna i veckans program som också tar upp flera exempel på engelskt inflytande i svenskan. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarbrev. Samtlige frågor i vekcans program: Det svenska teckenspråket har varit erkänt minoritetsspråk sedan 1981, men det har faktiskt funnits forskning om språket i 40 år och det uppmärksammas i dagar...

Datorer med bestämda åsikter om riktig och felaktig grammatik har fått lyssnare att skriva till programmet Språket denna vecka. De får svar och kommentar av professor Lars-Gunnar Andersson. Veckans alla frågor:-jag först, lyssnarkommentarer-mera om den möjligen överdrivna skräcken för att sätta ’jag’ först i meningar- ’det såg ut som hon’ eller ’det såg ut som henne’. Och ’det liknar hon’ eller ’d...

Appar i läsplattor och smartmobiler är på väg att ersätta datorbaserade hjälpmedel och det innebär en stor förändring i synen på hjälpmedel. Det säger Mats Lundälv, som är datapedagog i Västra Götalandsregionen. En person med svårigheter att tala, läsa eller skriva kan nu med hjälp av sin telefon eller läsplatta tala in sms eller fotografera text och få den uppläst för sig. De äldre hjälpmedlen va...

Det är brist på välutbildade språktolkar och det leder till brister i rättssäkerhet för dem som inte behärskar svenska och till arbetsmiljöproblem för svenska myndigheter som inte kan utföra sitt uppdrag. Det säger etnolog Kristina Gustavsson, som tillsammans med två kollegor har skrivit en forskningsrapport om tolkrollen och tolkningens betydelse för rättssäkerheten. Om myndigheter som anlitar to...

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Bokstaven W firar 7 år under egen rubrik i Svenska Akademiens ordlista, SAOL, och det föranleder en grupp språkälskare att fira W:s födelsedag. Peter Ström berättar om anledningar till firandet. Programmet återkommer också till frågan om samlingsnamn för oidentifierade småfåglar och redovisar många lokala ord för gråsparv och pilfink i flock. Professor Lars-Gunnar Andersson kommenterar. Eva Selin,...

Den amerikanske språkvetaren och#bild=2162909# radiokrönikören Geoff Nunberg, professor vid UC Berkeley School of Information, utnämner ordet ’occupy’ till förra årets ord i USA. Occupy-rörelsen har bidragit till en förnyelse av den amerikanska politiska debatten och till att ekonomiska frågor kommit mycket högre på dagordningen, säger han i veckans program. Professor Lars-Gunnar Andersson diskute...

Ett upprop i Språket brukar ge resultat och lyssnare som häromveckan ville ha besked om orden 'päsig' och 'kurka' har blivit rikligen bönhörda. I veckans program redogör professor Lars-Gunnar Andersson för svaren. Men nu kommer en ny efterlysning: vad kallas obestämda småfåglar hemma hos dig? I Småland och Skåne säger man 'pjoddar', i Göteborgstrakten 'tjippar' - men i övriga landet? Veckans alla...

Har vi under senare år börjat ändra ordföljden i vårt språk, undrar en lyssnare i veckans program. Hon har lyssnat på politiker som i sitt tal fogar samman meningar som förr var otänkbara, och hon har till och med stött på den nya ordföljden i tidningstext. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar den och andra lyssnares frågor om grammatik. Alla veckans frågor:- uttrycket ”kan man säga” leder til...

Inte han, inte hon – men ’hen’, för både han och hon. Karin Salmsom är förläggaren som lanserar den första barnboken med pronomenet ’hen’ som diskuterats i några år. - Ordet ’hen’ skulle göra det lättare att slippa säga ’han’ om alla, som barnboksforskning visat att man lätt gör, säger Karin Salmson. Daniel Wojahn, språkforskare vid Södertorns högskola, har gjort perceptionsstudier som visar att v...

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ättlingarna till de svenska utvandrarna till Nordamerika talar fortfarande amerikasvenska, men det är bråttom att dokumentera den. Det säger Sofia Tingsell som är en av fem svenska språkforskare som gjort inspelningar i svenskbygderna i Minnesota.#link=302251# Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om ord med gåtfulla ursprung. Samtliga veckans frågor:- att göra ord begripliga: någ...

Hur lät de västerbottniska dialekterna förr och hur låter de i dag? Till veckans upplaga av Språket har två dialekttalare från Skellefteåtrakten hört av sig för att illustrera komplicerade ljudbilder. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor och finner att vårt språk berikats av en ny konjunktion. Veckans alla frågor:- 'kanske jag kommer i morgon' går bra, men 'möjligen jag kommer i...

Veckans program behandlar lyssnarfrågor om ord som kan missuppfattas, misstänkas vara på fel plats eller är allmänt förbryllande. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar frågor om språkbruket inom reklam, travhästvärlden och den politiska debatten. Veckans frågor:- snälltåg –en missuppfattning av tyskans ’schnell’? - ’stick iväg’ – sa man så på 1700-talet?- en häst i ’fin författning’- ’sätta sig...

Hur utvecklas vårt språk? Går det mot allt större förenkling, som man ibland kan tro, eller är det tvärtom? Denna fråga ställa i veckans program av lyssnaren Karin och hon får svar av professor Lars-Gunnar Andersson, som ger exempel på både förenkling och på ökad komplikationsgrad i det svenska språket. För sanningen är att båda tendenserna går att finna i språket – fast inte inom samma område. Bl...

OBS: denna veckas tisdagsprogram utgår. Första sändning är onsdagen den 28 december kl 19.03! Är det bara jag och min familj som säger så här? Den frågan kan man ställa sig när vänkretsen ser oförstående ut inför ett, som man själv tycker, självklart ord. I veckans upplaga besvarar professor Lars-Gunnar Andersson frågor från bland andra lyssnaren Patrik som blivit utskrattad av vänner för sitt ord...

Tid och tidsbegrepp är inte samma sak för oss som för Amondawafolket i Amazonasområde i Brasilien. Vårt språk, och de flesta andra, placerar händelser i dåtid, nutid och framtid längs en tidslinje. Vi använder rumsliga metaforer för tidsåtgång - vi kan ”arbeta hela natten” när vi ”närmar oss jul” och ibland ”ligger vi efter i schemat”. Amondawafolket, å andra sidan, saknar språkliga begrepp som ko...

I veckans program ger teaterkritikern Leif Zern exempel på hur nyanserat gårdagens skådespelare kunde arbeta med rösten. - Unga skådespelarröster låter ungefär likadant. säger han och saknar musikalitet och frasering i dagens skådespelargeneration. En anledning är att teatrarna ägnar mindre tid åt röstträning i dag, säger han. En annan är att vi utsätts för en mycket större mängd talat språk utifr...

Bilden är från ett nyårsfirande i Västerås 1965 och på en eller ett par generationer hinner språksynen - och språket - förändras. Men hur mycket ska bevaras och på vilka grunder? Veckans lyssnarbrev tar upp frågor som gäller språkvård. Det finns tydliga skillnader mellan gymnasister och deras lärare i synen på vad som är god och riktig svenska. Det konstaterar två språkforskare som låtit gymnasist...