Språket

En vecka efter det att vi berättat att ordet ”ogooglebar” tas bort från Språkrådets nyordslista är ordet känt över hela världen. Nu ändras också definitionen av verbet ”googla” i Svenska Akademiens ordlista, SAOL. I den tidigare upplagan definierades ordet som sökning med hjälp av sökmotorn Google, i den kommande kommer definitionen av vara mera allmän, berättar SAOL:s huvudredaktör Sven-Göran Mal...

Vidare om:-om små utfyllnadsord, som typ och liksom-varför ”lathet” när ordet ”lättja” redan finns? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Dessa frågor kommer upp i veckans program då Språkrådets nytillträdda chef Ann Cederberg berättar att man just beslutat ta bort ordet ”ogooglebar” från nyordslistan 2012, sedan företaget Google velat påverka Språkrådets definition av ordet. -Korrespondensen med Google tog helt enkelt för mycket kraft, säger Ann Cederberg, men det är språkbrukarna sjävla som bestämmer om ordet blir livskraftigt och...

Vidare:-uttal av ordet ”och”-”kyrkfolk” om bullar och kakor-”buda” med flera betydelser-”exmera” Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nuförtiden hör man aldrig begreppet ”rikssvenska” användas, är språkvårdarna rädda för att styra språket? Den frågan ställer en lyssnare i veckans program. Professor Lars-Gunnar Andersson berättar att man numera hellre använder uttrycket ”standardsvenska” och att i denna ryms uttal med skånsk, norrländsk och finlandssvensk färg. Veckans uttal kommer in på de regionala skillnaderna i uttalet av det...

-när "behöver" låter som "p'höver"-varför ett sje-ljud i ”fors”?-språklig logik-mig eller mej? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Språkdoktoranden Ylva Byrman vid Göteborgs universitet har gjort fynd på mikrobloggen Twitter och berättar om en ny konstruktion som fått snabb spridning: ”Jag missade fikat pga klantig” där det gamla uttrycket ”på grund av”, som förkortas pga, används på ett nytt sätt. Och apropå ordning och oordning i språket – vem har uppdraget att värna språket? Professor Lars-Gunnar Andersson diskuterar lyssn...

"Såld på engelska?" heter en antologi som organisationen Språkförsvaret ger ut i veckan. En av dem som medverkar, Leif V Erixell, berättar varför han tycker att anglifieringen nått löjets gräns. Per Ledin, professor i svenska språket vid Örebro universitet, talar om upptäckten av en ny svensk interjektion, utrop: "woop woop" och var och av vem den används. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar...

Vidare om upptrycket ”vara i sitt esse” och om ”uppsnack”. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den som vill bli sin egen språkdetektiv kan nu få god hjälp av den stora textsamlingen KORP som är en del av Språkbanken vid Göteborgs universitet. Med över en miljard ord från allt från tidningstext, romantext och nutida bloggsamlingar och twitterflöden kan KORP ge besked om när och var nya ord och uttryck får fäste i språket. Håkan Jansson, doktorand i nordiska språk ger en vägledning. #link=347...

Vad förändras snabbast och vad består i språket? Språkhistoriska funderingar kring "jag", "under ena skäppo" och de nordiska språken förr och nu. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

”Om man kan arbeta med siffror med den här sortens maskiner, borde man kunna ha den till att arbeta med ord också.” Så tänkte den unge språkforskaren Sture Allén för 50 år sedan och gick en kurs i ADB, automatisk databehandling vid Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg för att lära sig programmera. Sture Allén blev professor i nordiska språk, startade Språkbanken och det som kom att kallas Språkda...

- varför heter det "hantverkare" när ordet "hand" ligger bakom?- "vart" i flera uppenbarelser- "han gör mig illa" eller "han gör illa mig"?- "ett mil"i Dalarna Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I de små språkfrågorna ryms ofta de riktigt stora resonemangen. Professor Lars-Gunnar Andersson analyserar flera av språkets viktiga grundstenar när han besvarar lyssnarfrågor om dinosaurier, mjölkförpackningstexter och pannkakor i veckans program. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla frågor: - var säger man plättar och var säger man pannkakor? - en-ord och ett-ord - varför d...

- lugn och rolig- uppskatta- att klicka – i dag med två, motsatta, betydelser Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

De svensktalande journalisterna i Finland har tät kontakt med språkvårdare. Det behövs, säger Anna Maria Gustafsson, som leder språkstödsverksamheten för de finlandssvenska journalisterna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är nämligen så att en svenskspråkig journalist i Finland är tvungen att utföra en stor del av sitt arbete på finska och sedan översätta sitt material till svensk...

Språkbiten tar denna vecka upp följande frågor:-”bo i hus” tycks i dag betyda ”bo i villa” – hur gick det till?-slickepotten som blev ”barnhatare”-”en bra bit” om ett helt musikstycke – hur kan detta komma sig?-språkets underliga vägar: fothandduk, plastgångjärn och whiskyglas av plast!-varför låter ”hon är arbetsam” rätt men ”hon är hälsosam” mera tveksamt? (Fast det förekommer!)-varför tvättar v...

Julbordet och låttexter går igen i lyssnarnas frågor om förbryllande grammatik som besvaras av professor Lars-Gunnar Andersson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla frågor: - missförstånd på grund av uteblivet kommatecken - ”Det är hon jag vill leva med” – ett resonemang om tre olika grammatiska mönster och om hur osäkerhet kan uppstå - om komparering av adjektiv: mer intress...

Språkbiten denna vecka handlar också om förvirringen mellan "de" och "dem". Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det finns miljarder människor världen över som ser på fotboll och talar om fotboll, men det har gjorts få vetenskapliga studier över detta världens största fackspråk. Det säger språkforskarna Gunnar Bergh och Sölve Ohlander, professorer vid engelska institutionen vid Göteborgs universitet, som är i färd med att sammanställa ett tvåspråkigt fotbollslexikon. I veckans program ger de exempel på fotbo...

-fiskarna och fiskarena-varför ingen konsekvent stavning av sje-ljud?-östkusten och ostkusten, söder men sydlig – varför? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nyord i alla ära, men ord med lång historia i språket ger ofta bonusmaterial i form av spännande berättelser. I veckans program nystar professor Lars-Gunnar Andersson i trådarna till flera ord som lyssnare varit nyfikna om. Först i veckans lista är faktiskt själva ordet ’nyfiken’ som 9-årige Emil undrar över – varför heter det så? Samtliga veckans ord:-nyfiken-ökänd-barnmorska-att vara placerad-’a...

-om ordens rätta plats i meningar: Varför kan man säga ’han bara skrattar’ men inte ’han ofta skrattar’?-’polisens hela utredning’ eller ’hela polisens utredning’?-adjektiv med er-ändelse: ’glader’ och ’rädder’-’göra mål’ och ’lägga mål’ Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Visst har meänkieli en framtid. Det säger Eva Kvist i Pajala. Hon har språket som modersmål och gör radioprogram på meänkieli för Radio Norrbotten. Hon talar det också med sina små barn och gör därmed vad hon kan för att säkra språkets framtid. Den möjligheten har inte alla unga som vuxit upp i en familj där föräldrarna talade meänkieli – det var ett språk med låg status#bild=2655043# och långt if...

Bokstäverna på tangentbordet fick den ordning de har i dag redan år 1873 i USA. Man blandade om alfabetet på ett sätt som skulle innebära färre kollisioner mellan fingrarna och layouten kom att kallas QWERTY, efter de fem första bokstäverna på översta raden. Men ordningen passar egentligen varken svenska eller engelska språket särskilt bra, och vi skulle bli snabbare på att skriva och anstränga fi...