Bildningspodden

Var börjar litteraturhistorien? Hos Homeros, skulle många säga. Tillsammans med Sapfo utgör han vad som ofta kallas den västerländska litteraturens vagga. Hans verk Illiaden och Odysséen – som berättar historien om det trojanska kriget och den ärrade hjälten Odysseus hemresa till ön Ithaka – ligger till grund för sättet vi berättarhistorier än idag. I historiska källor omnämns han som en blind man...

Vem var akrobaten och pr-snillet som förändrade 1800-talets underhållningsbransch? Hur förvandlades Onkel Tom från antirasistisk symbol till rasistisk stereotyp? Och vad kan en levande människa egentligen säga om döden? Det är några av frågorna som besvaras i årets upplaga av Bildningsboxen, som just nu ligger rykande färsk på bokhandelsdiskarna. Hör teknikhistorikern Julia Ravanis och idéhistorik...

I början av 1920-talet stod svenskar som Mauritz Stiller och Greta Garbo i den internationella filmens rampljus. Det brukar kallas stumfilmens guldålder, den tid då Hollywood etablerade sig som filmbranschens absoluta mittpunkt – trots att filmmediet ännu saknade tal. Men stumfilmseran är både längre och mer global än vad som ofta lyfts fram. Den sträcker sig från sekelskiftet till andra världskri...

Moderskap lämnar ingen oberörd. Oavsett om du har eller har haft en mamma, själv är eller har varit mamma har vi alla en relation till modern. På vissa sätt har moderskapet varit sig likt genom alla sekler, men moderskap som fenomen är också starkt förbundet med samhällsutveckling, människosyn och politiska förändringar. I litteraturhistorien har modern figurerat i tusentals år, men har ändå...

I början av 1900-talet förändrades den moderna fysiken i grunden. Nya, abstrakta teorier om hur världen hänger samman fick fäste och ställde gamla sanningar på ända. Men inte ens fysikerna själva förstod säkert vad den så kallade kvantfysiken egentligen kunde säga om världen. Obestämbarheten sporrade till tolkningar och vidare experiment, ett utforskande av kvantfysikens gränser som pågår än idag....

I slutet av februari 1848 lyckades uppretade folkmassor i Paris omkullkasta den franska monarkin. De kungliga flydde landet och den andra republiken utropades. Men den så kallade "Februarirevolutionen" blev mer än en fransk angelägenhet. När nyheten om upproret spreds över kontinenten skapade den oroligheter på många håll, i mer än 50 länder, såväl i Sverige som i Nordafrika. Vad var det egentlige...

Victoria Benedictsson (1850-1888) var en av det sena 1800-talets klarast lysande författarstjärnor. Trots att det endast gick fyra år från debuten till hennes för tidiga död hann Benedictssons dramatik och prosa muta in ett alldeles eget, nyanserat mellanrum i samtidens annars så polariserade debatt om äktenskap, könsroller och fri kärlek. För eftervärlden har ändå hennes självmord och olyckliga k...

Kontrapunkt är ett av de mest centrala begreppen i den västerländska musikhistorien. Ändå associerar nog de flesta snarare till ett frågesportprogram i tv – om man alls hört ordet. Så vad är egentligen kontrapunkt? I den bredaste bemärkelsen är det regelverket för hur flerstämmig musik klingar harmonisk. Men i sin lite strängare definition syftar kontrapunkt på hantverket att fläta individuella me...

Hur ska män vara? Hårda och tuffa eller mjuka och känslosamma? På 70-talet växte en ny mansroll fram som en reaktion på husmorsgenerationens likriktade familjeförsörjare. Modet förändrades, Sverige fick en världsunik pappaledighet, det ordnades mansläger och pratades känslor. Det nya idealet drevs på av kvinnorörelsen och en allt starkare alternativkultur, men flera manliga kändisar och forskare b...

Under de senaste åren har ord som krig, kris och råvarubrist varit hett nyhetsstoff. Pandemin och Rysslands krig i Ukraina har visat hur sammanlänkade vi är i en global ekonomi. Men redan på 1800-talet, mitt under brinnande inbördeskrig i USA, drabbades världen av sin första globala råvarukris. ”Bomullskrisen” orsakades av en exportblockad av bomull från de amerikanska sydstaterna och påverkade Eu...

I små doser är det ett positivt smörjmedel för ekonomin – i stora doser är det livsfarligt. Inflation är ett lik komplext som högaktuellt fenomen. Men hur fungerar inflation? Hur vet vi vilken inflationsnivå som är lagom? Är mätverktygen vi använder verkligen tillförlitliga? Fanns inflation på 1500-talet? Vilka är historiens värsta inflationskriser och vad kan vi lära av dem? Ekonomihistorikern Ke...

Den tyske filosofen Martin Heidegger (1889-1976) är en komplicerad historia. Dels för svårighetsgraden i hans filosofiska verk – dels för hans ökända samröre med nazismen. Med storverket "Vara och tid" (1927) förändrade han 1900-talsfilosofin och la grunden till existentialismen. Genom att flytta fokus från metafysiken till vardagens känslor och bestyr ville ha nå fram till varats väsen. Men vad g...

Stormaktstiden beskrivs ofta som en expansiv men mörk period i svensk historia. Missväxt, hungersnöd och kyla präglade det långa 1600-talet. I skuggan av tidens alla krig slet folket i byarna för överlevnad under ständiga hot om straff. Men rymmer denna dystra bild av stormaktstiden hela sanningen? Historikern Annika Sandén går till arkiven och hittar misstänkt många ljusglimtar i ett sekel med of...

Karolina Widerström (1856-1949) var första kvinna att examineras som läkare i Sverige. Hennes bana väckte stor uppståndelse redan under studietiden och hon förblev en person i rampljuset resten av sitt liv. Som en av sin tids mest framträdande medicinska röster gjorde Widerström viktiga insatser för kunskapen om kvinnors liv och kroppar. Hon blev en folkbildare om kvinnlig hygien och barns hälsa,...

Idag förknippar vi kanske martyrer främst med terrorism. Fanatikern som tar sitt och andras liv i den egna lärans namn. Men martyrskapet har en lång och komplex historia. Människor som har kallats martyrer har dött för såväl religiösa som politiska och fascistiska övertygelser, men också i förnuftets namn. Vem bestämmer vem som blir en martyr? Varför var så många av kristendomens tidiga martyrer k...

Under första halvan av 1900-talet kallades den tyska matematikern Emmy Noether för "den moderna algebrans moder". Noether samarbetade med Einstein och hennes viktigaste teorem bidrog till att vända på en världsbild som varit sann sedan Newtons dagar. Idag är h0n i stort sett bortglömd. Historikern Julia Ravanis följer Emmy Noether i spåren, reflekterar över tänkandets skönhet och naturvetenskapens...

Före kalendrarnas och klockornas tid var måncykeln människans enda verkliga måttstock på vardagen. Men månen har fortsatt rama in och mäta vår tillvaro, mer än vad vi kanske tänker oss. Latinisten och poeten Anna Blennow skriver om månens antika kulturhistoria och hur måncykeln la grunden till kalendern. I serien Essäsommar repriserar vi under juli och augusti några av våra bästa ljudessäer. "Månm...

Sandstranden kan vara ett paradis, en semesterdröm – men också helvetet på jorden. Genom historien har stranden varit en spelplats för mötet mellan havets obönhörliga kraft och människans litenhet. Med flyktingkrisen har strandens långa historia som ett dödens och sorgens landskap blivit fasansfullt aktuell. Historikern Per Högselius utforskar strandens mörka historia och hur den gestaltats genom...

Få städer är lika omskrivna som Italiens huvudstad. Mycket är författat av historiska romare, men till förvånansvärt stor del har bilden av staden formats av besökares berättelser. Mer än de flesta städer definieras Rom av sina främlingar. Litteraturhistorikern Carina Burman vandrar genom den historiska staden och ser spåren av berömda turisters blickar. I serien Essäsommar repriserar vi under jul...

I april 1970 möttes jazztrumpetaren Miles Davis och rockgruppen Grateful Dead för fyra spelningar på Fillmore West i San Francisco. Något var på gång att hända på den samtida musikscenen. Jazzen och rocken närmade sig varandra musikalisk, och förenades också av ett växande politiskt patos. Vad var det egentligen som hände de där kvällarna i Kalifornien? Litteraturvetaren Ulf Olsson lyssnar sig til...

Under sin snart 200-åriga historia har järnvägen gått från förbluffande nymodighet till nedläggningshotat färdmedel – till återupprättad klimaträddare. Tågresans konjunkturer går att följa i skönlitteraturen. Litteraturhistorikern Åsa Arping bläddrar bland tågskildringar från förr och nu, och finner en historia som pendlar mellan myt och modernitet, frihet och fångenskap, framsteg och förlust. I s...

Kokainet var 1880-talets stora modedrog. Psykoanalytikern Sigmund Freud var en av de allra första att utforska preparatet i medicinska syften och tyckte sig se ett helt nytt sätt att framkalla känslan av normalitet. En privat tragedi fick till slut Freud att omvärdera kokainet som läkemedel – men bollen var i rullning. Drömmen om att skapa normala känslor och beteenden på kemikalisk väg är högaktu...

Kort efter att hon hade bevittnat den franska revolutionens fasor i Paris reste den engelska filosofen och feministen Mary Wollstonecraft till ett sömnigt Skandinavien. Kontrasterna kunde inte ha varit större. Ändå var det just i Sverige som Wollstonecrafts sista, stora politiska fråga väcktes: Hur förändrar man egentligen ett samhälle? Filosofen Lena Halldenius följer Wollstonecraft på hennes sis...

Nu tar Bildningspodden och Anekdot-redaktionen sommarlov och är tillbaka med nya poddar, essäer och filmer i september. Under sommaren kommer ni under tiden att få lyssna på sommarserien Essäsommar. Ända sedan Bildningspodden växte till Bildningsmagasinet Anekdot 2019 har vi publicerat underhållande och lärorika essäer, skrivna av Sveriges främsta humanioraforskare. Under sommaren kommer ni att få...

Föreställ dig ett lantligt, sommaridylliskt landskap. En herde vallar sina får i en vacker dalgång, mot fonden av  storslagna berg som reser sig mot himlen. Allt är fridfullt och poetiskt. Ungefär där har du sinnebilden av pastoralen, en tradition av lantliga scener som är lika närvarande i konsten som litteraturen och musiken. Det framstår lätt som en mossig genre, men är det en nidbild? Vad var...