Bildningspodden

Storslagna maktambitioner, kostsamma krig och stupade kungar. Ungefär så brukar stormaktstiden sammanfattas. Men det långa 1600-talet i Sverige var också en tid av snabb modernisering, då den moderna statsmakten, byråkratin, pressen och postväsendet började växa fram. Vissa historiker menar till och med att man kan se de första spåren av folkhemsidén under stormaktstiden. Hur ska vi förstå den här...

Det var slutet på den mörka medeltiden, en upplyst tid av vetenskapliga framsteg, konstnärliga bragder och en nyväckt förståelse för antikens kultur. Så brukar den åtminstone beskrivas, renässansen. Renässanskulturens epicentrum var 1400-talets Florens, en kulturell och politisk smältdegel utan like i sin samtid. Hur ska vi förstå renässansen idag, bortom romantisering och idealism? Vilka var de v...

Varför återvänder vi ständigt till de gamla grekerna och romarna? Antiken är en evig referenspunkt i den västerländska kulturen. Vi romantiserar och omtolkar, missbrukar och missförstår den. Men vilket är egentligen det viktigaste arvet efter antiken? Vad ska vi göra med det idag? Och vilka verk från antiken bör varje människa känna till? Bildningspodden försöker sammanfatta antiken och dess arv p...

Kring sekelskiftet 1800 började nya idéer att spridas över Europa. På tvärs mot upplysningstidens förnuftstro betonades nu istället det egna jagets känslor och förnimmelser, med en nyväckt fascination för naturen, fantasi, andlighet och till och med skräck. Åtminstone är det ungefär så som romantiken brukar beskrivas. Idéströmningen och estetiken som sprang ur två källor, en tysk och en engelsk, o...

Miljonprogrammet hör till den svenska välfärdsstatens mest bespottade arv. Bostadssatsningen, som under 60- och 70-talen skulle ge bättre bostäder till fler, har kritiserats för allt från segregation till dålig bostadskvalitet. Ändå var satsningen del av en socialpolitisk strävan mot ett mer demokratiskt och solidariskt samhälle. I dagens bostadsbyggande lyser alla sådana ambitioner med sin frånva...

Francisco de Goya (1746-1828) var tapetmakaren som blev Spaniens främste konstnär. Han var hovets förste målare, som samtidigt spred satiriska skisser på konstmarknaden i Madrid. Döv stora delar av sitt liv, och med en konstnärlig kvarlåtenskap som trotsar all kategorisering. I sina mest kända verk skildrar han ett krigshärjat Spaniens självständighetskamp. Konsthistorikern Juan José Hervias gästa...

Alla skeppsvrak har en gång gjort en storstilad första seglats. Sedan gick någonting fruktansvärt fel. Väl på havets botten börjar en ny historia – det sjunkna skeppets efterliv. Varför är vi så fascinerade av skeppsvrak? Har alla förlista skepp en gemensam nämnare? Vad har vraken fått symbolisera i kulturhistorien? Och bör vi alls bärga sjunkna skepp, om vi vill att de ska bevaras till framtiden?...

Vladimir Nabokov (1899-1977) är den rysk-amerikanske författaren som är mest känd för sina komplexa romanbyggen med provokativt innehåll, sitt ekvilibristiska språksinne och maniska fjärilsintresse. Om sitt eget liv var han däremot mycket förtegen. Hur påverkade flykten från revolutionens Ryssland och mordet på flera av hans familjemedlemmar Nabokovs litterära bana? Varför skrev författaren halva...

Vad kan havsbottnen berätta om planetens framtid? Hur påverkades Simone de Beauvoir av sin resa genom det segregerade USA åren innan hon skrev Det andra könet? Och vad kunde kvantfysiken lära den spanske teologen Xavier Zubiri om Gud? Det är några av frågorna som får svar i årets upplaga av Bildningsboxen. Den tredje – och sista – Bildningsboxen firades häromkvällen i Norstedts förlagshus på Ridda...

Smuggling har en lång historia. Så länge det funnits gränser och förordningar om vilka varor som får finnas inom dem, har smugglare, hälare och andra skuggfigurer försnillat varor till de efterfrågande. Redan på 1700-talet var smuggling big business. Varor av alla slag fraktades över hela världen och smugglades mellan många olika länder. Varför var just ulltyger, kaffe, socker och sprit de stora s...

Astrid Lindgren är Sveriges mest lästa och översatta författare genom tiderna. Pippi Långstrump, Karlsson på Taket och Madicken har gjort avtryck långt utanför Sveriges gränser. Men Lindgren var också en vass opinionsbildare och en tongivande förläggare under den svenska barnlitteraturens guldålder. Också för sin egen litterära framgång spelade hon många roller: litterär agent, skicklig marknadsfö...

Av alla känslor är extasen den allra starkaste – oavsett om det handlar om euforisk lycka, gränslös njutning, andlig hänryckning eller droginducerat rus. Extas är en kroppslig känsla som tar dig utanför kroppen och bortom språket. Det sista avsnittet i Bildningspoddens serie om känslor försöker fånga in detta gränslösa begrepp, genom att följa extasens kulturhistoria från antika orakler och barock...

De flesta av oss har någon gång blivit riktigt rasande. Men vad är egentligen ilska? Är den bara en extrem form av irritation eller något helt väsensskilt? Och hur hanterar vi den bäst? Är det rentav bra att låta topplocket gå med jämna mellanrum – eller göder det i längden bara mer ilska? Ilskans natur fascinerade redan Aristoteles och diskuterades flitigt i psykologins barndom i slutet av 1800-t...

En gråtande bebis får ofta andra bebisar att gråta. Men betyder det att de tycker synd om varandra? Empati är en lika omdebatterad som komplex känsla. Vissa menar att vi lever i ett empatilöst samhälle. Men vad är egentligen empati? Hur förhåller det sig till sympati? Hur empatiskt var 1600-talet gentemot funktionshindrade? Och kan historiska vittnesmål långt tillbaka i tiden väcka genuin empati h...

Självhjälpslitteraturen vill ofta lära oss att den som är glad och tänker positivt mår bättre och lever längre. Andra har menat att det i själva verket är glädjedödaren som maximerar lycka för så många som möjligt. I det andra avsnittet i Bildningspoddens serie om känslor lever vi oss in i glädjens historia och psykologi. Går glädje att mäta? Hur förhåller den sig till lycka, förnöjsamhet och sali...

Vissa skulle säga att vi lever i en känslokall tid, andra att vi blivit alldeles för känslostyrda. Men vad är egentligen känslor? Hur påverkar de oss, hur förhåller de sig till våra tankar - och hur har vi lärt oss att tala om dem? I det första avsnittet av Bildningspoddens serie om känslor diskuterar vi känslornas plats i människans liv ur ett filosofiskt och idéhistoriskt perspektiv. ///////////...

På 1950-talet var 90 procent av alla kläder som konsumerades i Sverige också sydda inom landets gränser. Men på bara något decennium förändrades allt. Idag är svensktillverkade kläder närmast obefintliga. Vad var det som hände? Det brukar kallas tekokrisen. En globaliserad marknad och en förändrad syn på mode omstöpte textil- och konfektionsindustrin i grunden på bara några år. I Sverige fick hund...

Napoleon Bonaparte är känd som den lille mannen med det stora självförtroendet som kring sekelskiftet 1800 gjorde sig själv till Europas mäktigaste man. Men vad är egentligen sant om Napoleon? Han var själv en levande propagandamaskin. Som en påstådd försvarare av franska revolutionens värden – i en kunglig, krigisk förpackning – hittade Napoleonen gyllene medelväg fram till makten över en splittr...

Sara Lidman hör till det svenska 1900-talets starkaste röster. Med sin dialektala och poetiska prosa förändrade hon den svenska litteraturen. Lika starkt gjorde hon sig hörd som debattör och stridbar intellektuell, om allt från apartheid till svenska gruvarbetares villkor. Hennes politiska patos var globalt, men författarskapet bottnade alltid i Västerbotten. Vad var egentligen det mest banbrytand...

Riddarromanen var medeltidens bästsäljare. Historierna om ädla riddare, äventyr och hövisk kärlek uppstod i 1100-talets Frankrike och spred sig som en löpeld genom medeltidens Europa. Idag har vi genren att tacka för ordet ”roman” - och finner influenser från riddarromaner i allt från Narnia och Astrid Lindgren till Games of Thrones. Men hur väl speglar de gamla sagorna medeltidens verkliga riddar...

Vid mitten av 1950-talet lanserade den franske filmkritiker Francois Truffaut ett helt nytt begrepp – auteuren. Det var ett ideal som också var en kritik av läget i fransk film. Filmregissören skulle vara något mer än en hantverkare, demokratiskt inkilad i filmteamets kollektiv. Som auteur skulle regissören vara filmens konstnärliga visionär. Filmerna skulle vara omedelbart igenkännbara genom regi...

Den 11 september 1973 störtades Chiles demokratiskt valde president Salvador Allende av sin egen militär. Under ledning av arméchefen Augusto Pinochet tog styrkorna makten på blodigast tänkbara sätt. Kuppen chockade världen, men Pinochets regim mötte inga stora sanktioner. Efter kuppen följde 17 år av militärdiktatur. Hur kunde ett demokratisk samhälle omvändas till diktatur på en dag? Vad vet vi...

Kring sekelskiftet 1600 skrev William Shakespeare pjäser och lyrik som hör till världslitteraturens mest odödliga klassiker. Hans betydelse för den engelskspråkiga litteraturen och kulturen är svår att överskatta. Än idag använder vi ord och fraser från hans penna, utan att ens tänka på det. Men vem var han? Vad vet vi egentligen om hans skrivande tillvaro i det myllrande kulturlivet i det elisabe...

Saklig nyhetsjournalistik - eller publikfriande underhållning? Vad public service-medierna egentligen ska syssla med har debatterats i generationer. Frågan har knappast blivit mindre aktuell i vår tids spretiga medielandskap, snarare mer intensivt diskuterad. Så hur sammanfattar vi public service kärnuppdrag idag? När i historien uppstod idén om att bilda oberoende, kollektivt finansierade mediebo...

Simone de Beauvoir (1908-1986) är författaren och existentialisten som blev 1900-talets stora feministiska ikon. Hennes verk ”Det andra könet” (1949) förändrade för alltid hur vi talar om kön och jämlikhet. Som skönlitterär författare hör hon till den franska efterkrigstidens viktigaste och med sina filosofiska skrifter blev hon en av existentialismens mest originella röster. Ändå framställs filos...