Demokratin och du

I klassrummet möts elever med olika erfarenheter, värderingar och perspektiv. Därför är det också en plats där samhällsfrågor som väcker starka känslor förr eller senare gör sig påminda. Frågor om identitet, religion, migration, demokrati och mänskliga rättigheter kan skapa engagemang, men också osäkerhet, konflikter och motsättningar. Hur skapar man utrymme för öppna samtal utan att någon far ill...

Offentlig förvaltning spelar en viktig roll i demokratin. Myndigheter och tjänstepersoner tar fram kunskap, bereder beslut och upprätthåller principer som saklighet, rättssäkerhet och öppenhet. Samtidigt har styrningen av offentlig sektor förändrats de senaste decennierna. Krav på effektivitet, resultatstyrning och snabba processer påverkar villkoren för tjänstepersoners arbete. I det här avsnitte...

Digitaliseringen förändrar hur människor möts, organiserar sig och tar del av information. Den skapar nya möjligheter för demokratiskt deltagande, men också nya utmaningar. Desinformation, näthat, propaganda och globala teknikplattformar påverkar i dag villkoren för det demokratiska samtalet. I det här avsnittet samtalar vi om hur digitaliseringen påverkar demokratin. Hur påverkas samhällstilliten...

Vad är det som får ett samhälle att hålla samman? I en tid med ökad polarisering, växande klyftor, förändrade medielandskap och återkommande kriser blir den frågan allt viktigare. Vad behöver finnas på plats för att demokratin ska fungera – även när samhället sätts på prov? I det här avsnittet samtalar vi om betydelsen av tillit, kunskap och starka institutioner. Vad händer när människor tar del a...

När har en offentliganställd rätt, eller kanske till och med ett ansvar, att säga ifrån? Och vad händer med demokratin om människor i offentlig sektor börjar tveka, av rädsla för konsekvenserna av att höja sin röst? Yttrandefriheten är en hörnsten i demokratin, också för den som jobbar i det offentliga. Samtidigt kan den krocka med krav på opartiskhet och lojalitet. I detta avsnitt pratar vi om yt...

Vad händer när människor slutar tänka själva – och i stället gömmer sig bakom order, rutiner och lydnad? I det här avsnittet tar vi avstamp i Hannah Arendts berömda analys av Adolf Eichmann och idén om ”den banala ondskan”, för att undersöka hur personligt ansvar kan se ut i byråkratiska system i vår tid. Gäst är Ulrika Björk, docent och lektor i filosofi vid Södertörns högskola. Hon forskar om Ha...

Runt om i världen ser vi hur demokratier monteras ner och mänskliga rättigheter pressas tillbaka – ibland med lagar och demokratiska metoder som verktyg. I det här avsnittet frågar vi oss om liknande spänningar kan uppstå även i Sverige: Vad händer om politiska beslut krockar med mänskliga rättigheter? Vilket ansvar har statstjänstepersoner då – och vad kan den statliga värdegrunden ge för vägledn...

Demokrati är inte bara institutioner, val och lagar, utan också en fråga om vad människor anser är legitimt, rättvist och möjligt. Vilken roll spelar människors värderingar för demokratins utveckling och vad händer när värderingar förändras? I det här avsnittet fördjupar vi oss i resultaten från World Values Survey, ett globalt forskningssamarbete som i decennier har följt hur värderingar hänger i...

Vi lever i en tid av ökad osäkerhet. Krig och klimatförändringar präglar vår omvärld, samtidigt som demokratin försvagas i många delar av världen. Polarisering och ojämlikhet ökar, och de mänskliga rättigheterna är under allt större press, även i demokratiska samhällen. Men hur mår demokratin och de mänskliga rättigheterna i Sverige i dag? I detta samtal från Mänskliga rättighetsdagarna möts gener...

In English (in swedish below) Genocide. Crimes against humanity. These are legal terms – but also words that shape how we understand violence, responsibility, and justice in today’s world. Where do they come from, what do they really mean, and why do they matter for democracy right now? In this special episode, international lawyer and author Philippe Sands traces the origins of modern internation...

Journalister, forskare, kulturskapare, civilsamhällesföreträdare och offentliganställda skulle kunna betraktas som ett slags demokratins funktionärer. Vittnesmålen om att dessa grupper utsätts för tryck är många. Hur ser utsattheten ut? Vilka konsekvenser får det för demokratin och vad behöver göras för att stärka skyddet för till exempel journalister, forskare och kulturskapare? Medverkar gör: An...

Demokratiska länder presterar i stort bättre när det gäller att lösa komplexa samhällsfrågor. Men inom vilka områden presterar demokratier bättre och vad beror det på? Inom vilka områden har demokratier svårare att leverera och varför? Lyckas demokratier exempelvis bättre eller sämre med att skapa värden för samhället som: hälsa, utbildning, jämställdhet, fred och effektiva insatser mot klimatförä...

Hur kan demokratin försvara sig mot grupper och aktörer som sprider auktoritära idéer, eller försöker använda sig av demokratins procedurer och friheter för att undergräva dem? Vilka strategier för att försvara demokratin finns, och hur framgångsrika har de varit hittills? Sverker Gustavsson är professor emeritus i statsvetenskap vid Uppsala universitet. Hans huvudområde är författnings- och förva...

Vilka uttryck tar sig hat, hot och trakasserier vid universitet och högskolor? Vilka utsätts, och på vilka grunder? Vad betyder det för det demokratiska samtalet inom den högre utbildningen? David Brax är utredare vid Nationella sekretariatet för genusforskning. Han är disputerad i praktisk filosofi vid Lunds universitet och har mellan 2021–2024 arbetat med en undersökning rörande utsatthet för ho...

Hur kan vi använda historien för att förstå dagens påverkanskampanjer och dolda propaganda? Vilka strategier och metoder användes för påverkansoperationer under Sovjet-tiden och vilka likheter kan vi se med påverkanskampanjer i dag? Och vad kan vi som samhälle och individer göra för att stå emot? Ingrid Carlberg är journalist, författare och ledamot i Svenska akademin. Hon har bland annat skrivit...

Vad kan vi lära av Förintelsens historia? Vilka historiska paralleller mellan 1900-talets början och vår samtid finns det nu när det åter igen är krig i Europa? Vad lär oss historien om att värna demokratin och motverka demokratins nedmontering? Det är några av frågorna som diskuteras i detta avsnitt. Timothy Snyder är historiker, författare och professor på Yale University i USA. Hans arbete har...

Kritiken mot demokratin är ett återkommande inslag i demokratins idéhistoria. Vilka är de återkommande argumenten emot demokratin? Vilken nytta har vi av ett idéhistoriskt perspektiv för att förstå demokratins utmaningar i dag? Det är några av frågorna som diskuteras i detta avsnitt. Anders Burman är professor i idéhistoria vid Södertörns högskola. Ett av hans forskningsintressen är pedagogikens i...

I Sveriges Kommuners och Regioners (SKR:s) inriktning står att ”Demokratin kan inte tas för given, att värna om den är ett ständigt pågående arbete.” En demokratiutmaning SKR arbetar aktivt med är hat, hot och våld mot förtroendevalda och tjänstepersoner i kommuner och regioner. Det är en av frågorna som diskuteras i detta avsnitt. Anna-Lena Pogulis är projektledare för arbetet mot hot och hat mot...

Hur står sig svensk demokrati i en internationell jämförelse? Vilka internationella utvecklingstrender ser vi? Vad bör vi vara uppmärksamma på i en svensk kontext? Det är några av frågorna som diskuteras i detta avsnitt. Staffan I Lindberg professor i statsvetenskap och föreståndare för V-dem. V-dem (Varianter på Demokrati) är ett forskningsinstitut vid Göteborgs universitet och den största samhäl...

Hur ser nöjdheten ut med hur demokratin fungerar Sverige? Hur oroade är medborgarna för demokratin? Litar vi på varandra och på samhällets institutioner? Om det handlar detta samtal. Henrik Ekengren Oscarsson är professor i Statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Han är bland annat ordförande i SCB:s användarråd för demokratistatistik och ordförande i den svenska Demokratifonden för främjande av...

Demokrati som styrelseskick är under hårt tryck världen över och Sverige utsätts för otillbörlig informationspåverkan från både statliga och icke-statliga aktörer. Det pågår en omfattande spridning av desinformation i landet. Vad innebär desinformation och vad är en konspirationsteori? Vilken roll spelar rasism och hbtqi-fobi i den desinformation och de konspirationsteorier som sprids? Om det hand...

Demokratin utmanas av desinformation, konspirationsteorier, ifrågasättande av fakta och polarisering. Kan bildning fungera som en motvikt för att stärka vår demokrati? Om det handlar detta samtal. Samtalet är uppdelat i två delar. Det här är del 2 av 2. Vi pratar med filosofen Åsa Wikforss och idéhistorikern Sverker Sörlin. Åsa Wikforss är författare och professor i filosofi vid Stockholms univers...

Demokratin utmanas av desinformation, konspirationsteorier, ifrågasättande av fakta och polarisering. Kan bildning fungera som en motvikt för att stärka vår demokrati? Om det handlar detta samtal. Samtalet är uppdelat i två delar. Det här är del 1 av 2. Vi pratar med filosofen Åsa Wikforss och idéhistorikern Sverker Sörlin. Åsa Wikforss är författare och professor i filosofi vid Stockholms univers...

Vilka utmaningar för svensk demokrati ser Institutet för mänskliga rättigheter och vad kan vi göra åt dem? Om det handlar detta samtal. Vi pratar med Fredrik Malmberg, direktör vid Institutet för mänskliga rättigheter. Institutet för mänskliga rättigheter bevakar och rapporterar om hur de mänskliga rättigheterna respekteras och förverkligas i Sverige. Institutet är Sveriges oberoende nationella in...

Hur bidrar folkbildningen till att människor blir delaktiga i samhället och att demokratin stärks och utvecklas? Om det handlar detta samtal. Vi pratar med Mats Bernerstedt, tillförordnad generalsekreterare vid Folkbildningsrådet. Folkbildningen, alltså landets folkhögskolor och studieförbund, ska spela en aktiv roll i det demokratiska samhällsbygget. Folkbildningsverksamhet bedrivs i landets alla...