Vasamuseets podd

Hur ska ett 400 år gammalt skepp stöttas? Skeppet Vasa har en förmåga att både kantra och sjunka... Skeppet både lutar åt babord och rör sig långsamt nedåt där ligger i sin vagga inne på Vasamuseet. Det pågår därför ett avancerat arbete för att ge henne nytt stöd och bevara henne för framtiden. I det här poddavsnittet berättas om tekniken bakom den nya stöttningen, vilka material som används och h...

Hur var det att vara barn på det tidiga 1600-talet? Beroende på vilken samhällsklass barnet tillhörde så såg det väldigt olika ut. Barn i adeln och i viss mån även borgarbarnen fick både fina kläder, utbildning och god mat. Samtidigt fanns det väldigt många fattiga och utsatta barn i Stockholm och väldigt många barn som tiggde. Och det här tiggeriet sågs som ett stort problem under hela 1600-talet...

Hur riggades ett skepp som Vasa? Och hur gick det till att segla det enorma skeppet? Dessutom: kollerstocken som styrsystem får återupprättat rykte. När Vasa bärgades 1961 öppnades en marinarkeologisk skattkista från tidigt 1600-tal med tusentals fynd som berättade om skeppet och människorna som var ombord. Bland de mest anmärkningsvärda fynden är alla föremål av trä, metall och tyg som utgör skep...

När kvarlevorna efter människor som fanns ombord på Vasa undersöktes konstaterades att skelettet som forskarna kallade G var en man. Nu visar ny forskning att det var fel. Skelettet tillhör en kvinna. Osteologerna som undersökt skelettet anade att G kunde vara en kvinna, på grund av hur höftbenet ser ut. Med hjälp av DNA-analyser går det att ta reda på mycket mer. Sedan år 2004 har därför Vasamuse...

Om olika typer av tidmätare som hittats på skeppet Vasa och hur och varför tiden på Vasas tid var annorlunda än i vår egen tid. Om varför det heter "åtta glas" och hur ofta timglaset vändes. Vasamuseets kommunikatör Catrin Rising i samtal med en av museets pedagoger, Inger Elgestedt, pedagog på Vasamuseet om tid på Vasas tid.

Först sjönk hon, sedan bärgades hon − och nu är hon på väg att sjunka ihop! Sakta men säkert rör hon sig nedåt och utåt, en knapp millimeter per år. Det handlar förstås om Vasa som har den lilla egenheten att vilja kantra och sjunka ... Här får du lära dig mer om det stora projektet med att stötta skeppet Vasa. Ett projekt som för enkelhetens skull heter just Stötta Vasa.

Vasamuseets forskare arbetar med att återskapa kläder till två personer som hittats vid utgrävningarna av Vasa. De har fått namnen Baltzar och Beata. Deras kläder är en del av museets unika samling av textilmaterial – en av de största samlingarna i världen med textilier, läder och kläder från vanliga människor från denna tid. I det här poddavsnittet samtalar Vasamuseets kommunikatör Catrin Rising...

Vad är skillnaden på en skeppare och en styrman? Och vem är det som styr skeppet egentligen? Ett skepp som Vasa var under 1600-talet som ett flytande samhälle i miniatyr. Här trängdes hundratals människor med olika befattningar tillsammans. Förutom officerare och båtsmän var det soldater, präster, skrivare, trumpetare, bråcksnidare, kockar, barberare och skeppsgossar. Vad gjorde alla dessa människ...

När skeppet Vasa förliste i augusti 1628 följde kanoner, möbler och omsorgsfullt packade kistor med ner i djupet. Efter 333 år på botten kom de till ytan igen och hamnade på museum. Att följa de här föremålens hela historier – från råvara till museiföremål – ger nya och spännande inblickar i livet på 1600-talet. I det här poddavsnittet samtalar Vasamuseets kommunikatör Catrin Rising med Anna Maria...

Vad åt besättningen ombord på ett skepp som Vasa? Vad hade de med sig lasten? Vad åt människorna i stan och hur kunde de laga sin mat om de inte hade kök? Om detta, liksom om vad som odlades, vad människorna drack (inte vatten!) och en hel del om mat och måltider i både slott och koja samt om den första kokboken på svenska samtalar Vasamuseets Catrin Rising med Karin Schaefer, pedagog på Vasamusee...

År 2021 är det 60 år sedan skeppet Vasa bärgades. Den 24 april 1961 klockan 9.03 syntes en krusning på vattnet och ett svart trästycke gled oändligt sakta upp över ytan. Det var toppen av ett spant, den första delen av Vasa som såg dagens ljus efter 332 år och 8 månader under vattnet. Radion direktsände och tv-kamerorna var riktade mot vattenspegeln mellan bärgningspontonerna Oden och Frigg, där V...

Vasa var inte bara ett krigsskepp, hon var också i högsta grad ett verktyg för kungen att imponera på och påverka både svenska folket och främmande makt. I det här poddavsnittet berättar Vasamuseets forskare Anna Maria Forssberg om propaganda på 1600-talet, hur den kunde se ut och vad den ville den förmedla. Petter Ljunggren, historielärare och pedagog berättar mer om hur propaganda kan utläsas ge...

Hör om Vasas imponerande skulpturer, över 700 till antalet och målade i starka färger när skeppet gav sig av på sin jungfrufärd. Vasamuseets forskare Anna Maria Forssberg berättar om varför ett krigsskepp som Vasa var så rikt utsmyckat, vad de olika skulpturerna betydde och vem eller vilka de riktade sig till. Möt också Hans-Peter Hedlund, målerikonservator, som berättar om färgsättningen av Vasas...

Om att vara kvinna på 1600-talet och kvinnorna kring skeppet Vasa. Nu syns de även i genomskärningsmodellen på Vasamuseet. Margareta Nilsdotter tog över driften av Skeppsgården där Vasa byggdes när hennes man, skeppsbyggmästare Henrik Hybertsson dog. Vem var hon egentligen? Vasamuseets kommunikatör Catrin Rising samtalar med AnnaSara Hammar om kvinnor i flottan på 1600-talet, med Karin Schaefer so...

Njut av malva, salvia och lavendel, kål och ringblommor i Vasamuseets trädgård, som i mångt och mycket är en typisk stadsodling på 1600-talet med blommor varvat med grödor. Nytta förenat med det vackra. Och annat gott och blandat, som humle, lin och tobak. Och det är också meningen med Vasamuseets trädgård – att ge en bit 1600-tal till museibesökarna och förbipasserande. Vasamuseets kommunikatör C...

Vasamuseets byggnad är unik. Dess viktigaste funktion är att med bevarandeperspektiv utgöra ett skyddande hölje för Vasa och samtidigt på ett pedagogiskt sätt presentera skeppet för 1,5 miljoner besökare per år. Vasamuseets kommunikatör Catrin Rising i ett samtal med Peter Rydebjörk, guideansvarig på Vasamuseet och Pär Ahlbom, husarkitekt, om Vasamuseet, museet som byggnad och byggnadens relation...

Om kvinnorna som fanns kring - och på - skeppet Vasa och en djupdykning i Vasamuseets utställning KVINNORNA - alltid närvarande, sällan sedda. Genom fyra kvinnor som fanns kring skeppet Vasa, visar utställningen att kvinnor under 1600-talet hade mer makt och inflytande och större handlingsutrymme än vad till exempel lagtexter och andra rättsdokument antyder.

I Vasamuseets samlingar finns nära 6 000 fragment från kläder och skor. Fragment som tillsammans berättar om de som följde Vasa till botten år 1628. Till största delen kommer fragmenten från kläder, som bars av de som omkom vid förlisningen eller förvarades i de kistor och tunnor. Vasamuseets forskningsledare Fred Hocker och Anna Silverulw, dräkt- och textilhistoriker, samtalar med Catrin Rising o...

I styrhytten på skeppet Vasa sitter skulpturer av sju musicerande änglar, en orkester som hälsar kungen välkommen till den kungliga kajutan på skeppet. Samtal om skulpturerna, intstrumenten de spelar och musiken med Vasamuseets kommunikatör Catrin Rising och museipedagog Petter Ljunggren.

Vasa was fitted with 64 cannons. When she was salvaged in 1961 only three of these were found. The other 61 are still missing, one of which could still be lying at the bottom of Stockholm harbour. The rest of them, records show, were sold to Great Britain, the Netherlands and Denmark. Or were they?

Följ ett föremål som hittats på skeppet Vasa genom århundradena, från 1628 till år 2018. Vasamuseets intendent Kristin Ytterborg är gäst i podden och berättar om arbetet med föremålet från skeppet Vasa och reflekterar om hur ett föremåls värde förändras över tid och sammanhang. Programledare: Henrik Perälä Musik: "Chrystal Echoes" by Sergey Cheremisinov is licensed under a Creative Commons Attribu...

Kvarlevorna efter individen som fått namnet Johan är sannolikt gamle kapten Hans Jonsson, erfaren sjöofficer och personlig vän till Gustav II Adolf. Men han var inte skeppets kapten när olyckan skedde. Så varför var han ombord? Var hans död onödig? Medverkande: Fred Hocker, AnnaSara Hammar, Sara Wirsén, Isolde Green Jungstedt. Programledare: Henrik Perälä Musik: "Chrystal Echoes" & "North" by Serg...

Stormaktstiden förknippas med överdådiga banketter och kungar med rejält bukomfång. Samtidigt fanns läkare som varnade för att äta för mycket. Magnus Västerbro, historiejournalist och författare, gästar podden. Musik: Toy Piano Trader by Adam Selzer is licensed under a Attribution-NonCommercial 3.0 International License. Based on a work at needledrop.co/fma

I Vasamuseets första podd handlar det om stånd och genus på 1600-talet. Gäst är Kekke Stadin, professor i historia. Musik: Toy Piano Trader by Adam Selzer is licensed under a Attribution-NonCommercial 3.0 International License. Based on a work at http://needledrop.co/fma