Uppdrag: Rädda Liv - Läkare Utan Gränser

Hur mycket mod krävs egentligen för att åka ut med Läkare Utan Gränser? Och hur ställer man en diagnos utan möjlighet till röntgen? Läkaren Margareta Danelius har gjort tre uppdrag för Läkare Utan Gränser; i Libanon, Sudan och nu senast Tchad. I det här avsnittet tar hon oss med igenom alla tre uppdragen och berättar om utmaningar och frustration, men också om glädje och lärdomar.

Samtidigt som ledande statliga givare minskar biståndet är antalet människor i behov av humanitärt stöd fler än någonsin. Vad innebär det? Och vad har Läkare Utan Gränser sett på plats i sina projekt? Mia Hejdenberg, medicinskt humanitär rådgivare på Läkare Utan Gränser, gästar.

Fler än två miljarder människor saknar tillgång till rent vatten, trots att det är en förutsättning för god hälsa. I det här avsnittet av ”Uppdrag: Rädda liv” berättar projektkoordinatorn Zacharias Edholm varför vattenfrågan blev så viktig för Läkare Utan Gränser i Kongo-Kinshasa, men också om sitt arbete i det krigshärjade Sudan.

Efter Hamas dödliga attacker mot Israel den 7 oktober förra året har Israel svarat med ett krig som fått förödande konsekvenser för civilbefolkningen. En stor del av sjukvården har slagits ut, samtidigt som antalet skadade och sjuka är större än någonsin. Sjuksköterskan Fia Iveslätt har arbetat i nästan sex veckor inne i Gaza. I det här avsnittet berättar hon om patienter och kollegor hon minns, o...

Hanna Majanen har arbetat med akutinsatsen i Sudan sedan kriget startade. När hon var på plats i Sudan mötte hon kollegor och patienter och såg de enorma behoven av humanitärt stöd. Samtidigt är de humanitära insatserna långt ifrån tillräckliga. Varför görs inte mer?

Det här avsnittet handlar om barn - särskilt om de allra minsta. Hälften av dödsfallen bland barn under fem år sker de första dagarna efter födseln. På många platser där Läkare Utan Gränser arbetar saknas högteknologiska lösningar för vård av för tidigt födda eller sjuka nyfödda. Men mycket kan åstadkommas med relativt enkla insatser som hud mot hud, eller familjenärvaro. Gäst är barnläkaren Mats...

Det kommer ständigt rapporter från olika håll i världen om extremtorka, cykloner och översvämningar som lämnar stor förödelse efter sig. Vår planets förändrade klimat och dess konsekvenser är något som länge har diskuterats. Men vad har det egentligen med Läkare Utan Gränser att göra?

Centrala Medelhavet är den dödligaste kända migrationsrutten i världen. Några förlorar livet på vägen. Andra tvingas tillbaka till Libyen av kustbevakningen. En del undsätts av Läkare Utan Gränsers sök- och räddningsfartyg Geo Barents. Logistikern och ribbåtsföraren Janne Malmström har hittills arbetat tre gånger på Geo Barents. Han berättar om mötena med människorna han träffat, hur en räddning g...

Känner du till burulisår, kala azar eller chagas? Om inte, så är du inte ensam. De är tre av 20 sjukdomar som Världshälsoorganisationen (WHO) har definierat som försummade tropiska sjukdomar. I detta avsnitt pratar Catinka Agneskog, programledare, och Mia Hejdenberg, medicinks humanitär rådgivare, om försummade tropiska sjukdomar som drabbar 1,6 miljarder människor varje år. Även Mulikat Okanlawon...

För tio år sedan bröt ett tredje inbördeskrig ut i Centralafrikanska republiken. Sedan dess har landets invånare drabbats hårt av våldet. Tusentals människor har skadat eller dödats och miljoner har tvingats på flykt. Många utsätts också för sexuella övergrepp. Sjuksköterskan Anna Blideman kom nyligen kom hem från ett uppdrag i Centralafrikanska republiken.

Just nu väller det in rapporter om matbrist och hungersnöd från flera håll i världen. Men vad är egentligen undernäring och hur behandlar man det på bästa sätt? Mia Hejdenberg, sjuksköterska och medicinsk humanitär rådgivare för Läkare Utan Gränser, berättar mer. Vi får också en rapport från en del av världen som just nu är hårt drabbat av undernäring av läkaren Simba Tirima, representant för Läka...

Den 24 februari inleddes det fullskaliga kriget i Ukraina. Här får du följa med narkossjuksköterskan Monika Hörling ombord på vårt sjukvårdståg, som är en livlina för många skadade ukrainare. Hon berättar om patienter, ukrainska kollegor och hur det är att arbeta på en intensivvårdsavdelning på räls, när tåget kränger och svetten lackar.

Antalet flyktingar, migranter och asylsökande som kommer till EU har minskat dramatiskt jämfört med 2015. Men vart har alla människor tagit vägen? Och vilka konsekvenser har EU:s skärpta migrationspolitik fått? Journalisterna Anna Roxvall och Johan Persson tar oss med på en resa från Saharaöknen i Niger till förvar för migranter i Libyen och ut på Medelhavet.

Ett fåtal rika länder har redan förköpt majoriteten av vaccindoserna mot covid-19 som kommer finnas på marknaden. Men hur ska länder som inte har råd att förköpa vaccin göra? Kate Elder, vaccinexpert i New York, förklarar hur en rättvis global fördelning kan uppnås.

Den 3 oktober 2015 attackerades vårt sjukhus i Kunduz, Afghanistan och 42 människor dödades. Får man verkligen bomba sjukhus? Och ställdes någon till svars för attacken? Pieter-Jan van Eggermont, humanitär rådgivare, reder ut begreppen krigets lagar och internationell humanitär rätt. Dessutom ger intensivvårdsläkaren Kass Thomas, som befann sig in en byggnad bredvid sjukhuset när attacken inträffa...

Nio personer med ett mål – att ordna fram 200 intensivvårdsplatser i Stockholm på tio dagar. Det låter som ett omöjligt uppdrag. Och visst erkänner narkosläkaren Henrik Jörnvall, ansvarig för uppdraget, att han var nervös. Hur gick det till, vilken nytta hade Henrik av sina tidigare uppdrag med Läkare Utan Gränser och blev det egentligen någon fältfeeling?

Spridningen av det nya coronaviruset, som orsakar sjukdomen covid-19, har i det närmaste lamslagit Sverige, och på kort tid har sjukvården tvingats ställa om på många sätt. Hur är det att arbeta under ett stort sjukdomsutbrott och hur hanterar man moralisk stress? Det vet sjuksköterskan Anna Sjöblom som arbetat under två ebolautbrott.

Vad betyder triage och förkortningen WASH och varför är det viktigt under en pandemi som covid-19? Och vad betyder egentligen färgkoderna som används inom sjukvården? Sjuksköterskan Anna Blideman, som också arbetar som medicinsk rådgivare på Läkare Utan Gränser, berättar om våra insatser mot covid-19 i världen och hur vår personal förbereder sig för större sjukdomsutbrott.

Den 12 januari 2010 drabbades Haiti av en förödande jordbävning. Några dagar senare sätter sig psykologen Monika Kullberg på ett flygplan till Haiti för att ta hand om de psykiska såren hos de drabbade. Varför behövs psykologer på plats efter en jordbävning och hur viktigt är det för läkprocessen?

Tuberkulos är den infektionssjukdom som dödar flest i världen – mer än hiv, mer än malaria. Medicinerna som krävs är väldigt dyra och patienterna har inte tillgång till behandlingen. Läkaren Johanna har jobbat med tuberkulos i flera länder och berättar dels om hur svår sjukdomen kan vara, men också hur Läkare Utan Gränser jobbar för att alla ska ha tillgång till livräddande medicin.

En tyst tsunami. Så har antibiotikaresistens beskrivits av forskare. Varför och på vilket sätt berättar sjuksköterskan Anna Sjöblom. Och vad har antibiotikaresistens egentligen för likheter med klimathotet?

När Läkare Utan Gränser tilldelades Nobels fredspris 1999 använde vi prispengarna för att starta en kampanj – Accesskampanjen. Målet med den var att alla ska ha tillgång till livräddande läkemedel. Varför gjorde vi det? Och vad har hänt under de 20 åren sedan kampanjen startade?

Barnmorskan Lena Granqvist har under de senaste 20 åren varit ute på flera uppdrag för Läkare Utan Gränser, senast i Beira i Moçambique. I det här poddavsnittet, som är bandat live på bokmässan i Göteborg, talar hon om vikten av att erbjuda säkra aborter och om hur man når ut till dem som behöver hjälpen mest. Hon berättar också om hur det kändes att evakueras från cyklonen Idai, medan resten av h...

Det här avsnittet av ”Uppdrag: Rädda liv”, som är inspelat live under Bokmässan i Göteborg, ägnar vi åt malaria. Varför går arbetet med att bekämpa sjukdomen så trögt, och vad bör man göra? Läkaren Mårten Larsson berättar.

Läkaren Ann Åkesson mötte sin första hivpatient 1985 i Sverige. Sedan dess har hon vårdat patienter runtom i världen. Hon har upplevt hur vården av hiv har utvecklats från djup hjälplöshet till mediciner som är så pass effektiva att den smittade kan leva ett normalt liv. Men hur svårt är det att jobba med en så stigmatiserad sjukdom? Och hur berättar man för ett barn att det har hiv?