Stolpe Stories

Fredrik Henrik af Chapman (1721–1808) gjorde en lysande karriär som internationellt känd skeppsbyggare och chef för örlogsvarvet i Karlskrona. På lantstället Skärfva byggde han upp en slags värld i miniatyr av sina intressen och samlingar. Bland annat fanns där det kinesiska kabinettet med målningar av sampaner, en kinesisk typ av flatbottnade båtar. Men hur hamnade de i Sverige och vad berättar d...

Under 1700-talet greps Europa av en djup fascination av allting kinesiskt, såväl verkligt som uppdiktat. Förutom att det i konst och arkitektur var högsta mode med så kallade chinoiserier fördes även intensiva diskussioner om själva landet Kina. Ibland framställdes det som ett idylliskt idealland, andra gånger som ett barbariskt kejsardöme – och så vidare. Ytterst lite baserades på verkligheten oc...

Konstnären Axel Törneman var en av huvudpersonerna i den moderna konstens genombrott i Sverige kring 1900-talets början. I det här avsnittet berättar konstvetaren Lena Holger om hur utbildningar och resor formade hans väg in i det nya. Från studierna på Valand i Göteborg till åren i München, Dachau och Paris och tillbaka till Sverige speglar Törneman de dramatiska förändringarna i konsten kring se...

I nästan hundra år var Johnsonbåtar en vanlig syn ute på haven. De var med dem som svenska industriprodukter exporterades och gjorde succé runtom i världen, inte minst i Argentina och Chile. Med sig hem hade de kaffe, bananer och massor av andra varor som för alltid förändrade matvanorna hemma i Sverige. Tusentals svenskar färdades med båtarna och både ombord och på land fick de uppleva strapatser...

Havet är både synligt och osynligt på samma gång. Vi vet att det finns där men tänker kanske inte så mycket på det till vardags. Annat var det förr när havet direkt eller indirekt var den självklara kontaktytan. Det var vattnet som sammanlänkade Sverige med världen och alla idéer, händelser, varor och  människor. Dessutom var havet skådeplatsen för krig, in- och utvandring, stora samhällsförv...

År 1970 kom den banbrytande boken The Sounding Cosmos – A Study in the Spiritualism of Kandinsky and the Genesis of Abstract Painting. Den var skriven av den finske konsthistorikern Sixten Ringbom och gjorde upp med historieskrivningen om den moderna konstens födelse. Han blev både hyllad och kritiserad eftersom den visade att ockulta och spiritualistiska rörelser hade en helt avgörande betydelse...

Engelsbergs bruk i Västmanland utnämndes till världsarv av UNESCO 1993. Det var bland annat den unika blandningen av byggnader på bruket som lyftes fram i motiveringen. På Engelsberg kan man följa järntillverkningens olika delar från råmalm till färdigt stångjärn. Men hur “läser” man såna här gamla byggnader? Kan man via husen få syn på människorna? Vad berättar bruken bortom teknik och tillverkni...

Runtom i Sverige finns det många gamla bruk bevarade, och här kan man se spår av järnets och industrins betydelse för Sverige. En del av dem bevaras som museer medan andra förfaller, står tomma eller fått en helt annan användning. Men vad berättar egentligen dessa bruken om vår historia? Vilken slags kunskap kan de ge oss och hur använder vi den idag? Om detta och mycket annat har författaren och...

Begreppen “bruksanda” eller “bruksmentalitet” används för att beskriva attityder och värderingar som förknippas med gamla brukssamhällen. I ordböcker definieras det som något bakåtsträvande och allmänt intolerant eller negativt. Men finns och fanns det verkligen en bruksanda – eller är det bara ett påhitt? Hur påverkas vi om idén av bruksandan idag? Det ska vi ta reda på med hjälp av journalisten...

På 1700-talet blev naturaliesamlande högsta mode. Stenar, snäckskal, pressade växter och annat ur naturens skattkammare blev eftertraktade samlarobjekt. Man tävlade om att få tag på de finaste sakerna och ibland betalades skyhöga priser på den växande naturaliemarknaden för exotiska eller ovanliga objekt. Men vad var det som gjorde att man drabbades av denna samlariver? Och hur kunde en samlare i...

Grundprinciperna för klassisk arkitektur har varit i stort sett oförändrade ända sedan antiken. Och trots att de övergavs i samband med modernismens intåg på 1900-talet dog de aldrig ut helt och hållet. En som vet mer om det är den brittiske arkitekten Quinlan Terry. Han har ägnat hela sin karriär åt att rita i klassisk stil och har nu samlat kunskapen i en ny handbok: The Layman's Guide to Classi...

På 1600-talet var vävda tapeter det det finaste man kunde ha hemma. Det insåg Carl och Christina Piper som spenderade en mindre förmögenhet på att beställa färgstrålande tapeter från Frankrike. Idag kan man se några av det som man tror är de Piperska tapeterna i Nationalmuseum. Martin Olin är forskningschef på museet och medförfattare till boken Tapeter genom tiderna. I det här avsnittet berättar...

Idag kan man masstillverka tapeter med maskiner. Men hur gjorde man förr för att framställa mönster och färger? Och vad kan tapeterna berätta om historiens syn på form, smak och livsstil? Det frågade vi Sara Lundström från Handtryckta Tapeter på Långholmen. Hon medförfattare till boken Tapeter genom tiderna och berättar i det här avsnittet om tapetmakeriets hemligheter – och varför tapeter är vikt...

Många är vi som fascineras av stormaktstidens överdådiga skepp och dess rytande galjonslejon. Men vad ville man säga med alla dessa skulpturer? Var tanken att man skulle skrämmas och markera kraft eller fanns det fler dimensioner bakom dekorationerna? Niklas Eriksson, en av författarna till den prisade boken Havets bildspråk, går i dagens avsnitt på djupet i tolkningen av galjonsfigurernas rika bi...

Gripen, även kallad Gribshunden, är ett skeppsvrak från 1400-talet som gömmer sig i djupet utanför Stora Ekön i Ronneby skärgård. När man 2019 grävde ut vraket och hittade en grinande monsterfigur fick det stor uppmärksamhet i media. En av dem som var med när denna historiska händelse skedde är vår gäst Johan Rönnby, professor i marinarkeologi vid Södertörns högskola samt medförfattare till den pr...

Varför firar vi egentligen midsommar? Och vad var det som hände den 6 juni som gjorde att just den dagen blev vår nationaldag? Många är vi som ställt oss liknande frågor runt middagsbordet, som firar utan att riktigt veta varför. En som däremot vet och som skrivit en hel bok i ämnet är folkloristen Tora Wall. I det här avsnittet ska hon berätta om firanden under sommarhalvåret. Om varför vi firar...

I boken Svenskarna och det heliga landet får vi en bred skildring av de många svenskar som sökt sig till Jerusalem genom historien. En av dem var Selma Lagerlöf, som under resan fick inspiration till romanen Jerusalem från 1901. Den blev hennes internationella genombrott, och sägs vara en av anledningarna till att hon fick Nobelpriset i litteratur.  Anna Nordlund, docent i litteraturvetenskap...

Trots det geografiska avståndet har Jerusalem och dagens Israel varit starkt närvarande i Sverige i över tusen år.  I den kristna världsbilden spelade landet där bibelns berättelser utspelar sig en helt central roll som formade såväl berättartraditioner som samhällsordningen. Boken Svenskarna och det heliga landet började som ett forskarseminarium men har nu kommit ut som en rikt illustrerad...

Den kommande antologin Axel Törneman och modernismen ger en fördjupad och rikt illustrerad skildring av den moderna konstens genombrott, speglad genom en av sin tids mest hyllade konstnärer. Curatorn Adam Korpskog, som ägnat många år åt att forska om Törneman och arrangerade den stora utställningen om honom på Thielska galleriet 2021, är en av författarna. I det här avsnittet ska han berätta vem T...

I den hyllade biografin Axel Törneman 1880-1925: Pionjär i brytningstid möter vi en viktig men länge bortglömd nyckelfigur i den moderna konstens historia. Tack vare en ny biografi skriven av konsthistorikern Anita Theorell, som ägnat en hel livstid åt att studera hans liv och verk, har han nu återintroducerats för en bredare publik och gjort succé på nytt. Vi frågar Anita om hur det är att ägna s...

I boken En besjälad värld bidrar flera forskare med nya perspektiv på folktrons historia och betydelse. Men även i vår egen tid lever myter, föreställningar och berättartraditioner vidare och förändras ständigt. Så hur avförtrollad är vår moderna tid egentligen, och vad kan vi tänka om folktron av idag? Joel Halldorf är kyrkohistoriker och docent vid Enskilda Högskolan i Stockholm och en av medför...

I boken En besjälad värld får vi en bred ingång till folktron i olika tider. Vi möter älvor, troll, vittror och sägner – men också bakgrunden till varför dessa väsen blev så viktiga. En av författarna är Tommy Kuusela, religionshistoriker och forskningsarkivarie på Institutet för språk och folkminnen, berättar i detta avsnitt mer om djurens förtrollade värld, befolkad av både verkliga och overklig...

I boken Folktrons väsen får vi en gedigen genomgång av tomtar, troll, vittror och andra väsen i encyklopedins form. En del av dem känner vi igen från sagor och traditioner, andra har kanske glömts bort men förtjänar att åter få ta plats i minnet. Och alla berättar de något om människans syn på världen och sig själv, och hur tron på osynliga och magiska ting kunde göra tillvaron mer begriplig. I de...

Boken Gustav III:s samling: Arkitekturritningar från 1600-1800-talen avslöjar en delvis ny bild av en av våra mest kända kungar. Gustav III var nämligen inte bara beställare utan även själv praktiserande arkitekt och djupt engagerad i sina byggnadsprojekt. Men varifrån kom intresset? Hur kommer det sig att arkitektur och konst blev så viktigt i hans liv? I det här avsnittet riktar vi blicken mot h...

Gustav III är känd för sitt stora intresse för teater och arkitektur. Men att han själv satt med ritstiftet och skissade fram palats, trädgårdar och teaterdekorer är okänt för de flesta. I den kommande boken Gustav III:s samling – arkitekturritningar från 1600-1800-talen får vi en delvis ny bild av kungen där han inte enbart är beställare, utan tvärtom sin egen arkitekt. Författaren är Magnus Olau...