Stolpe Stories

I Maurizio Virolis essä "Att lära av historien" i antologin  Om historien: att lära av det förflutna  funderar han kring vad och hur vi kan lära av historien. Är det till exempel så att historien alltid upprepar sig? Och vad i historien ska vi studera för att förstå vår samtid? Räcker det med att betrakta historien eller måste vi också tolka den? Dessa och andra frågor försöker Viroli be...

Tommy Kuuselas essä "Människan och djuret" i antologin  Folktro: en besjälad värld  diskuterar människans vilja att både förtrolla världen och avförtrolla den. Denna kraftmätning har pågått sedan antikens dagar och framför allt varit koncentrerad till människans förhållande till djur och natur. I essän får vi möta vitormen, vitterkon, bjäran och kyrkogrimmen och veta vilken roll djur, na...

Carina Burmans essä ”’Jag, liten pilgrim på jorden’ – Fredrika Bremers Palestinaresa 1859” i antologin  Svenskarna och det heliga landet  berättar om författaren Fredrika Bremer och hennes resa till Palestina. Bremer är en av den svenska kvinnorörelsens pionjärer, och bröt ny mark framför allt i sitt resande. Hon besökte Amerika och stora delar av den europeiska kontinenten men den resa...

I veckans avsnitt av  Stolpe Stories  gästas vi av Håkan Wahlquist som berättar om den svenske upptäcktsresanden Sven Hedin. Vi får höra om Hedins familjekansli, hans roll som fotograf och tecknare samt hur han använde kameran och ritstiftet som vetenskapliga verktyg under sina expeditioner. Du finner  Sven Hedin och hans tid och Bokförlaget Stolpes övriga utgivning hos  Bokus....

Hur har vi firat nyårsafton genom tiderna? I detta avsnitt av  Veckans essä  läser vi ur Tora Walls bok  Traditioner och högtider  och utforskar övergången från bondesamhällets enkla ritualer till borgerlighetens storslagna baler och middagar. Hör om ungdomar som sköt in det nya året vid kyrkklockorna, spådomar om framtiden och magiska riter under nyårsnatten. Från blysmältning...

Varifrån kommer våra älskade jultraditioner och varför förändras de? I detta avsnitt av  Veckans essä  läser vi ur Tora Walls bok  Traditioner och högtider  och fördjupar oss i julens kulturhistoriska rötter. Hör om hur borgerlighetens jul formade vår bild av högtiden och om traditioner som förenar det gamla bondesamhället med vår moderna tid. Från familjegemenskap till förände...

Vem var egentligen Lucia, och varför firar vi henne den 13 december? I detta avsnitt av  Veckans essä  läser vi ur Tora Walls bok  Traditioner och högtider  och dyker ner i berättelsen om den heliga Lucia, från hennes ursprung i Syrakusa till den magiska och mörka natt som omger luciatraditionen. Från uråldrig folktro om ondskans krafter som bekämpas av ljus till dagens luciatå...

Vem var Sankt Nikolaus, och varför firas han den 6 december? I detta avsnitt av  Veckans essä  läser vi ur Tora Walls bok  Traditioner och högtider  och dyker ner i berättelsen om barnens och sjömännens skyddshelgon. Sankt Nikolaus har lämnat ett varaktigt avtryck på hur vi firar och ger gåvor idag, från medeltida processioner med bockfiguren Krampus till nutida jultraditi...

Varför tänder vi adventsljus fyra söndagar i december? Och vad har en svensk ärkebiskop och tyska missionärer gemensamt med våra ljustraditioner? I detta avsnitt av  Veckans essä  läser vi ur Tora Walls bok  Traditioner och högtider  och fördjupar oss i adventets historia, ljusets symbolik och hur gamla seder fortfarande formar vårt sätt att fira jul idag. Du kan lyssna på&nbsp...

Begreppsparet Heligt och Profant har, så som det formulerades av Mircea Eliade i boken med samma namn, fått ett inflytande som knappast kan överskattas – även om det har förblivit kontroversiellt. Dess betydelse har inte bara påverkat religionsvetenskapliga diskussioner, utan också vår syn på den vardagliga erfarenheten av det heliga. I veckans avsnitt talar vi med Ola Sigurdson, professor i syste...

Att Gustav III var en egensinnig teaterkung är sedan gammalt. Men hans ivriga arbete med att rita och förfärdiga trädgårdar, slott och interiörer är förvånande nog nästan bortglömt. Inspirationen som den receptive kungen – som inte fogade sig efter professionella arkitekters smak – inhämtade vid resor till Italien, Frankrike och Ryssland innebar ett stilmässigt skifte i svensk arkitektur. Om detta...

Sedan urminnes tider har upplevelsen av det heliga drivit människor att skapa vördnadsfull konst, men också till vrede och förstörelse av det som går på tvärs med den egna världsbilden. I detta avsnitt av Stolpe Stories möter vi Joel Halldorf, professor i kyrkohistoria och författare till det inledande kapitlet i  Ikonoklasm: Förkastandet av det förflutna . Det blir ett samtal om människans k...

Hur kan tro, hopp och kärlek vara grundläggande ledord i Sverige – ett av världens mest sekulära länder? Är Anders Tegnell och Greta Thunberg stränga lutheraner? Och vad förenar Lena Andersson med en kättare? I veckans avsnitt av Stolpe Stories talar vi med Katarina Barrling, författare till  Världens mest protestantiska land: Sverige  – det extrema landet lagom, om hur religionen sippra...

Idag är han en av våra mest uppburna författare, och händelserna i hans  Doktor Glas är utgångspunkten för två nyskrivna romaner. Men Hjalmar Söderbergs klara språk och kontroversiella ämnesval har inte alltid setts med blida ögon. Vad som idag heter tankeväckande och tidlöst kunde i Söderbergs samtid kallas omoraliskt och platt. I detta avsnitt av Stolpe Stories möter vi David Andersson, för...

Lika skrämmande som lockande, lika farlig som livsnödvändig, har skogen alltid utövat en särskild suggestionskraft på människan. Bland träd, björnar och myror finns också magiska väsen som vittror och troll – och kanske en och annan jägare som slutit pakt med djävulen. I detta avsnitt får vi följa författaren Tora Wall på en folkloristisk skogsvandring, från urträdet Yggdrasil och det retliga skog...

Martin Liljekvists essä "Carl Milles – blickar uppåt" utforskar skulptören Carl Milles liv och andliga strömningar. Milles, född 1875, utvecklade tidigt ett intresse för astronomi och mysticism. Efter att ha studerat konst i Paris, där han inspirerades av astronomen Camille Flammarion och den esoteriska läran teosofi, återvände han till Sverige och etablerade så småningom Millesgården. Han blev en...

Per Faxneld utforskar i ”Esoterism i den svenska konsten" hur esoteriska och mystiska teman har genomsyrat svensk konst. Från medeltida muralmålningar av Albertus Pictor till 1700-talets frimurarmotiv visar Faxneld hur konsten speglat samtidens fascination för magi och hemliga sällskap. Essän belyser den långvariga kopplingen mellan konst och esoteriska idéer i Sverige. Du kan lyssna på  Det...

I David Dunérs essä ”Emanuel Swedenborg – himmelska hemligheter” utforskar han Swedenborgs dramatiska livsförändring efter en resa till Holland och England 1743. Genom inre kriser och besynnerliga drömmar utvecklade Swedenborg en ny förståelse av universum och andevärlden, vilket resulterade i hans skifte från naturvetenskap till teologi. Essän beskriver hans unika syn på andliga och fysiska...

I tusentals år har människor och idéer färdats längs uråldriga handelsvägar, där allt från kryddor till religion och vetenskap har utbytts mellan kulturer. Historikern Peter Frankopan visar hur dessa handelsvägar formade inte bara ekonomiska utan även intellektuella landskap. Han länkar samman dagens globala sammankoppling med det förflutnas utbyten och förklarar hur makt och kunskap alltid följt...

År 1975 samlades framstående forskare, jurister och journalister vid Stilla havets kust för att diskutera hur en banbrytande vetenskap kunde kontrolleras för att tjäna mänskligheten. Den vetenskapen var hybrid-DNA-teknik. Denna historiska händelse speglar vår tids brännande fråga: Hur ska vi hantera utvecklingen av artificiell intelligens? Maria Borelius, författare och vetenskapsjournalist, disku...

Frans G. Bengtsson lämnade efter sig en rik korrespondens, inklusive tidigare okända kärleksbrev till Viveka Holmén. I essän  "… till er, som jag känt i trehundratusen år …": Frans G. Bengtssons brev till Viveka Holmén  av Anita Henriksson får vi ta del av dessa brev, som ger en inblick i Bengtssons liv och litterära arbete. Breven, skrivna under mitten av 1920-talet, avslöjar en djup oc...

Frans G. Bengtsson var en författare som både älskades av sin publik och kritiserades hårt av litteraturkritiker. Han ansågs otidsenlig och reaktionär, vilket gjorde att han ofta missförstods och föraktades av samtida recensenter. Trots det lyckades han skapa ett starkt band till sina läsare, vilket vittnar om hans förmåga att beröra och fascinera genom sina verk. Bengtssons författarskap står som...

I veckans essä utforskar Kristoffer Leandoer litteraturens förmåga att skapa existens och verklighet genom text. Han undersöker hur fiktiva karaktärer kan påverka våra känslor och tankar, nästan som om de vore verkliga. Leandoer diskuterar också hur litteraturen erbjuder en demokratisk arena för att utforska olika möjligheter och verkligheter. Du kan lyssna på  Människan och läsandet: Aspekte...

Veckans essä "Skrift: Tankens hem, och hela världens natur?" av Ola Wikander utforskar skriftens avgörande roll i människans historia från de tidiga kilskrifterna i Mesopotamien till spridningen av det grekiska alfabetet och dess globala inflytande, och visar hur skriften inte bara bevarar utan också återupplivar tankar och kulturer genom tiderna. Du kan lyssna på  Människan och läsandet: Asp...

I Alexander McCall Smiths essä "The Writer's Right to Speak Freely" i antologin  Liberty: The Evolution of an Idea  undersöker han om författare verkligen är fria att uttrycka sig. Han belyser historisk och modern censur, inklusive subtila restriktioner i dagens samhälle, och diskuterar hur konstnärlig frihet hotas av politisk korrekthet och identitetspolitik. McCall Smith argumenterar f...