Sveriges Radio

Språket

Science SV ↓ 500 episodes

En podd om hur språk används och förändras. Här kan du som lyssnare ställa dina språkfrågor. Programledare Emmy Rasper. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ansvarig utgivare: Sabina Schatzl

Author

Sveriges Radio

Category

Science

Podcast website

www.sverigesradio.se

Latest episode

Jul 6, 2026

Where to listen?

Podcasts in the app Replaio Radio Coming soon

Podcasts are coming to the app soon. Install now and be the first to see a whole new take on podcasts

Get it on Google Play Install for free Android 5M+ downloads · 4.8 rating iOS soon

Episodes

Hur går det för älvdalskan? 09.02.2016

Om inget görs nu kommer älvdalskan dö ut, det menar språkexperter. Hittills har Älvdalens kommun inte gjort mycket för att bevara språket. Men nu verkar något ha hänt i Älvdalen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I veckan bjuder Älvdalens kommun in till informationsträffar om språket älvdalska. Hör kommunstyrelsens ordförande Peter Egardt (S) om vad kommunen gör för att bevara älvdalsk...

Ensam, själv och allena - vad är skillnaden? 02.02.2016

Varför verkar ordet allena ha fallit ur det svenska språkbruket? Och varför har svenskan bara ett ord för att vara ensam medan andra språk har två, som till exempel engelskans alone och lonely? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Kan man säga "färst"? Hur ska ordet "simpel" tolkas, betyder det uselt eller enkelt? När försvann ordet "allena" ur allmänt språkbruk? Vad ä...

Varför hör man att någon som talar är gammal eller ung? 26.01.2016

Lyssnaren Jack undrar varför det går att höra ungefär hur gammal någon som pratar är. Har det med ordval att göra, eller vilka andra markörer finns det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Avstånd, civilstånd, förstånd, marknadsstånd, ståndpunkt och tillstånd - vad har stånd med alla de här orden att göra? Vad heter kaffe latte i plural? Varför hör man ungefär hur gam...

Snuskspecial: Spänn ballarna och sluta vara så anal! 19.01.2016

Den här veckan handlar alla språkfrågor om ämnen under bältet. Dessutom tar vi reda på vad folk säger när de behöver gå på toaletten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Reporter Beatrice Dalghi har träffat Magnus Levin, som är docent i engelsk språkvetenskap på Linnéuniversitetet och har undersökt vad svensktalande män och kvinnor säger när de behöver gå på toa. Veckans alla språkfrågor...

Hur lät språket i kontaktannonser förr i tiden? 12.01.2016

Mysiga hemmakvällar och skogspromenader är ord och uttryck som du kanske förknippar med kontaktannonser. Men hur lät språket i kontaktannonserna förr i tiden? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hur man beskriver sig själv på en dejtingsajt eller i sin Tinder-profil kan vara avgörande för kärlekslivet. Men de egenskaper vi tycker är attraktiva idag hade förmodligen inte fångat en drömpar...

Hur lät språket i radio förr i tiden? 05.01.2016

Varför lät språket i radio annorlunda förr? Sveriges Radios första språkvårdare Åke Jonsson förklarar på vilket sätt radiospråket har förändrats de senaste 90 åren. Reporter Beatrice Dalghi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Alla veckans språkfrågor Vad betyder ordet "botten" i ord som Västerbotten, Norrbotten, Bottenviken och Bottenhavet? Varför säger man att man kan hamna på efterkäl...

Klittra, terror och flyktingström – aktuella ord i de nordiska språken 29.12.2015

Vilka ord har varit aktuella i Sverige, Norge och Danmark? I årets sista Språket har Emmy Rasper bjudit in sina nordiska kollegor för att prata om vilka ord som präglat 2015. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medverkande: Helle Solvang - Sproglaboratoriet, Ann Jones - Språkteigen och Emmy Rasper - Språket i P1. Det blir även en glimt av året som gått i Språket. Språkets utgår tisdag de...

Varför ”lackar” det mot jul? 22.12.2015

Var kommer det lackar mot jul ifrån? Vi säger ju inte att det lackar mot påsk eller midsommar. Det undrar en lyssnare i Språkets julspecial. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför heter det att det "lackar" mot jul? "Snälla folket låtit maten rara, maten rara" sjunger man i Tomtarnas julnatt, men vad betyder meningen "maten rara"? Varför säger vi "skål!" och har d...

Hälsa hit och hälsa dit. Varför hälsar vi till varandra? 15.12.2015

Lyssnaren Alexandra är trött på att vi håller på och hälsar till varandra till höger och vänster och undrar var själva ordet hälsa och traditionen att hälsa kommer ifrån. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor: Varför hälsar vi till varandra och vad kommer det ifrån? Har svensk språket något som motsvarar engelskans ”pushing up the daisies”? Jollrar bebisar olika med oli...

Hur ska man uttala ordet arkitekt? 08.12.2015

Arkitekt går att uttala både med ett k-ljud och ett ch-ljud. Lyssnaren Karin undrar varför, Ylva Byrman ger svar och berättar även vilket uttal som är vanligast hos arkitekterna själva. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.  Veckans språkfrågor: Hur ska man uttala ordet arkitekt? Ekologisk, organisk och biologisk, var kommer orden ifrån? Varför har vi både v och w i svenskan och...

När började vi heta namn? 01.12.2015

Lyssnaren Albin undrar när människor började heta namn och om personnamn finns i alla språk. Henrik Rosenkvist tar oss tillbaka till 3200 f Kr och berättar om de första personnamn som vi känner till. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor: Varför säger man att något ”lyser med sin frånvaro”? Var placeras ordet "till" när det används i en mening som adverb? Vad är skillna...

Jag blir som förbannad 24.11.2015

Hur används ordet som i norrländska dialekter? Det får vi svar på i veckans avsnitt som handlar mest om dialekter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor: Varför är fobbeck/fubbick ett skällsord i Skåne? Var kommer Malungsmålets "säl" ifrån? Om en maträtt smakar änt, hur smakar den då? Hur används ordet ”som” i norrländska dialekter? Wallraffa, Klintbergare, Friggebod oc...

För gammal för LOL? 17.11.2015

Kan man vara för gammal för chattmarkörer som LOL ? Lyssnaren Mikael undrar om de är reserverade för ungdomar. Och så pratar Ylva Byrman om det fria språket i veckans avsnitt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor: Vad kallar man det när man råkar höra vad någon säger? Har engelskan fler specifika ord för könade djur än svenskan? Hur ska man förhålla sig till ordet stad...

Ta fakirflyget till jobbet? 10.11.2015

Att ta ett tidigt flyg kallas ibland att ta fakirflyget, lyssnaren Kaveh undrar varför. Och lyssnaren Sanna undrar hur kommer det sig att man börjar prata likadant som den man är kär i. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Är användningen av ordet avföra en ny trend? Vad betyder egentligen ordet ju ? Varför börjar man prata på samma sätt som den man är kär i? Vad komme...

Varför byter bladen namn till löv när de fallit ner på marken? 03.11.2015

I veckans avsnitt får lyssnaren Lena svar på varför bladen byter namn till löv när de fallit av träden, och så reder vi ut vad man menar när man kallar någon för ett våmmel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor: Vad kommer utrycket "barka hän" ifrån? Varför byter bladen namn till löv när de fallit av träden ?  Hur det kommer sig att man i Västmanland anv...

Urväder, yrväder och ur och skur 27.10.2015

I veckans program får vi svar på vad ur betyder i "ur och skur". Och så förklarar Henrik Rosenkvist vilka olika betydelser ordet pass kan ha. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor: Finns det någon estlandssvenska kvar och hur låter den?  Varför heter Sverige Sweden på engelska? Vilka olika betydelser kan ordet pass kan ha? Vad betyder ur "ur och skur"? Me...

Skriver du ej i stället för inte? 20.10.2015

I veckans program har lyssnaren Kristoffer upptäckt ett nytt sätt att använda uttrycket "klara ut" och så reder vi ut om ordet ej används mer på senare tid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor: Hur byttes "icke" ut mot "inte" och har ordet ej blivit vanligare? Varför använder deltagarna i en viss dokusåpa uttrycket "sticka under stolen"? Varför heter det screenpr...

Hur besvarar man ett tack? 13.10.2015

I veckans avsnitt pratar vi om ordet tack, som kan användas både som en bekräftelse på tacksamhet och som ett avslut på en konversation. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor: Hur ska man säga hen i objektsform? Varifrån kommer ordet kvarleva? Att svara ”ingen fara” på ett tack, istället för ”ingen orsak” – var kommer det ifrån? Hur besvarar man ett tack och hur varför...

Grammatik-vad ska det vara bra för? 06.10.2015

I veckans program pratar vi om nyttan med grammatik. Lyssnaren Daniel jobbar som lärare och tycker att det blivit allt svårare att motivera eleverna att lära sig grammatik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor: Vad menar man om man säger dödens lammunge och vad kommer det ifrån? Vad har ordet rehänt för ursprung Är ordet oj ett nordiskt arvord? Hur ska man motivera ele...

Vilket inflytande har svenskan haft på andra språk? 29.09.2015

Vikingarna for ju främst österut, därför finns det spår av svenskan i de finska, estniska och ryska språken säger Henrik Rosenkvist. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vanmakt, vanära och vansinne, vad kommer själva van ifrån? Hur hänger orden samvete, helvete och enveten ihop? Vad betyder ly i lyhörd? Varför säger man hipps i Kristianstad? Vilket inflytande har sven...

Ett sjukt bra program? 22.09.2015

Lyssnaren Britt har funderat kring hur ordet sjukt används som förstärkningsord. Kan man beskriva något positivt som sjukt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Förstärkande ord kommer och går och är ofta generationsmarkörer och ett sätt att visa vem vi är socialt, säger Ylva Byrman i veckans program. Programledare Emmy Rasper. Veckans språkfrågor Vad berättar de förstärkningsord vi anv...

Tar du illa upp när någon niar dig i affären? 15.09.2015

Om man vill vara smart säger man du. Att säga ni är ett korkat val då man riskerar att göra sin kund obekväm, säger Ylva Byrman i veckans Språket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför heter vindruvor russin som torkade när alla andra frukter får behålla sina namn? Varför används "niande" nuförtiden? Hur ska ordet troll, i betydelsen en person på internet som pro...

Det drar ihop sig... 08.09.2015

I veckans avsnitt pratar vi bland annat uttrycken det drar ihop sig, intresseklubben antecknar och dra det kortaste strået. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Dra det kortaste strået betyder att ha otur men kan man säga att dra det längsta strået betyder tur? "Intresseklubben antecknar" - varifrån kommer det uttrycket? Att det "drar ihop sig" betyder att något närmar...

Abbe, Bibbi, Cilla, Diddi, Ella, Frasse, Gurra, Hibba, Isse, Janne, Kicki, Lasse, Manne, Nisse, Olle, Pelle... 01.09.2015

Lyssnare Josefin undrar varför smeknamn på svenska ofta är tvåstaviga medan till exempel engelska smeknamn verkar vara enstaviga som Pam, Rob och Dan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Artikeln skriven av Tomas Riad , som Henrik Rosenkvist refererar till i programmet hittar du här . Veckans språkfrågor Varifrån kommer uttrycket "att hålla låda"? De flesta smeknamn på svenska är tvåstav...

Vi kan äta sill potatis men inte köttbulle och makaron 25.08.2015

I veckans program förklarar Ylva Byrman hur substantiv kan bete sig olika och varför vi kan säga att vi äter sill och potatis men inte att vi äter köttbulle med makaron. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Är uttrycket "bekänna färg" negativt laddat? Varför säger vi sill och potatis och inte sillar och potatisar? Varför har kylskåp och kyl olika genus? Varför har folk...

Listen to the Språket podcast in Replaio

Radio and podcasts in one app - free, with no sign-up. Install today and do not miss the launch

Get it on Google Play

Replaio is not a podcast publisher; show names, artwork and audio belong to their authors and are distributed through public RSS feeds.