Språket

Kvällstidningar använder sig ofta av tankstreck i sina löpsedlar för att skapa dramatik. Men är det språkligt korrekt att göra så? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Den nerslagne ligger på marken, medan den nedslagne hänger med huvudet. När ska man använda ner respektive ned , och varför? Ibland används uttrycket vi måste ta hand om våra gamla , och det har fått en...

Bryssel och Vita huset kan ibland uttala sig i media. Men egentligen är det ju en person från regeringen som då uttalat sig. Begreppet heter metonymi och mer om fenomenet blir det i veckans avsnitt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor ”Jag ska gå inom affären och handla”. Kan man säga så? Vad innebär det i så fall? Vad är egentligen en tralla ? När började svensk medi...

Ordet för något oväntat som inträffar väldigt hastigt härstammar ursprungligen från ett plask, men hur gick det från plask till plötsligt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varifrån kommer ordet grundplåt och har det ens med plåtar att göra? Vad är egentligen plötsligt för ord och vad finns det för synonymer? Vad betyder ordet hugfästa och hur kan man använda det? V...

Ett slarvigt ihoprullat täcke vid sängkanten. Eller en bunt med kläder. Finns det ett ord för det? Ja, enligt lyssnaren Sarah finns ordet rul. Men var kommer det ifrån och är det ens ett ord? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor I lastbilsbranschen används en del engelska lånord, hur kom de in i svenska språket? Eheru, emedan, emellertid . Vad fyller e:et för funktion...

Mjöl, vispgrädde, mandelmassa och florsocker. Vi pratar såklart om semlor! Snart är fettisdagen här, och i Språket pratar vi om att äta dem med sked i varm mjölk. Men varför kallas det för hetvägg? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför kallar man en semla i varm mjölk för hetvägg ? Hur gammalt är uttrycket bae ? Och betyder det babe eller är det en akronym för be...

Spritt språngande galen eller naken - är vedertagna begrepp. Men kan man säga att någon är spritt språngande glad? Och vad betyder egentligen spritt språngande? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varifrån kommer uttrycket röka som en borstbindare ? Varför kallar vi den som dricker för mycket för suput ? Vad är skillnaden mellan skamlig och skamlös ? Hur används egent...

Förr var alla substantiv i svenskan maskulina, feminina eller neutrala. Så är det inte längre och enligt Henrik Rosenkvist kan det ha med digerdöden att göra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor När man väver kan man med en svepande rörelse skapa ett så kallat skäl. Hänger detta på något sätt ihop med ordet svepskäl ? I svenskan böjer vi inte substantiv efter genus på...

Svenskans stavningsregler och språkliga normer är relativt nya företeelser. Så hur var det förr? Kunde man stava fel på medeltiden? Nja, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Kunde man stava fel på medeltiden? Att havet suger behöver inte betyda samma sak som att något suger . Hur har det blivit så? "Hött är med intet...

Om man flyttar fram ett möte, inträffar det då tidigare eller senare än det var tänkt? Vi pratar om metaforiska tidsuttryck och reder ut vad människor egentligen menar när de säger fram. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varifrån kommer ordet bimbo och hur hänger dagens betydelse ihop med det italienska ordet bimbo som betyder pojke? Vad innebär det när man säger at...

Olika uttal av ord kan väcka känslor. Heter det ost eller öst? Och är det okej att uttala ordet veckor som vecker? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Används ordet säkerställa mer nu än förr, och i så fall varför? Varför säger meteorologer nordost istället för nordöst ? Säger man veckor eller vecker ? Räkor eller räker ? Frågor eller fråger ? Finne är både en person...

Hur många är egentligen ett par stycken? Och varför använder upplänningar det franska lånordet jalu? Språket är inte alltid så tydligt som man vill, säger Henrik Rosenkvist i veckans avsnitt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vad betyder ordet ska , och hur ska det användas? Vad är det för skillnad på ramla och trilla ? Hur många är egentligen ett par, och är det fl...

Varför heter så många kvinnor födda på 40-talet något med "Britt" och hur kommer det sig att få mansnamn i Sverige slutar på a? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför heter så många kvinnor födda på 40-talet något med "Britt"? Varför slutar så få svenska mansnamn på  a . Och varför slutar många flicknamn i Norge på e ? I Jämtland använder vissa en förstavelse inna...

2016 gav oss ord som filterbubbla och trumpifiering. Diskussionen om de, dem och dom blev åter aktuell och arabiskan gick kanske om finskan som Sveriges andra största språk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Språkets nyårsspecial frågar Anna Kinberg Batra (M), Jonas Sjöstedt (V), David Lagercrantz , Sandra Beijer och Ginna Lindberg om vilka ord de har börjat använda under året och vilk...

Språket tar sig an några av julens viktigaste ord: julmys, julsofta och jullöka. Dessutom besöker vi Kalle Anka-översättaren Stefan Diös och pratar om långtbortistan och läskeblask. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Orden långtbortistan och läskeblask kommer från Kalle Anka -serier. Språkets reporter Erik Espeland har träffat översättaren Stefan Diös som tar oss med på en språklig...

Går färger att komparera? Ja, säger Ylva Byrman och ger flera exempel på att de flesta uppfattar att en färg kan vara mer eller mindre och att vi kan säga saker som "Han hade världens blåaste ögon." Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor En lyssnaren har hört ordet parklek  som synonym till  lekpark , hur har det kunnat bli så? Går det att komparera färger? Vad...

Att skriva våran och eran istället för vår och er, som är det rekommenderade, kan ha sin förklaring i gamla ackusativformer från fornsvenskan och tiden innan 1400-talet. Mer om det i veckans avsnitt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Det dialektala ordet hång , hur spritt är det och vad kommer det ifrån? Vad är det som ska beläggas i uttrycket stopp och belägg ? Er...

Vi ger oss ut i naturen och pratar om stigar, sjöar och träsk. Lyssnaren Anders funderar på ordet stig och om det har ett samband med det latinska uttrycket vestigia terrent (spåren förskräcker). Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför får vissa vattensamlingar namnet sjö , medan andra kallas tjärn och åter andra får beteckningen hav? Stig , som i skogsstig, varifr...

Att "gå in i väggen" i betydelsen att vara psykiskt utmattad är ett vanligt uttryck idag. Vad alla kanske inte vet är att uttrycket kommer från sportens värld och maratonlöpare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Estlandssvenskan - en dialekt på väg bort I veckans avsnitt berättar vi även om en svensk dialekt som riskerar att dö ut. I fyra års tid har forskare studerat estlandssven...

En person kan vara fit i betydelsen vältränad, men hur blir det om flera personer är vältränad? Språkvetare Ylva Byrman ger exempel på fler ord som är likadana men har helt olika betydelse. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Ska eller skall vilket är korrekt? Viga 15 miljoner kronor till ett projekt eller vika 15 miljoner kronor? Vad är rätt? Vad betyder ordet törna...

Svordomar står oftast inte i ordböcker och lärs inte ut i skolan. Men visst finns det grammatiska regler för hur vi svär. Och Henrik Rosenkvist tycker att man ska lära sig att behärska även svordomar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Inom försäljning och inköp används begreppet stafflade priser när man talar om olika priser beroende på beställd kvantitet. Varifrån...

Att säga "tack vare" istället för "på grund av" kan säga något om hur du uppfattar världen, säger Henrik Rosenkvist, och slår samtidigt ett slag för vikten av att ha koll på språkliga nyanser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor: Ordet pjäs kan ha olika betydelser, så hur hänger teaterpjäsen ihop med en pjäs som kan vara ett föremål? Dylikt betyder att något är likt,...

Tack för igår, det var jätteroligt! Ta flyget, res bekvämt. "Välkommen" till mötet! Hur får citattecken användas? Fungerar de även när ett visst ord ska betonas eller blir det bara väldigt fel? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor: Lyssnaren Linus har funderat på ordet tråkmåns , vem var denne Måns och hur tråkig var han? Hur kommer det sig att svenskar uttalar ordet f...

Vilket ord ska man säga för att få till det perfekta leendet? Ylva Byrman presenterar fotominens topp tre-lista och förklarar varför matrelaterade ord verkar vara populära i sammanhanget. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor:  Vilket ursprung har prefixet para , som i Paralympic s och parapsykolog i?  Att få sparken låter inte särskilt trevligt, finns det ing...

"Tyst som en mus", att "inte säga flaska" och att "inte säga halv sju" är sätt att säga att någon har varit tyst. Vi brukar kunna ge svar på ords etymologi men "halv sju"-uttrycket är ett mysterium. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Lyssnaren Adams föräldrar är från Jämtland och kan säga att någon "inte sa halv sju på hela kvällen" i betydelsen att någon varit tystlåten. Nu undrar vi o...

På 1600- och 1700-talet var det högsta mode att prata franska i Sverige, i alla fall bland adelsmän och hos hovet. Men hur goda var franskakunskaperna och pratade man verkligen franska hela tiden? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför säger man att man har främmande även när man har högst bekanta personer på besök? En amerikansk lyssnare undrar hur han ska veta n...