Språket

I alla tider har människor tillverkat saker med händerna. Henrik Rosenkvist berättar om bakgrunden till hantverksord som fogsvans, dreja, knyppla och städ. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Verbet dreja används både av keramiker och seglare men har dreja lera någon koppling till segeluttrycket att dreja bi? Det heter urmakare, sadelmakare, kakelugnsmakare, verktygsm...

Redan på 1800-talet rådde förvirring kring begreppen vegansk och vegetarisk. Språket reder ut begreppen och pratar om grönsaksordet legymer och varför vi använder franska namn på sallader. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Finns det tydliga definitioner av vegansk , vegetarisk och lakto-ovo-vegetarisk ? Var kommer orden ifrån och vem bestämmer hur de ska användas? V...

Som en god EU-medborgare bör du kunna minst två språk förutom ditt modersmål, det tycker EU. Men hur står det till med språkkunskaperna i Europa och hur lär man sig bäst ett nytt språk? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför har vissa personer "språköra" och lätt för att lära sig språk? Hur lär man sig ett nytt språk på bästa sätt? Vilka språkfamiljer finns i Euro...

Uttryck för att beskriva tiden har förändrats i takt med teknikens utveckling. Hur pratade människor om tiden innan klockorna fanns? Och varifrån kommer uttryck som "alla tiders" och "i grevens tid"? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor En karttjänst på nätet skriver att en väg är 18 minuter saktare än en annan, borde det stå 18 minuter långsammare ? Eller är sakta och...

Vem bestämmer vilka ord som ska anses vara ålderdomliga och vad är det som gör att vissa ord dör? Henrik Rosenkvist berättar om ord på hospis. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varifrån kommer ordet kallprat ? När anses ett ord vara utdött? Och vem bestämmer vilka ord som anses vara ålderdomliga? Vad betyder egentligen ordet ty och hur ska det användas? Används kält...

Från en scen i Nordstan i Göteborg svarar Språket på frågor om olika uttal av vokaler i dialekter, och varför vissa dialekter lever vidare medan andra försvinner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Språkfrågor En lyssnare från Hälsingland undrar om  na  i meningen Ge na tidningen är   ett äldre ord för henne? Hur kommer det sig att vissa gamla dialekter kan bita sig fast i en liten ort...

Svordomarna fuck och shit har blivit vanliga i svenskan, vilket har fått de svenska jävlar och fan att uppfattas som kraftfullare. Varning utfärdad: I veckans Språket används svordomar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varifrån kommer satfläsk och vad betyder det? Är god språkvård samma sak som att inte svära? Får man svära i tv och radio? Har svordomar blivit vanl...

"Det är så värt att ha påsklov!" "Det är ganska ovärt att få en förkylning." Ylva Byrman förklarar hur värt och ovärt används idag och hur betydelserna har förändrats. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Hur gammalt är uttrycket att sova sked eller att skeda ? Hur nytt är det att säga att något är värt eller ovärt ? Är det rätt att rätta någon som säger att den vill h...

Lyssnaren Julia undrar över uttrycket "att något ligger en i fatet". Vad ligger på fatet och varför är det ett hinder? Henrik Rosenkvist tar oss till 1600-talet och berättar om andra uttryck med fat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför används orden dyngrak och aprak i betydelsen att vara full och vad har ordet rak med berusning att göra? Vad kallas något som ä...

Arm, huvud och öga är några av svenskans äldsta ord. I veckans avsnitt går vi igenom kroppsord, uttryck med kroppsdelar i och kroppsspråk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Hur kommer det sig att många kroppsdelar heter exakt eller nästan likadant på svenska som på engelska? Har orden arm och armé någon koppling och hur gamla är orden? Varifrån kommer uttrycken att...

De franska lånorden i svenskan är så många att Språkets franska lyssnare Mèlodie tycker att vi egentligen kan franska. Ylva Byrman berättar om tre historiska perioder då franskan vällde in i svenskan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför har svenskan så många lånord från franska? Vad är en gallicism? Varför har det blivit vanligare att säga luva istället för kap...

Under förra sommarens torka var det många som önskade regn. Hur jobbar SMHI med neutralt väderspråk och hur språkligt nyskapande kan meteorologerna vara? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Jag tror det hätter , sa lyssnaren Annas farmor, från södra Småland, när solen snart skulle visa sig. Finns ordet i andra dialekter? I Bohuslän kan man säga att det är blägg ute nä...

Du kan vara grön av avund och rösta på blåa partier. I veckans språket berättar vi om färgers symbolik, historia och betydelse. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför kunde ordet blått förr användas för det vi idag kallar  svart ? Vilka färgnamn finns i olika språk? Varför har skär blivit mindre vanligt och rosa mer vanligt? Uppfattar vi färger olika beroende på o...

En fråga om ordet sonika får Henrik Rosenkvist att lägga mer tid på en lyssnarfråga än vad han nånsin har gjort tidigare, och till slut hamnar han bland kortspelare i Venedig på 1600-talet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vad har hårbalsam , balsamvinäger och balsamering av en kropp gemensamt? Uttalet av bokstaven o ställer till det för lyssnaren David som inte ha...

I svenskan används minst två metaforer från matens värld för att beskriva privilegierades förmåner. Ylva Byrman förklarar hur räkmackan och gräddfilen har fått utvidgade betydelser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför används gräddfil och räkmacka som metaforer för att få fördelar eller förmåner? Varifrån kommer uttrycket ta höjd för ? Varför säger man att någo...

Orden rund, bubbla och boll har likheter både i form och betydelse. Kan syn- och andra sinnesintryck påverkar hur ord låter? Ylva Byrman reder ut ljudsymbolism, fonestem och synestesi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Kan man säga en krispig kyla , eller ett krispigt vin ? Är inte ordet krispigt något som har med ett ljud att göra? Varför verkar vissa ord vara ihop...

Dialekten i Piteå, bondska, har många ord och uttryck som inte finns i standardsvenska och det beror på att bondska har sin bakgrund i fornsvenska. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför heter det tjugo och inte tvåtio när de andra talen heter trettio, fyrtio och så vidare? Var sitt  exemplar eller vars ett exemplar, vad är rätt? En lyssnare har läst Elin Wägners...

Olika namn på spelkulor verkar det finnas hur många som helst av. Språkets lyssnare har skickat in ord som påsche, pjäxekulor, peckekulor, pöttekulor, frostis, dimmisar, dank, kattöga med flera! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Hur många olika namn för spelkulor finns det runt om i landet? Varifrån kommer slangordet bast i betydelsen år? Varför skriver en del anled...

Att alternativ till komjölk har blivit vanligare har gett oss nya ord. Ylva Byrman slår ett slag för att konsumenter får säga hur de vill och så tar vi reda på mer om det nya ordet gurt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vad har nyckel för språklig historia? Och används begreppet nyckelbarn, som blev stort på 60-talet, fortfarande idag? Nu och då eller då och då , v...

Ger kritiker alltid negativ kritik eller kan kritik vara positivt? Ylva Byrman vrider och vänder på kritiks betydelse. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför säger man din idiot och inte du idiot ? Orden hemsk och inhemsk låter lika men betyder olika saker, har orden någon koppling? Ordet kritik kan betyda omdöme men att ge kritik uppfattas ofta som att ge negativ...

Från språkvårdens håll avråds från nakna substantiv och meningar som "Vi ska ha möte med kund". Ändå används det. Varför är det så och vad kan avklädda substantiv få för konsekvenser? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Var kommer verbet nagelfara ifrån och har det någon koppling till skeppet Nagelfar från nordisk mytologi? "Se till att skicka det där till kund", säge...

Att vara en ost var från början en nedsättande beskrivning. Henrik Rosenkvist tar oss med till liknande uttryck i våra grannspråk och hittar lyckans potatisar, svampar och grisar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vad härstammar uttrycket lyckans ost ifrån? Och varför är det just ost som används? Att tumma på reglerna kan betyda både att man lovat att följa reglerna...

Ordet ganska har fått en ny betydelse i svenskan, men vilka ord är det som tenderar att byta innebörd över tid? Det diskuterar Ylva Byrman och Henrik Rosenkvist i Språket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Ganska betyder enligt SAOL tämligen eller relativt . Men i danskan betyder ordet  helt eller alldeles . Har ordet  ganska ändrat betydelse i svenskan? Ska det het...

När ska man säga Gott slut! och vem var Knut som avslutar julen? Ylva Byrman och Henrik Rosenkvist svarar på en samling frågor om jul och nyår. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Språkfrågor i programmet Varifrån kommer ordet pumla för julkula? Var kommer ordet gröt ifrån? När och hur kom ordet  mys  in i svenskan? "Snälla folket låtit maten rara, maten rara" sjunger man i Tom...

Hen är ordet som får vissa att se rött och andra att känna sig sedda. Ordet som ingen språkvetare ville tro på, eftersom svenskan inte hade fått ett nytt pronomen på 400 år. Ändå hände det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Historien om hen börjar på 60-talet och fortsätter fram till idag. Att det vore praktiskt med ett könsneutralt pronomen istället för att behöva skriva han eller hon...