På Landet

Full transparens är ledordet i Ida Baarings företag Idas köttlåda. Hon bedriversmåskalig köttproduktion på gården i Rolsberga och kunderna får insyn i allt– från kalvning till slakt. – Det absolut viktigaste för mig är att man äröppen med hur allt går till, även när det inte gårsom man har tänkt sig, säger Ida Baaring.

Småskalig grisuppfödning är inget för den arbetsskygge. Anders Johanssonpå Sannakulla gård stiger upp klockan 4 och utfodrar djuren, jobbar sedanhemifrån under dagen och avslutar med ett kvällspass på gården. Och hans grisar behöver tillsyn sju dagar i vekan, 365 dagar om året.  Men vad är det då som motiverar honom att jobba så hårt? Svaret är enkelt: – Man kan inte sitta still, da...

På 60-talet hotades svensk betodling av nedläggning – import var tidensmelodi. Sten-Arne Modig var med och tog fram metoden ”Färdigt bestånd”,en av de reformer som räddade odlingen och industrin.

Lars Johnsson är advokat och före detta kommunalråd i Hässleholm, men framför allt är han skogsägare och nybliven riksdagsledamot för moderaterna. Han har en hel del att säga om skogspolitiken – i Sverige och på EU-nivå.Dessutom har han en väldigt bestämd uppfattning om svensk vargpolitik

Mest känd är Bengt Persson för att ha varit med och grundat Foodhills. Nu är han vd för GroPro – ett företag som med en ny teknik är på väg attrevolutionera produktionen av grönt protein från ärtor och bönor.

Längtan efter att lämna stan och starta något nytt med djur och odling pålandet hade funnits länge hos Jennie och Oscar Scotte. I fjor gjorde de till sistslag i saken. Nu satsar de bland annat på blomsterodling och äggproduktion. Häng med till Åstorp där det nyblivna lantbrukarparet bygger sig en framtid!

Historikern, tv-personligheten och skogsägaren Gunnar Wetterberg är tillbaka i podden! I detta andra avsnitt fokuserar vi på dagens svenska skogsbruk. Med avstamp i historien pratar Gunnar om skogensbetydelse, potential och framtid – och så reder han ut några missförstånd.

Vad har skogen betytt för Sverige? Ingen är mer lämpad att besvara denfrågan än historikern, tv-profilen och skogsägaren Gunnar Wetterberg. I detta första av två avsnitt är det fokus på skogsbrukets historia.

Trots att viltköttets både miljömässiga och etiska fördelar ofta lyfts fram,utgör det bara några enstaka procent av allt det kött vi lägger på tallriken. Detär något som Romeleåsens Viltkött i Genarp vill ändra på. 

I veckans avsnitt får vi höra välkände krönikören och författaren Bertil Nilsson berätta om uppväxten på ett lantbruk i norra Skåne under 50-talet. Hör honom minnas julslakten, om pinan med att gallra betor och om revolutionen det innebar när man skaffade sin första mjölkmaskin – bland mycket annat!

Året lider mot sitt slut och i veckans avsnitt bjuder vi därför på ett axplock avårets röster: hampaälskaren, majsexperten, grisfarmaren, cidernörden,fågelkännaren, hästbonden – och några till... Dessutom avslöjar vi vilket som är årets mest lyssnade avsnitt!

Oskar Caster älskar avelsarbetet, oavsett om det gäller höns, hästar eller deegna Herefordkorna på gården utanför Höör. Tjurauktionen i Gunnarp i februari tillhör en av åretshöjdpunkter – eller julafton som han själv kallar den.

Efter tolv år är Bonny Håkansson på Sövde musteri äntligen i mål. Nu har hans skånska Calvados vilat klart i sina ekfat och säljs på Systembolaget. Vi åkte till Sövde och fick höra hela historien – från äpple till flaska.

Johan Larsson och Kristina Torstensson på Ekebo gård har KRAV-märktaBelted Galway-kor och grisar som går ute året om. Köttet säljer de i sin egengårdsbutik. Djuromsorgen löper som en röd tråd genom hela verksamheten.

Växtodlingsåret är till största delen avslutat, men för en gröda är det nu högsäsong: sockerbetan. Vi träffade Johan Wadborg för att prata om utmaningarna och framtiden för Skånes betodlare.  

Saffran – går det verkligen att odla här i Sverige? Javisst! Silvia Mutlu startadei liten skala för åtta år sedan. Genom trial and error har odlingen utanför Staffanstorp successivtvuxit och idag är den störst i norra Europa.

Stuttgart och Västerås är ungefär lika stora till ytan. Det kan man ta som utgångspunkt i en diskussion om hur vi i Sverige planerar våra städer och hur vi värnar om vår lantbruksmark. Anders Larsson är forskare på SLU i Alnarp och han är mycket kritisk till svensk stadsplanering i allmänhet och byggandet på jordbruksmark i synnerhet. Han vill se ett akut stopp för byggnation på jordbruksmark.

På Sinclairsholm utanför Vinslöv är det de långa perspektiven som gäller. Här har man satsat på ek – ett träd som ofta slutavverkas vid 120 års ålder. Hör Johannes Barnekow berätta om fördelarna och utmaningarna med godsets vägval.

Klimatförändringarna har gjort vattentillgången till en allt viktigare för svenskt lantbruk. Hur ser framtiden ut? Och vad kan den enskilde lantbrukaren göra för att öka sin beredskap och förebygga framtida problem? Vi åkte till Lund och träffade statsgeolog Mattias Gustafsson, grundvattenexpert på SGU, Sveriges geologiska undersökning.

Årligen slängs tusentals kilo prima hästkött i Sverige. Det vill Sara Rosqvist från Äspinge ändra på. Genom företaget Äspinge kött säljer hon hästkött som annars skulle grävts ned eller eldats upp. Och hon tror att attityderna gentemot hästkött så sakat börja förändras.

Anton Thelin halkade in i skogsbranschen efter stormen Gudrun 2005. Sedan dess har han mödosamt byggt upp ett företag som idag anställer sex personer. Vad är hemligheten bakom framgången?

Tobias och Mikaela Nilsson är mångsysslare i lantbruksbranschen. De har kor,grönsaksodling, växtodling, gårdsbutik och driver ett grönt rehabcenter. Dessutom har de grisar som de har valt att föda upp med KRAV-certifiering.

När Kristina och Peter Larsson tog över Kristinas föräldragård 2016 kände de att renodlad mjölkproduktion inte skulle räcka. De startade ett eget gårdsmejeri – en jätteinvestering i kunskap och pengar.

Björn Nilsson födde upp sin första gås redan som åttaåring. Idag – nästan 40 år senare – har hans fjäderfä vunnit guld i kock-vm och serverats på Nobelmiddagen. En stor oro är dock fågelinfluensan som blir allt vanligare och hotar hela verksamheten.

Ingvar Andersson hyser en särskild kärlek till potatis och har odlat den i snart 50 år. Som potatisodlare och grossist finns flera utmaningar. Den största är att vända trenden och få fler – framför allt yngre – att äta mer potatis