NOD

Pekka Mellergård har träffat författaren Johan Heltne och samtalat om varför han trots flera böcker med anknytning till traumatiska erfarenheter från uppväxten i Livets Ord inte är engagerad för inrättande av en ”Religionstrauma-dag”. (Tidskriften NOD 2023:3, 38-39)

Kathryn Tanners (professor i systematisk teologi vid Yale University) senaste bok Christianity and the New Spirit of Capitalism (2019) har fått mycket positiv uppmärksamhet, men har också blivit hårt kritiserad från olika utgångspunkter. NOD har därför inbjudit två väl insatta teologer till ett fördjupat samtal. Vad är ”ekonomisk teologi” och hur ska man se på förhållandet mellan kapitalism och kr...

Roland Spjuth beskriver hur kyrkliga handlingar, som sedan århundraden upprepas varje söndag över hela världen, har mycket att lära både troende och icke-troende om sätt att hantera rädsla och oro. (Tidskriften NOD 2023:3, 28-31)

Etikprofessorn Scott Bader-Saye har skrivit en träffsäker analys av den rädslans kultur vi lever i, och pekar samtidigt på hur den kristna traditionen kan förse oss med redskap att hantera rädslan. Elisabeth Sandlund har läst. (Tidskriften NOD 2023:3, 10-13)

Sociologiprofessor Rolf Lidskog tar hjälp av kollegorna Ulrich Beck och Zygmunt Bauman för att beskriva ett samhälle där riskerna blivit mycket större och svårare att förutse – samtidigt som mycket blivit bättre. (Tidskriften NOD 2023:3, 4-9)

Kristet engagemang för klimatkrisen och andra miljöfrågor speglas i ett ökat intresse för så kallad ekoteologi, med den amerikanska processteologen Catherine Keller som en viktig förgrundsfigur. Är det en fruktbar utgångspunkt? NOD ställde frågan till teologerna Petra Carlsson och Andreas Nordlander , som båda är mycket engagerade i miljö- och klimatfrågor.

Idag vill alla vara unika, leva i nuet och ha sjävförverkligande arbeten som ger status. Lunda-docenten Olof Hallonsten menar att en uppmärksammad tysk sociolog kan hjälpa oss förstå varför det blivit så – och en hel del annat. (Tidskriften NOD 2023:2, 44-47)

Trosbekännelsens ”heliga och allmänneliga kyrka” är uppenbart mer allmännelig än helig. Elisabeth Sandlund påminner om att vi inte kan tala om kristna föredömen utan att vara medvetna om misslyckanden och svek. (Tidskriften NOD 2023:2, s 33-35)

Handlar polyamori om förmåga att kunna älska många, eller snarare om personlig frihet och berikande självutveckling? Emma Audas skriver om skillnaden mellan kärlekens djup och bredd. (Tidskriften NOD 2023:2, s 41-43)

Jane Austen är en av den engelska litteraturens mest kända författare och hennes romaner har filmatiserats flera gånger. Trots att det är över 200 år sedan böckerna skrevs har de fortfarande mycket att säga om självkänsla och karaktär. (Tidskriften NOD 2023:2, s 16-19)

Är Jordan B. Peterson en tvillingsjäl till den Rudyard Kipling som inspirerat generationer av engelsmän att behålla ”a stiff upper lip”? Det är lätt att förstå hur de kan få pojkhjärtan att vibrera – men vad är egentligen målbilden? (Tidskriften NOD 2023:2, s 11-15)

NOD bjöd in två svenska teologer att samtala om de djupt troende ”förfeministerna” Sarah och Angelina Grimké: Hanna Stenström och Arne Rasmusson . Kopplingen till väckelserörelser och djupt troende människor brukar inte höra till standardberättelsen om abolitionist- och kvinnorörelsen. Varför har det blivit så? Och varför tycks det blivit trångt för systrarna Grimké och många andra kristna aktivis...

Magnus Malm läser om Herbert Marcuses vassa samhällskritik och efterlyser en kyrka som på allvar utmanar denna världens makter. (Tidskriften NOD 2023:1, s 20-25)

Som första sekulära tidning lyfte Epoch Times fram Per Ewerts avhandling om socialdemokratins avgörande betydelse för ”landet som glömt Gud”. Kanske inte så oskyldigt som man kan tro. (Tidskriften NOD 2023:1, s 39-41)

I januari ställdes ”Domedagsklockan” fram ytterligare tio sekunder och har aldrig varit närmare midnatt än nu. Hur tyda tidens tecken? Lars Johansson gör en samtidsspaning med hjälp av bland annat Karl-Ove Knausgård. (Tidskriften NOD 2023:1, s 5-11)