Lärare & Forskning

Lek och undervisning kan organiseras på olika sätt i förskolan. I det här avsnittet av Lärare & forskning berättar Cecilia Wallerstedt, professor vid Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande vid Göteborgs universitet, om hur lek och undervisning kan integreras och genomföras gemensamt av förskollärare och barn samtidigt som barnens handlingsutrymme främjas: så kallad lekresponsiv und...

För att förstå en text – att avkoda text, förstå och minnas innehållet – kan man använda olika strategier. I det här avsnittet av Lärare & forskning berättar gymnasieläraren i svenska och engelska, Yvonne Hallesson, om resultatet från sin studie om hur högpresterande gymnasieelever gör när de läser. Vad gjorde de speciellt för att ta till sig och minnas en text? Hur medvetna var de om sina lässtra...

Vems historia är det som berättas när man beskriver ett historiskt skeende? Är det en korrekt bild av Sverige på 1900-talet om historien beskrivs utan att kvinnor eller funktionsvarierade får ta plats?   Hur historiska narrativ och hur de dominerande beskrivningarna kan problematiseras och kompletteras har Mathias Blomberg och Line Ekman undersökt i en studie som bland annat omfattar forskningslek...

Att som lärare förmedla kunskaper handlar om mycket mer än att överföra själva kunskapen. Lärare behöver även kunskaper om vad som kännetecknar kunnanden inom de ämnesområden som man undervisar. Kunnande kan beskrivas som kunskapens "underförstådda baksida", och det som binder ihop kunskaper med individen och det sammanhang där kunskapen fyller en funktion. För att utveckla ett ämneskunnande måste...

I det här avsnittet av Lärare & forskning berättar Hanna Sandgaard-Ekdahl, adjunkt i svenska som andra språk med didaktisk inriktning, och Robert Walldén, docent i svenska med didaktisk inriktning, båda vid Malmö universitet, om sin forskning om vuxna andraspråkselevers arbete med skrivrespons och argumenterande texter.   De har studerat hur vuxna andraspråkselever gav respons på varandras insända...

Att kunna ta del av en manual eller skriva en rapport eller argumenterande text är avgörande för att fungera i dagens samhälle och för framgång i skolan. Men vilka stöd finns det i läromedlen för de yngsta eleverna, i årskurs 1 till 3, för att skriva förklarande, resonerande eller argumenterande texter – så kallat diskursivt skrivande eller sakprosa? Jenny Magnusson, docent vid Södertörns högskola...

O m en elev inte förstår betydelsen av en siffras placering i ett tal, dess platsvärde, blir det svårt med beräkningar inom matematikens fyra räknesätt. En elev som inte kan dela upp ett tal i talsorter får svårt att exempelvis använda algoritmer med uppställning av tal. I det här avsnittet berättar Henrik Hansson om sin forskning och erfarenhet av undervisning och lärande om platsvärde. Henrik är...

Kan ett drama om vem som ska få några överblivna äpplen skapa förutsättningar för rika diskussioner om resursfördelning och hållbarhetsproblem med barn i förskolan? Maria Hedefalk och Cecilia Caiman, bägge lektorer i didaktik vid Uppsala universitet respektive Stockholms universitet, har skrivit forskningsartikeln: " Deliberation och kritik i förskolans undervisning för hållbar utveckling – "så at...

Hur kan lärare i skolämnet teater sätta ord på den kunskap som finns i kroppen? Och vad gör man när man får syn på det här kunnandet? Är det bäst att fånga det i stunden, mitt i en scen, precis då det händer i klassrummet, eller är det bättre med återkoppling till eleven i efterhand? Pernilla Ahlstrand är lektor vid Göteborgs universitet vid institutionen för didaktik och pedagogisk profession. He...

Kan elever förstå drivkrafterna bakom terrorism, komma nära Mellanöstern och förstå hur det är att leva i ett annat land genom fiktionsläsning? Detta tar Karl Ågerup upp i sin forskningsartikel "Att närma sig Mellanöstern genom fiktionsläsning – gymnasieelever läser Yasmina Khadras Sirenerna i Bagdad" Karl Ågerup som är lektor i litteraturvetenskap vid Örebro universitet ville ta reda på hur litte...

Vilka kvalitativa aspekter av kunnande kommer till uttryck i gymnasieelevers arbete med att formulera naturvetenskapligt undersökningsbara frågor? Hur hittar vi verktyg för att nå fram till det som vi inte riktigt känner till? Femton lärare, doktorander och forskare har tillsammans gjort forskningsstudien "Vad kan elever som kan formulera naturvetenskapligt undersökningsbara frågor?"  Studien har...

Hur gör vi för att utmana diskriminerande föreställningar om sexualitet och kön? Hur kan man utveckla undervisningen inom kunskapsområdet Sexualitet, samtycke och relationer? Vi pratar med Anna-Karin Fridolfsson och Anders Jonsson, bägge gymnasielärare i naturkunskap, som har gjort forskningsstudien "Gymnasieelevers användning av normkritik och naturvetenskap för att granska frågor om sexualitet o...

Hur kan man utveckla elevers analysförmåga och få dem att tänka kritiskt?  Många samhällsfrågor är ju komplexa och det är en utmaning att få elever att resonera kring orsaker och konsekvenser i flera led. Det här avsnittet tar avstamp i studien "Varför fortsätter flykten över Medelhavet? – innebörden av att göra en kausalanalys av en samhällsfråga". I forskningsstudien ombads elever från samtliga...

Lärarna och forskarna Anna Stridfält, Marie Björk, Paul Stensland och Åsa Nikula har gjort en learning study där de lyckats få elever i årskurs 4 att bättre förstå decimaltal. Forskning visar nämligen att många elever inte förstår   vad siffrorna till höger om ett decimaltecken betyder: att man exempelvis inte kan avgöra om 3,18 centimeter är längre eller kortare än 3,2 centimeter. Förstår man int...

Så utvecklar man läsförståelse på mellanstadiet. Vi träffar lärarna och forskarna Cecilia Rosenbaum och Anette Svensson som pratar om sin studie som handlar om hur lär man eleverna inferensläsning - att läsa mellan raderna. I studien har de utvecklat och jämfört ett antal lektioner för att uppnå fördjupad läsförståelse. Och det finns ett rätt tydligt svar som de kommer fram till, vad som är nyckel...

Det talas dagligen om global uppvärmning och de problem som det allt varmare klotet skapar. Men att verkligen förstå växthuseffekten och att kunna förklara den har visat sig vara knepigt. Lärarna och forskarna Maria Sundler och Per Anderhag gästar oss för att prata om sin studie "Från missförstånd till klarhet: hur kan undervisningen organiseras för att stötta elevers förståelse för växthuseffekte...