Lärare & Forskning

Inflammation är en grundläggande försvarsreaktion i våra kroppar som elever på vård- och omsorgsprogrammet måste kunna upptäcka och förstå. Om en inflammation inte upptäcks kan det leda till livshotande skador. Men det är en komplex process: den pågår över tid, sker på flera nivåer och blandas lätt ihop med infektion. Lärare som uppmärksammade att elever ofta har svårt att förstå den här processen...

När en elev ska lösa en uppgift inom de fysiskt gestaltande momenten av teaterämnet, exempelvis samspel, så räcker det inte med att eleven använder ord för att visa sitt kunnande. Eleven måste samspela med sin kropp, med rörelser, och läraren måste i sin tur veta hur kunnandet yttrar sig för att kunna planera undervisningen, ge relevant återkoppling och bedöma eleverna. Pernilla Ahlstrand är teate...

Kan lärare med vissa handlingar få elever i årskurs 2 att ta initiativet och leda utforskandet i matematikundervisningen? Det tog forskare och lärare tillsammans reda på i en studie om undervisning om cirkeln. Exempelvis visade det sig att när läraren medvetet riktade uppmärksamheten mot de geometriska begrepp som var i fokus genom att iscensätta utmaningar för eleverna så ökade elevernas engagema...

Hur kan man utveckla yngre elevers algebraiska tänkande: att se mönster, samband och förstå regler i matematik? En grupp forskare utformade, tillsammans med lärare på en skola, undervisning för årskurs 1 med syftet att utveckla förståelse för matematik utan att använda siffror. Bland annat användes teorierna bakom så kallad lärandeverksamhet vilket bygger på aktiviteter där eleverna kan utveckla e...

Att redovisa, hänvisa och resonera om källtexter kan utvecklas med undervisning om så kallad referenshantering. För att utveckla elevers akademiska skrivande genomförde en forskare och två lärare en studie där de tillsammans planerade, genomförde och analyserade undervisning i referenshantering. Tester före och efter undervisningen visade att eleverna bland annat behöver förstå att sättet man anvä...

Vad är undervisningsutveckling och vad ska utvecklas? Ska elevernas eller lärarnas lärande utvecklas och varför vill forskare att lärare ska engageras i forskningsprocessen redan i ett tidigt skede? Vilka mål ska undervisningsutvecklingen sikta mot och hur ska det gå till i praktiken när lärare redan har fullt upp med sin undervisning? Ulrika Bergmark och Ola Uhrqvist år båda tidigare gymnasielära...

Hur kan känslor användas i NO-undervisning om evolution och det naturliga urvalet? Den frågan har tre forskare undersökt tillsammans med en lärare på en högstadieskola. Teori varvades med praktik där elever i årskurs 7 i ett rollspel fick uppleva hur förutsättningarna att överleva skiljer sig åt beroende på hur fåglars näbbar ser ut. I stället för näbbar fick eleverna en viss tång och skulle sedan...

Berättelseskrivande är en del av grundskolans svenskundervisning. Men hur kan elever i årskurs 3 och 4 bli bättre på att använda beskrivningar i berättelser? Det ville forskaren Anja Thorsten ta reda på och genomförde tillsammans med en grupp lärare en undervisningsutvecklande studie med över 50 elever i årskurserna 3 och 4. Eleverna fick dels skriva fritt utifrån tre inspirationsbilder (en lång h...

I fritidshemmet ska elevernas utbildning i skolan kompletteras samtidigt som elevernas utveckling och lärande ska stimuleras. Fritidshemmets undervisning förväntas också ta hänsyn till elevers intressen, behov och erfarenheter samtidigt som verksamheten ska erbjuda en meningsfull tid utanför skolans undervisning. Hur ska det gå till? Forskaren Alma Memišević, universitetslektor vid Linköpings univ...

Hur kan elever lära sig skapa en viss kulturs uttryck när de ska tillverka ett föremål i slöjden? Hur balanserar man elevens uppfattning om vad som är "fint" med slöjdens estetiska och hantverksmässiga krav? Och måste traditionellt samiska material användas när man skapar något "samiskt" eller går det bra med plast? Det är några frågor som får svar i det här avsnittet av podden Lärare & Forskning....

Ett sätt att utveckla algebraiskt tänkande, förmågan att förstå strukturer och relationer inom matematik, är att kunna beskriva och generalisera regelbundenheter som mönster i talföljder. Exempelvis när talen ökar med 3 som i talföljden 3, 6, 9, 12, 15. En studie med elever i årskurs två har visat att vissa aspekter är särskilt viktiga i undervisningen för att barnen ska ha möjlighet att utveckla...

Att i undervisningen ge elever utrymme att skriva dikter och sedan framföra dem tillsammans med proffsmusiker inför publik kan visa på möjligheter för social hållbarhet och användas för elevernas språkutveckling. Det visar en studie om ett musik- och poesiprojekt med elever från skolor i områden med olika socioekonomiska förhållanden. Studien bygger på intervjuer och observationer av undervisninge...

I en lekbaserad, eller som man också kan säga, lekresponsiv undervisning i förskolan behöver läraren kunna föra en ömsesidig dialog och leka med barn på ett sätt som kan både utmana och stödja – för att aktiviteten ska leda till lärande.  I ett praktiknära forskningsprojekt undersöktes bland annat hur barns förståelse för symboler kan stärkas med att låta symboler och text fylla en funktion i leke...

Att kunna skilja mellan fakta och åsikter och förstå att värderingssystem är komplexa och föränderliga är viktigt för att elever ska utveckla ett kritiskt förhållningssätt till opinionsbildande texter. Det visar en studie med gymnasieungdomar som undervisades i samhällskunskap för att utveckla kritiskt tänkande. Studien kom till när forskaren Anja Thorsten och tre lärare i samhällskunskap på gymna...

Hur allt hänger ihop på vår planet, från lokalt till globalt och mellan natur och samhälle, kan kopplas till olika former av att tänka geografiskt. Exempelvis att en frukt skördas i ett avlägset land och så småningom hamnar i ett fruktfat i Sverige: hur påverkas samhället och naturen där frukten skördas? Hur påverkar transporten av frukten klimatet och hur påverkas vårt samhälle där frukten är ett...

Är det bäst att i en lärandesituation uppnå målet på första försöket eller kan det finnas ett värde i att göra fel? Enligt forskarna i en studie med 12 yrkeselever, som skulle lära sig svetsa, kan en djupare kunskap och större förståelse utvecklas om eleven får göra fel och samtidigt resonera med läraren om vilka faktorer som leder till vilka resultat. "För att förstå vad som är rätt så behöver ma...

Elever i första klass lärde sig nya ord och utvecklade sitt språk på andra sätt i samband med aktiviteter kopplade till högläsning av bilderboken Molnbullar. "Eleverna får upprepa och smaka på ord, de får läsa efter, de får prata om ords betydelse och samla fler ord", säger forskaren Catarina Schmidt som ser flera möjligheter med dialogisk högläsning i språkundervisning. Med så kallad dialogisk hö...

Kan elever i förskoleklass lära sig att bestämma antal med hjälp av att se talen uppbyggda som delar av en helhet i stället för att räkna varje objekt för sig? Den och andra frågor om matematiklärande har sex forskare försökt besvara i en omfattande studie med 361 elever. Att kunna urskilja relationer inom och mellan tal, exempelvis att fem består av tre och två, och att fem är två mer än tre, kal...

När elever som inte behärskar svenska språket får känna på material, redskap och verktyg i slöjdundervisningen och samtidigt möta nya ord och begrepp så ges möjligheter att utveckla språket genom resonemang som tar vara på de resurser som ges i slöjdsalen. Det visar en studie där ett tjugotal nyanlända högstadieelever och två slöjdlärare observerades under en termins slöjdlektioner. I undervisning...

Vad räknas egentligen som kunskap i ämnet Idrott och hälsa och vad ska läraren bedöma? Trots att det framgår av läroplaner och kursplaner vad elever ska lära sig upplever både lärare och elever att det saknas en gemensam uppfattning om vad detta innebär, visar forskning. I en studie med elever från två klasser i årskurs 2 på en gymnasieskola undersökte forskaren Nina Westrin Modell dels vad elever...

Hur ska man kunna bedöma en elevs kunskaper i matematik om eleven inte förstår ord och begrepp i uppgiften? När elever i en studie vid Stockholms universitet skulle resonera kring en uppgift i matematik fastnade ett par elever på ordet "drygt". Istället för "lite mer" uppfattade eleverna, som inte har svenska som modersmål, ordet i dess betydelse "otrevlig" och kunde varken förstå eller resonera k...

När "kokboksreceptet" för fysiklaborationen övergavs och gymnasieeleverna fick en öppnare instruktion kände sig fler delaktiga och undervisningen förbättrades. Men det krävs mer än en ytlig betraktelse av elevernas arbete för att upptäcka hur effektiv undervisningen faktiskt är, visar studien som det här avsnittet av Lärare & Forskning handlar om. Avsnittets gäster är lärarna och forskarna Helena...

Poesi kan användas på flera sätt inom undervisning. Den kan gynna ordkunskap, meningsbyggnad och annan språkutveckling och användas för att närma sig frågor om etik, moral, demokrati eller hållbarhet visar forskare i olika studier. Dessutom har andra forskare visat att  det är ett bra sätt att gå in på mer känslomässiga aspekter, att poesin kan hjälpa gymnasieeleverna att utvecklas kognitivt och k...

Att en elev kan reflektera över sin egen upplevelse av fysisk aktivitet har betydelse för elevens hälsa. Men inom ämnet idrott och hälsa är det traditionellt svett, hög puls och att förebygga sjukdom som är i fokus. Andreas Jacobsson, tidigare lärare i idrott och hälsa och matematik, berättar i det här avsnittet av Lärare & Forskning om sin forskning kring samtal om fysiska aktiviteter med ett häl...

Att låta elever förflytta en karaktär som exempelvis Nalle Puh till en egen filmtolkning, teaterpjäs eller ett spel – inom ett så kallat textuniversum – kan utveckla kritiskt tänkande, kreativitet, engagemang, berättarförmåga och samarbetsförmåga. I det här avsnittet av Lärare & Forskning berättar Janina Skeppström och Björn Kindenberg om ett planeringsverktyg för undervisning med textuniversum. "...