Landet

Intresset för att köra olika långsamtgående fordon har ökat bland unga de senaste åren. Inte minst i våra landsbygder där det ofta finns en stark motorkultur. I takt med att allt fler fordon dyker upp växer också irritationen hos de som bara tycker att motorungdomarna väsnas, bråkar och skräpar ner. Så hur ser egentligen kulturen ut kring dessa fordon? Vilken betydelse har motorintresset för ungdo...

Podden Landet gästar Landsbygdsriksdagen i Jönköping där hundratals politiker, tjänstemän, lobbyister, journalister och landsbygdsaktivister samlats för att prata landsbygdsfrågor. Men hur mycket pratar man egentligen om ungdomar i landsbygderna? Och hur mycket pratar man med de unga? Är det till och med så att unga glöms bort i den allmänna debatten? Vi har samlat några av de yngre deltagarna på...

Världsläget har förändrats drastiskt efter Rysslands invasion av Ukraina. Helt plötsligt blev frågan om Sveriges beredskap mer aktuell än någonsin. Så hur god är egentligen vår beredskap? I avsnitt #143 av podden Landet har vi samlat in frågor från Landsbygdsnätverkets medlemmar till landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg (S) som bland annat får svara på hur hon ser på beredskapen i våra landsby...

Hur gör vi för att skapa en levande svensk skärgård? Sverige har tusentals skärgårdsöar, inte bara vid kusterna utan också i alla våra stora insjöar. Karaktäristiskt för svensk skärgård är många öar med få invånare på varje ö. Detta ställer särskilda krav på all form av samhällsservice till exempel skola, vård, omsorg och kommunikationer. Så vad krävs av samhället för att människor ska kunna leva...

Vad är egentligen poängen med att nätverka? Landsbygdsnätverket är ju ett väl etablerat nätverk med många delaktiga medlemmar och det finns gott om andra framgångsrika nätverk både lokalt, nationellt och internationellt. Men varför ska man nätverka? Vilken nytta ger det? Och hur gör man för att skapa och driva ett framgångsrikt nätverk? Medverkar gör Hans-Olof Stålgren och Nils Lagerroth, båda f.d...

Hur klimatanpassar vi Sveriges landsbygder? Den sista februari släppte FN:s klimatpanel IPCC sin klimatbedömning. Rapporten lyfter bland annat det ökade behovet av just klimatanpassning - åtgärder vi kan göra för att hantera klimatförändringarna. Men det konstateras också att det finns gränser för anpassningen – vi kan inte anpassa oss till allt - och att det också finns risk för missanpassning. I...

Varför är det så ont om högutbildade i Sveriges landsbygder? Att hitta välutbildad personal och säkra kompetensförsörjningen är en av de största utmaningarna för många landsbygdskommuner. En förklaring är att unga i våra landsbygder inte vidareutbildar sig i samma utsträckning som unga i större städer. Så vad kan vi göra för att förändra den bilden? Vad krävs för att få in fler unga i högre utbild...

Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) är nu inskickad till EU för utvärdering. Så hur väl kommer planen möta de behov och utmaningar som finns inom det svenska lantbruket? Kommer planen göra sitt för att värna miljön och klimatet? Och hur blir det med landsbygdernas lokala utvecklingsarbete? Vi diskuterar den nya planen och vilken nytta vi kommer få av EU-pengarna f...

Varför är poddar som handlar om lands- och glesbygdsfrågor viktiga i dagens medielandskap? Hur kan de påverka det offentliga samtalet? Och kan de rent av spela roll för demokratin? Utbudet av poddar har exploderat de senaste åren och det finns idag flera poddar som framförallt lyfter frågor ur ett lands- och glesbygdsperspektiv: Norrlandspodden, Glesbygdspodden, Byrådet är några exempel. I detta a...

Hur färgas en bok av platsen där den utspelar sig? Varje år delar Studieförbundet Vuxenskolan ut sitt Författarpris till en person som i sitt författarskap skildrar nutidens landsbygd. Årets Författarpris går till två personer: Moa Backe Åstot med sin bok ”Himlabrand” som utspelar sig i svenska Sapmi och Patrik Lundberg med ”Fjärilsvägen” som utspelar sig i Sölvesborg. Hör de båda författarna och...

Vad händer med pengarna till de blå näringarna när leadersystemet görs om? I förra programperioden för de svenska leaderområdena hade Sverige en flerfondslösning där man kunde söka finansiering från flera håll, även från Havs- och fiskerifonden. Men i nästa programperiod 2023-2027 har Leader inte längre den möjligheten. Det här innebär att en del projekt riskerar att stå utan finansiering - om man...

Hur gör man för att lyckas med ett Leaderprojekt? I detta avsnitt av podden Landet gör vi ett nedslag i Odlingsakademien, ett leaderprojekt som drevs av föreningen Astrid Lindgrens Hembygd. Under de två projektåren nådde man ut med kunskap om hållbar odling till 500 kursdeltagare och projektet ledde till flera nystartade företag. Så vad är framgångsfaktorerna? Och vilka positiva effekter kan ett l...

Att vara ung och hbtqi i en landsbygd kan många gånger vara ensamt. Det kan vara svårt att träffa andra hbtqi-personer och en viktig orsak är att de ofta helt saknar platser där man kan träffas. En undersökning som Myndigheten för Ungdoms- och Civilsamhällesfrågor (MUCF) gjorde 2021 visar att det helt saknas mötesplatser för unga hbtqi-personer i Sveriges landsbygdskommuner. I del #133 av podden L...

Hur kan vi gynna den biologiska mångfalden genom det vi lägger på tallriken? Ofta pratar man om att vi måste äta mer klimatsmart och miljövänligt och att vi framförallt måste äta mindre kött och mer vegetariskt. Men är det verkligen så enkelt? Hur påverkas den biologiska mångfalden i Sverige och världen av till exempel djurhållning, kött- och mjölkproduktion? Är det alltid bättre att äta lokalprod...

Coronapandemin har gjort stora avtryck i våra matvanor. En effekt är att konsumtionen av svenska produkter har ökat. Allt fler vill äta svenskt kött och svenskodlade grönsaker. Men på restaurangerna, där en stor del av våra måltider äts, är det bara en femtedel av allt kött som serveras som är svenskt. Så hur kan man som gäst veta om köttet är svenskt? Hur kan vi öka andelen svenskt kött på restau...

Vet du att det i Sverige produceras runt 1000 ton ull om året, men merparten av ullen används inte - utan bränns upp? Ända sen de svenska spinnerierna försvann tillsammans med den övriga textilindustrin på 50-talet har efterfrågan på svensk ull varit låg och lönsamheten dålig. Idag saknar Sverige kapacitet för att producera högkvalitativa ullprodukter i stor volym. Men intresset för svensk ull öka...

Ålfiske har en lång tradition i Sverige och vi svenskar har ätit ål både som fattigmatsföda och som delikatess. Men den europeiska ålen är klassad som akut hotad. Ålbeståndet har minskat kraftigt under 1900-talet och i Sverige råder idag ett generellt förbud mot att fiska ål. Samtidigt som det finns ett utbrett problem med tjuvfiske av ål så sker det även lagligt ålfiske i svenska vatten. Omfattni...

Intresset för att producera och konsumera mat mer hållbart i Sverige är stort. 2020 beviljade det statliga forskningsrådet Formas 192 miljoner kronor till fyra så kallade tvärvetenskapliga centrumbildningar för just ökad hållbarhet och konkurrenskraft i livsmedelssystemet. Så vad innebär dessa centrumbildningar och vilken nytta kan de ge för samhället och för våra lantbruksföretagare till exempel?

Snart är vi på väg in i den så kallade rötmånaden - den period på året då mjölken surnar, brödet möglar och maten helt enkelt håller sämre. Att våra livsmedel snabbt blir dåliga innebär dels att vi slänger mer mat än annars och dels att risken för matförgiftning ökar. För att minska både svinn och sjukdomar är det viktigt att sommarmaten hanteras rätt. Så vad är egentligen hållbar livsmedelshanter...

Vad finns det egentligen för företag i våra landsbygder? I detta avsnitt av podden Landet utmanar vi den urbana företagsnormen och slår ett slag för det myllrande näringslivet i landsbygderna. I många branscher finns det en urban norm - att vissa företag bara finns i storstäderna, och att företagande i landsbygderna endast handlar om lantbruk, skogsbruk och livsmedelsproduktion. Men den bilden är...

Intresset för Sveriges våtmarker har aldrig varit så stort som nu. I år satsar regeringen 350 miljoner på att restaurera, återväta och anlägga nya våtmarker. Men de är inte bara viktiga för klimatet och den biologiska mångfalden. De kan också spela en viktig roll inom lantbruket och som markägare finns gott om stöd att söka för att anlägga egna våtmarker. Så vilken nytta gör Sveriges våtmarker? Oc...

Vem har inte nån gång drömt om att starta eget? Och om man vill bo och verka i en landsbygd kan just egenföretagande vara det som gör det möjligt. Men hur är det att som ung starta eget? Hur tänker man och hur vågar man? I det här avsnittet av podden Landet möter vi entreprenörerna Filip Larsson, Maja Olsson och Gideon Prescott som delar med sig av sina erfarenheter. De har lyckats ta sin företags...

Kanske tänker du på yrkesfiskare och odling av fisk när det pratas om den blå sektorn. Vad många inte vet är att det just nu sker en enorm utveckling vad gäller nyttjande av havets djur och växter på helt nya sätt och som leder till ökad hållbarhet. Vad sägs till exempel om att använda alger för att förbättra såväl boskapsfoder som solpaneler? MEDVERKANDE: Sofie Allert, vd, Swedish Algae Factory....

Innovation lyfts ofta som lösningen på framtidens utmaningar. Men insatserna för att främja innovation når inte alltid de som lever och verkar i landsbygderna. Enkelt uttryckt: innovationsstödet stannar ofta i städerna. Samtidigt finns det flera goda exempel runt om i landet på hur man kan skapa en bättre matchning mellan de aktörer som ska främja innovation och olika innovatörer i landsbygder. Vi...

Hur sprids egentligen ny kunskap inom de gröna näringarna? Inom den EUs jordbrukspolitik använder man sig ofta av begreppet Agricultural Knowledge and Innovation System eller AKIS för att beskriva hur just kunskapsförmedling fungerar i olika länder eller regioner. Till exempel genom utbildning, rådgivning och innovation. Så hur fungerar AKIS i Sverige? Och hur kan vi se till att innovation och ny...