Landet

Vi kikar på lantbrukets utmaning att locka unga talanger i en tid där konkurrensen om uppmärksamhet är intensiv. Är lantbruket rustat för att möta framtidens krav och bli en drömarbetsplats för generation Z? Vad säger generationsforskningen deras värderingar och val? I detta avsnitt tittar vi på branschens attraktionskraft, som är avgörande för en hållbar livsmedelsproduktion. De gröna näringarnas...

Dags för julmat igen! Hur mixar man innovativa idéer kring maten på julbordet och samtidigt behåller den traditionella känslan? Nu pratar vi svensk sjömat med goda tips och nytänkande för oss som både vill äta hållbart, gott och ha något för alla smaker. Och kan julen till och med bli en högtid där vi bidrar till stärkt livsmedelsberedskap och minskat matsvinn? Lyssna på våra gäster: Janne Bark -...

Hur skapar vi landsbygder där unga vill leva, bo och ha en aktiv roll i samhällsutvecklingen? Det är en framtidsfråga för landsbygdskommuner i hela Sverige. För att ta reda på det startades 2020 Youth Up North. Målet; att tackla utmaningen lokalt i norra Sveriges inland och hitta nya vägar och metoder för att inkludera unga. Nu går satsningen in i sitt slutskede och har goda resultat i samtliga ko...

Kanske känner du igen begreppet AKIS som vi kommer prata om nu? På svenska säger vi kunskaps- och innovationssystemet för lantbruk. För att göra vårt samhälle och jordbruk mer hållbart behöver vi öka flödet av kunskap och innovationer mellan lantbrukare, forskare, rådgivare och andra aktörer.  I EU-länderna finns krav på just AKIS-samordning. Så vad innebär det? Och var hittar man inspiration? Lan...

Trots att 2022 var året då krig och självförsörjning var heta samtalsämnen och maten som serverades var dyrare, slängdes nära 40 procent av all mat i stället för att ätas upp. Regeringen har beslutat om att Sveriges matsvinn enligt målen i Agenda 2030 ska minska. Men hur når vi då målen? Och hur kan det på kuppen bli lönsamt att ge maten en andra chans? Medverkande: Maria Ahlm, IVL Svenska Miljöin...

För att vi ska kunna äta svenska råvaror behövs fler unga som väljer att jobba inom de gröna näringarna. Tidigare har vi hört att ägarskiften måste få ta tid, och att det till stor del handlar om mjuka värden som att få en bra lösning för alla inblandade. Den här gången pratar vi om så kallade ”hårda” frågor såsom investeringar, ekonomi och konkurrenskraft - delar som är avgörande för den som vill...

Kan snabbmat spela en roll för att öka den svenska livsmedelsberedskapen? Livsmedelsförsörjningen har allt mer hamnat i fokus den senaste tiden – med koppling till kris och krig, samhällets sårbarhet och beredskap. Att kunna producera den mat som behövs utan att vara alltför beroende av råvaror från andra länder är viktigt. Här kan även snabbmaten spela en roll. För hela 30 procent av den mat vi ä...

År 2040 ska Europas landsbygder vara starkare, uppkopplade, motståndskraftiga och ännu mer välmående. För att nå den visionen lanserar EU nu en landsbygdspakt som olika aktörer kan ansluta sig till – i internationella sammanhang känd som Rural pact. Här hänger till exempel jordbruk och annan landsbygdsutveckling ihop och visionen och pakten är till för helheten. Livsmedelsförsörjning, miljö och un...

Ett av målen med landsbygdspolitiken är att skapa likvärdiga förutsättningar för människor att leva, bo och arbeta i landsbygder. Digitalisering är ett sätt att komma åt en del av de utmaningar som finns. Hur kan då exempelvis en ny modell för digital nära vård lösa problem i Västerbotten? Och hur använder Vingåkers kommun digitaliseringen till sin fördel för hemtjänsten och ett hälsosamt åldrande...

På vilket sätt kan sjömaten bidra till Sveriges livsmedelsberedskap och det civila försvaret? Varje år produceras cirka 12 000–15 000 ton sjömat inom vattenbruket. Det landas även åtskilliga tusen ton inom både det kustnära fisket och havsfisket. Så varför tas den blå näringen inte lika ofta med i beredskapsplanerna som andra livsmedel? Och vilka produkter skulle bli aktuella om den blev det? Hör...

Den gröna vågen som blomstrade under 1970-talet är nu tillbaka och har blivit föremål för ett forskningsprojekt. Det ska titta närmare på hur den nya gröna vågen ser ut, vilka som är med i den, och varför människor väljer att flytta från städer till landsbygderna. Så vad är det för ideal och värderingar som driver den här rörelsen? Och vad kan den nya gröna vågen säga oss om hållbar landsbygdsutve...

Landsbygderna måste vara digitala. Det är ett mantra som hörs ofta men vad innebär det rent konkret för invånare och företagssatsningar? Digitalisering är så klart inte ett mål i sig, utan vilka problem kan den lösa. Så hur kan man nyttja tekniken? Och vad finns på gång? I #Landet ska vi bland annat prata om ett digitaliseringsprojekt som jobbar med lösningar för att leverera mat. I detta avsnitt...

Sverige är världsledande på ekologiskt. Vi tillhör de länder som har störst andel ekologisk jordbruksmark, högst andel ekologisk konsumtion per capita, tillsammans med världsrekord när det gäller att servera ekologisk mat i offentliga kök. Ekologiska lantbrukare är oftast yngre och har större gårdar än resten av lantbrukarkåren. I Landet denna gång tar vi reda på vad som driver unga bönder att väl...

I oroliga tider hamnar svensk livsmedelsförsörjning högt på agendan. Det är viktigt att producera den mat vi behöver utan att vara alltför beroende av råvaror från andra länder. En tredjedel av maten vi äter, äter vi på restaurang. Vilken roll kan då landets restauranger spela för att öka den svenska matproduktionen? Och hur kan branschen i större utsträckning bidra till vår krisberedskap? I detta...

Ett par välslipade geografiska glasögon - är det vad som behövs för att kommuner, regioner och statliga myndigheter bli bättre på att lyfta landsbygdsperspektivet? Tillväxtverket har nu tagit fram ett metodstöd för den som vill få en bättre förståelse för frågor som berör landsbygderna och stärka landsbygdsperspektivet i sitt arbete. I det här avsnittet ska vi titta närmare på metodstödet och vad...

Visste du att lukt och smak är våra äldsta sinnen? Och att det är på dem vi bygger våra minnen och känslor. Den här gången ska vi prata mat och hur vissa matvaror förknippas med olika platser. Det som kallas geografiska matvarumärken. Du känner kanske till Västerbottenost, Hönökaka, Kalix löjrom och Hernö gin. Närproducerade livsmedel blir allt mer populära. Och de är en outnyttjad potential för S...

Att äta julbord är en gammal tradition. Och vad vi upplever som julbordsklassiker har så klart ändrats genom historien. Så hur är det med mat från hav och sjöar. Varför äter vi inte lika mycket fisk till jul som vi gjorde förr? Eller kan det vara så att sjömaten är på väg tillbaka. Skulle gädda, brax och blåmusslor - eller varför inte sjöpungsbullar, kunna bli framtida julklassiker? Medverkande: H...

De är mellanhanden som vi matkonsumenter inte alltid tänker på: grossisterna. De som köper in råvaror från livsmedelsproducenter och säljer vidare till restauranger och butiker. En viktig länk i kedjan från jord till bord. Men hur fungerar egentligen det svenska grossistledet? Kan stora och små grossister komplettera varandra? Och vad behövs för att fler svenska råvaror ska nå ut på tallriken? I p...

För samhället i stort, och speciellt för landsbygderna, kan sociala innovationer spela en stor roll. En social innovation kan vara en idé i en lokal förening, ett företag eller en kommun som löser ett konkret samhällsproblem. Så vilken nytta har vi av dem och hur kan man finansiera en idé som i första hand inte är till för att generera vinst? Medverkande Anna Tengqvist, nationell och internationel...

I takt med att lantbrukarna blir allt äldre behövs yngre personer som kan ta över verksamheterna. Och för att Sverige ska klara att producera livsmedel på lång sikt är frågan om ägarskiften avgörande. Men är lantbruksnäringen tillräckligt attraktiv och hur skapar man tillräckligt bra förutsättningar för att någon ny ska vilja ta över och driva företaget vidare? Medverkande Per Hansson, verksamhets...

Årets författarpris från Studieförbundet Vuxenskolan ut går till Maria Maunsbach för boken Lucky Lada och jag. En bok som skildrar en liten skånsk landsort och dess invånare genom skrävlande skrönor och osannolika anekdoter om ungdomsförälskelser, sex, fylla, epatraktorer och hemvändande. En Piraten-pastisch ur ett kvinnligt perspektiv. Så hur väl stämmer berättelsen in på verklighetens Höör? Vad...

Kan sociala innovationer vara lösningen för landsbygderna när den befintliga välfärden inte räcker till? I Skåne används rullande ungdomsmottagningar för att möta ungdomar i landsbygdsområden där det saknats fasta mottagningar. Andra exempel på sociala innovationer är bokbussar, fritidsbanker och lokala servicepunkter. Men är det här smarta sätt att upprätthålla och bevara landsbygdernas samhällss...

Hur kan små kommuner bättre dra nytta av Leaderprojekt? Landsbygdsprogrammet går ju mot sitt slut och kommer nu ersättas av den så kallade strategiska planen. Den gäller för programperioden 2023-2027 och som vanligt innehåller det en lång rad satsningar. För mindre kommuner i glesbygd och landsbygd finns här en hel del stöd att söka, i synnerhet inom Leader, något som många kommuner ibland missar....

Vad innebär det egentligen att vara en Landsbyggare? Konceptet Landsbyggare utvecklades i Höga Kusten som ett sätt att lyfta fram det lokala engagemanget, drivet och entreprenörskapet som många gånger genomsyrar en plats - men som alla kanske inte alltid ser. Idag har Landsbyggarkonceptet spridit sig till flera platser i Sverige och till och med uppmärksammats utomlands. Så vad gör en landsbyggare...

Kan kläder göras av vilket material som helst? Och vilken skillnad gör nya material och nya innovationer i en av världens mest förorenade branscher? Och vad har skog med det hela att göra? Modeindustrin står idag för runt 10% av de globala utsläppen av växthusgaser och bidrar även till en lång rad miljöproblem. Samtidigt pågår arbete och forskning för att hitta lösningar på branschens problem, bla...