Inget personligt

I maj 2018, tack vare Paola Klechman och Lorena Quiroga – även de med utbytta identiteter och sålts av doktorn Bartucca – ledde mig tillslut till kontoret för mänskliga rättigheter, som ligger vid folkbokföringsmyndigheten i Buenos Aires. Som jag redan berättat hade Lorena och Paola vid det laget sökt i flera år, så tack vare deras tidigare arbete kom jag i kontakt med Mercedes Yañez. Kontoret för...

"Det som hände var för länge sedan, Natalie. Det är du som inte kan släppa det förflutna." Åh, vad jag önskar att jag kunde göra det – bara släppa det förflutna. Vara fri. Leva i nuet. Hela mitt liv, vilket nu motsvarar trettio år av terapi, trettio år av meditation och sjutton år i tolvstegsprogrammet, har jag försökt acceptera och släppa taget. Jag kan inte kontrollera världen, men jag kan ta an...

Att närma mig direkt till källan för information om min illegala adoption hade förmodligen varit det mest logiska och förnuftiga i hela den här sökprocessen. Jag visste ju trots allt vem det var som informerade min mamma om min existens. En av mina bästa vänner i Sverige, en argentinare och son till exilerade, gav mig själva idén. Men jag vågade inte förrän i maj 2018. Här är varför: Min mamma och...

Kärleksrelationer är en spegel av det anknytningsmönster vi relaterar till. Och som jag nämnde tidigare, baseras detta mönster på hur våra föräldrar, eller de som uppfostrade oss, visade oss eller lärde oss att relatera till dem. Innan jag börjar är det viktigt att sätta min berättelse i sitt sammanhang. Det är också viktigt att komma ihåg att detta är min erfarenhet och inte den absoluta sanninge...

Familjen som adopterar oss är vår referens, vår utgångspunkt, vårt hem. Det finns inget sätt på vilket det som vår adoptivfamilj gör inte påverkar oss. Självklart måste man ta hänsyn till att alla familjer är olika, alla adopterade personer är olika, alla situationer där adoptionen ägde rum är olika och alla sätt att relatera till dem är olika. Det är svårt att generalisera och helt enkelt säga at...

Precis som de flesta människor jag mött under mitt sökande, med några få undantag, behandlade Mercedes mig först med en viss misstro och distans. Nästan som om hon hade sagt: "Kom du hit för att slösa min tid?". Sittandes på sitt kontor visade hon mig en hög med mappar som var de ärenden som väntade på att bli upphämtade. "Ser du den högen? Ja, den är full av folk som kom, lämnade sina uppgifter o...

Resultatet av Mormödrarna på Plaza de Mayos DNA-test var negativt, och som domaren i fallet sa, stängdes ärendet där. Trots att Claudia Carlotto sa till mig att det inte var så, att eftersom tekniken fortsatte att utvecklas fanns det fortfarande en möjlighet att hitta någon släkting i deras DNA bank i framtiden, för mig var vägen stängd nu. Efter att ha fått nyheten den 30e mars 2016, ville jag in...

År 2016 hade sökandet tagit mig till Dr Bartucca, till marknaden för att sälja spädbarn, till den sociala konsensus som gör allt möjligt, till den tyranniska verklighet som avgör ödet för spädbarn som föds till fattiga mödrar på kommunala sjukhus, till folkets straffimmunitet, rädslan som våra adoptivföräldrar känner för att förlora oss och det sår som följer som konsekvens av att man som nyfödd h...

"Identitet är en rättighet, Natalie" "Sanningen om ditt ursprung är din rätt, Natalie" Utifrån är det så uppenbart, så tydligt. Speciellt för alla som växte upp med att veta sitt biologiska ursprung. Då och då stöter jag på en serie eller film där en av rollfigurerna är adopterad och kort efter att tittaren fått den sanningen presenterad, ger sig karaktären ut på jakt efter sitt biologiska ursprun...

"Ditt födelsebevis är falskt", "din adoption är olaglig", "om de frågar dig i skolan, så är din mamma från Argentina".  Sedan jag var en liten flicka berättade mina föräldrar för mig att jag var adopterad och att det hade varit en illegal adoption. Enligt vad de sa, så var historien följande: En mamma från min brors förskola hade berättat för min mamma att det fanns en bebis som behövde adopt...

Efter 7 år utan att ha haft någon kontakt, började vi prata igen tack vare sociala nätverk. Han dök upp på Facebook en dag och vi blev vänner där. Vid den tiden, 2009-2010, höll jag på att återhämta mig från en utmattning som gjorde att jag isolerade mig hemma och mer eller mindre rehabiliterades lite i taget. Något som krävde mycket tålamod.  En dag såg jag att Martin hade skrivit något om m...

En av de saker jag aldrig tröttnar på att upprepa är att om det är något jag har lärt mig med tiden så är det att livet inte är svart eller vitt, oh att människor inte alltid är bara onda eller goda. Livet är inte som en Hollywoodfilm, där karaktärerna saknar nyanser och skurken är lätt att upptäcka redan i början av berättelsen. Verkligheten och människan är mycket mer komplex och full av gråskal...

Sedan första gången jag fick reda på att jag var adopterad, när jag var 5 eller 6 år gammal tror jag, har jag varje gång ämnet tas upp i någon situation fått någon slags kommentar som försöker styra min uppfattning om vad som hände och göra det till något obetydligt och försöka normalisera det. Till exempel: "Men ditt biologiska ursprung spelar ingen roll, det viktiga är din riktiga familj" eller...

Åren gick och som jag har berättat förut, efter min mammas död 2013, när jag hörde att en av hennes sista önskningar var att jag skulle hitta mina biologiska rötter, eftersom vi alla trodde att jag var dotter till en försvunnen person, tog jag äntligen mod till mig att prata med min far och berätta att jag tänkte lämna DNA:t hos Mormödrarna på Plaza de Mayo. Det var viktigt för mig att informera h...

Den dag jag äntligen gick till Mormödrarna på Plaza de Mayo, darrade mina ben. Jag gick med en vän som höll i mig de sista metrarna till byggnadens ingång. När jag gjorde min spontana presentation på Mormödrarna på Plaza de Mayo - vilket i princip innebar att jag presenterade mig och sa att jag hade misstankar om att jag var ett barn till de försvunna - var det inte många av oss “eventuellt stulna...

Jag växte upp i en tysk medelklassfamilj i Martinez-området, San Isidro, Buenos Aires. De som är från Buenos Aires vet mycket väl vad det betyder, men för de som inte är från Buenos Aires här kommer en sammanfattning. San Isidro, som ligger i den norra delen av Buenos Aires, är känt för att vara ett område med rika människor, med europeisk-engelska, tyska och franska efternamn, och för att vara my...

Förhållandet till min familj var i allmänhet alltid svår. Förhållandet till min familj under mitt sökande var extra svår. I min ålder har jag nu förstått att vi alla gör så gott vi kan med det som gavs till oss här i livet och att det är omöjligt att ge det som man aldrig har fått. Så det var omöjligt för mina föräldrar att ge oss, det som de inte hade fått. För ett par år sedan frågade jag min pa...

Jag har alltid känt en enorm ensamhet. Nästan existentiell. Känslan av att mitt liv är ett misstag och att jag aldrig borde ha fötts har förföljt mig från ung ålder. Jag minns att jag ibland på nätterna bad till Gud att ta mig bort, samtidigt som jag inte ville låta min familj veta detta för att inte göra dem ledsna. Det var först vid 17 års ålder som jag bad mina föräldrar om att få gå hos en psy...

För att hitta något måste man först förstå vad man letar efter. Och jag tror inte att jag förstod vad jag letade efter förrän jag knackade på hemma hos olika kvinnor där någon av dessa  potentiellt skulle kunna vara min biologisk mamma. Identitet är inte något  permanent. Det finns komponenter av identitet som ständigt förändras. Och det finns andra komponenter som inte förändras så myck...

För att förklara det, så är det nödvändigt att börja med att berätta vad som hände år 2015. Efter att ha fått ett samtal från den argentinska ambassaden om att utrikesdepartamentet letade efter mig fick jag panik. Panik till den grad att jag gjorde något som jag aldrig tidigare gjort under hela mitt liv. Jag ringde min partner och gråtande sa jag till honom: "De hittade mig, de hittade mig. Snälla...

Det enkla svaret skulle vara 2015, när Mormödrar av Plaza de Mayo kontaktade mig för att de ville att jag skulle lämna mitt DNA. För er som inte vet vilka de är, så är Mormödrar av Plaza de Mayo en människorättsorganisation med målet att hitta de barn som blev stulna och sedan illegalt adopterade under den argentinska militärdiktaturen 1976–1983. Så här gick det till: Den 14e augusti 2015 fick jag...