Hallwylska podden

Påsken är en högtid som förändrats mycket under de senaste 100 åren. Hur firades den kring sekelskiftet i Sverige? Varifrån kom påskharen, varför äter vi så mycket ägg, och när blev godis en del av påskfirandet? Vi pratar påsk i allmänhet och påskfirande i palatset i synnerhet. Medverkande: Håkan Liby, Frida Bowallius, Emelie Höglund.

Under mitten av 1800-talet förändrades västvärlden i snabb takt. Städerna växte och industrialismen tog fart på allvar. Sågverksindustrin och exploateringen av de norrländska skogarna spelade här en nyckelroll. Genom den kunde personer med affärssinne och startkapital kunde nå framgång på ett helt nytt sätt. Vad var det som gjorde förändringen möjlig?

Museimedarbetaren Bengt Claudelin dokumenterade klotter på offentliga toaletter på sin fritid. I hans efterlämnade arbetsböcker kan vi se att klottret fungerade som kontaktannonser för män som stämde förbjudna möten med andra män, i en tid då samkönade relationer var olagliga. Vad kan de här böckerna berätta om sekelskiftets Stockholm och kvarteren runt Hallwylska palatset?

Turismen blomstrade i Egypten åren kring sekelskiftet 1900. Vad var det som lockade så många till den långa resan? Vi berättar om paret von Hallwyls sejour i det bibliska landet under julen 1900. Om ångbåtsfärden uppför Nilen, kamelridning och upplevelsen av den egyptiska konsten  – och såklart hur julen firades.

Wilhelmina von Hallwyl reste utomlands minst 62 gånger i sitt liv, i en tid när ångbåtar och nya järnvägar öppnade fönstret mot världen. Förutsättningarna för att resa förändrades radikalt och man grundade charterbolag och byggde hotell. 

Vikta hörn, dolda budskap och umgängeskultur. I museets arkiv finns cirka 3 500 visitkort från paret von Hallwyls tid. Vi pratar om visitkorten som fenomen och tittar närmare på kortens veck och krumelurer. Hur kan de läsas? Vilka regler gällde? Och hur knöt man nya kontakter i en mycket formell samhällsklass?  Med Sara Dixon, Gösta Sandell och Emelie Höglund.

Varför väljer man att föra en förteckning över allt i sitt hem – från kopparkastruller och hårnålar till mästarmålningar av Lucas Cranach? Vi berättar om den alltomfattande katalogen och det långa arbetet med att få den färdig. Om att kasta 10 års arbete i papperskorgen, om noggrannhet, viljestyrka och framsynthet. Och en och annan anekdot.  

Hur kommer det sig att Hallwylska museet har ett systermuseum i Schweiz? Vi besöker den gamla släktborgen Schloss Hallwil. Från slottsmuren berättar vi om Wilhelminas omfattande arbete på platsen, människoöden ur den von Hallwylska släkten samt ett och annat medicinalt tips – som varför en bör ge sina hästar vin istället för vatten.

Drömmen om en stämningsfull jul förknippas ofta med överdådigt dekorerade sekelskifteshem. Hur firades julen i Hallwylska palatset? Om skrock och traditioner, mat och dekorationer. Hör om detta och mycket mer i vårt extra långa julspecial!

Ebba, Ellen och Irma -  tre systrar som gjort olika val i livet. Vad berättar dem om oss idag och kvinnors villkor då? Hur var det att leva som kvinna i borgarklassen under det sena 1800-talet? Hur långt kunde man gå i jakten på sina drömmars mål utan att förlora sin plats?

”För allt i världen, glöm inte mina mustascher”. Det lär Wilhelmina von Hallwyl ha sagt till barnbarnet som ritade av henne hemma en långtråkig dag. Hårstråna över läppen syns stolt på porträtt i palatset och har blivit en snackis bland besökarna. Här pratar vi mustasch och samlartyper, maskulinitet, femininitet och självbild.